Hur ser den röda pandan ut

Kattbjörn (Ailurus fulgens), mindre panda,^[2] alternativt röd panda^[3] existerar enstaka omnivor (allätare) likt förekommer inom bambuskogar inom södra Himalaya vid 2 200–4 800 meters höjd. Den existerar ej närbesläktad tillsammans med vare sig katter, björnar alternativt jättepanda samt placeras idag såsom isolerad art inom familjen Ailuridae.

Djuret kännetecknas från ett orangebrun päls vid ryggen, rödvita mönster vid huvudet likt liknar enstaka ansiksmask samt ett ringad svans inom orangebrunt samt orangevitt.

Symbol till kinesisk traditioner samt biologisk diversitet, pandan existerar hotad från habitatförlust.

Kattbjörnen existerar allätare dock växtdelar utgör huvuddelen från födan. Individerna lever utan sällskap utom beneath parningstiden samt blir vanligen 8–10 tid, dock förmå även bli uppemot 14 kalenderår gamla.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörnens systematiska indelning existerar omstridd. Tidigare behandlades den likt ett halvbjörn, dock placeras idag inom den egna familjen Ailuridae.^[4] Kattbjörnen besitter ingen levande nära anhörig, samt den närmsta fossila förfadern, Parailurus, levde till 3-4 miljoner kalenderår sedan.^[5] Kattbjörnen existerar ej ett björn alternativt en kattdjur, samt ej heller närbesläktad tillsammans med jättepandan, utan tillhör överfamiljen Musteloidea vilket även omfattar familjerna skunkar, halvbjörnar samt mårddjur, samt många tyder vid för att kattbjörnen utgör enstaka basalutvecklingslinje från överfamiljen.^[5] Inom Musteloidea existerar kattbjörnen i enlighet med den senaste fylogenin närmast släkt tillsammans halvbjörnarna samt mårddjuren, samt räknas därmed likt systergrupp mot dessa.^[6] Kattbjörnen delas upp inom numeriskt värde underarter: Ailurus fulgens fulgens samt Ailurus fulgens refulgens.^[7] Nominatformen A.

f. fulgens existerar något mindre samt äger mer ljus färger.^[8]

Enligt ett genetisk undersökning liksom publicerades inom månad 2020 bör båda underarterna klassificeras vilket arter.

Röd panda existerar en solitärt vilt likt lever isolerad utom beneath parningssäsongen inom december-mars.

inom studien används däremot detta vetenskapliga namnet Ailurus styani istället till Ailurus refulgens.^[9] Båda listades sedan tidigare liksom synonymer till enstaka från underarterna.^[7]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörnen existerar upp mot 120 centimeter utdragen tillsammans med den 37–47 centimeter långa svansen inräknad.^[10]Mankhöjden existerar cirka 25 cm.

Hannar når ett vikt mellan 4,5 samt 6 kilo, dock honor bara 3 mot 4,5 kilo.

Kattbjörnen existerar mörk vid buk samt orangebrun vid ryggen. Den äger enstaka ganska utdragen samt tjock päls samt korta ben. Ansiktets färg existerar beroende vid individ, dock existerar oftast ljus tillsammans röda strimmor ifrån ögonen neråt. Nosen saknar kalufs samt existerar mörk.

dem upprätt stående öronen existerar medelstora samt slutar inom ett spets. Den yviga svansen besitter flera ljusa samt mörka ringar samt svansens spets existerar oftast gråaktig. Djuret existerar hälgångare.

Kattbjörn (Ailurus fulgens), mindre panda, alternativt skarlakansröd panda existerar enstaka omnivor (allätare) liksom förekommer inom bambuskogar inom södra Himalaya vid 2 200–4 800 meters höjd.

nära varenda tå finns böjda, skarpa klor likt delvis kunna dras in.^[8] Den besitter dessutom päls beneath fotsulorna, vilket existerar ett anpassning mot dess miljö tillsammans våta samt hala grenar. vid dessa växt, var kattbjörnen vistas, finns ofta moss samt växt samt därför utgör djurets pälsfärg en utmärkt kamouflage.

Arten besitter, liksom jättepandan, förstorade handlovsben såsom fungerar liksom ett motsättlig tumme. för att kännetecknet förekommer hos dessa numeriskt värde arter, vilka ej existerar släkt tillsammans varandra, beror vid konvergent evolution.^[11]

Utbredning samt habitat

[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörnen lever inom bambuskogar inom Himalaya 2 200–4 800 meter ovan havet.^[10] Utbredningsområdet sträcker sig ifrån Nepal ovan Tibet, sydvästra Kina (Yunnan samt Sichuan), Bhutan samt nordvästra Indien mot norra Myanmar/Burma.^[1] Populationen inom Sichuan existerar större samt stabilare än populationen inom Yunnan, samt detta antas därför för att arten existerar mer initial inom Sichuan samt för att den utökade sitt utbredningsområde söderut mot Yunnan.^[12] Bredvid bambu finns ofta rhododendron samt ekträd inom skogarna samt temperaturen ligger vanligen mellan 10 samt 25 °C.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Individerna existerar inom naturen främst aktiva beneath skymningen samt gryningen, dock är kapabel även artikel aktiva vid natten.^[11]

Kattbjörnen lever maximalt vid bambuskott, dock även andra växter, små frukter från växter samt frukter, samt detta sker för att den fångar fåglar samt äter hönsägg alternativt insekter.^[10] Djuret existerar anpassat mot en kyligt klimat, således då detta blir på grund av varmt söker den skydd inom skuggan beneath träd.

då detta vilar balanserar detta mot hälften vid samt mot hälften hängande vid enstaka kvist. Kattbjörnen gillar även för att rulla ihop sig samt ta upp svansen likt enstaka huvudstöd.

Kattbjörnen existerar mörk vid buk samt orangebrun vid ryggen.

då den känner sig hotad alternativt jagad, förmå den ta ovan 1,5 meter långa hopp. Vilda kattbjörnar lever utan sällskap utom beneath parningstiden^[10]. Reviren indikeras tillsammans sekret ifrån analkörtlarna. Vanligen delar enstaka hanne sitt territorium tillsammans ett alternativt flera honor.^[8] dem existerar kompetenta klättrare tackar vare sina vassa klor samt den motsättliga "tummen".^[11]

Parningen sker vid vintern samt efter ett dräktighetstid vid 114–145 dagar föder honan upp mot fyra ungar, vanligtvis dock ej mer än två.^[1] Ungarna äger päls då dem föds, dock existerar ej alls lika starkt kulörta likt dem vuxna djuren utan besitter tjock, ullig, gråbrunaktig päls tillsammans ett längd från en par cm ovan all kroppen.

dem balanserar 110–130 gram då dem existerar nyfödda samt besitter enstaka längd vid omkring 28 cm. Deras ögon samt öron öppnas efter ungerfär 18 dagar.^[5] Ungarna stannar hos modern inom cirka en kalenderår samt får sedan klara sig själva.^[10]

Djuren kommunicerar tillsammans med varandra genom skrik, väsande, grymtande, snörvlande samt fågellikt kvittrande.^[5] dem kunna även kröka rygg, utflykt sig vid bakbenen samtidigt vilket dem klöser tillsammans framtassarna samt genom huvudrörelser.^[10]

Kattbjörnar beter sig ungefär vilket enstaka tamkatt då dem putsar pälsen.

inledningsvis slickar dem insidan från benet, sedan använder dem benet mot för att putsa öronen samt nosen.^[10] Däremot därför lapar dem ej inom sig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket katter utan använder framtassarna. dem tar vätska vid tassarna samt slickar sedan bara från dem.^{[källa behövs]}

Vid goda förhållanden kunna dem bli 14 tid gamla, dock den genomsnittliga livslängden uppskattas mot 8–10 år.^[10]

Kattbjörn samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Hot samt status

[redigera | redigera wikitext]

Förutom människan utgörs artens fiender från snöleoparden (Uncia uncia)^[10] samt mårddjur (Mustelidae)^{[källa behövs]}.

Dessutom hotas den genom habitatsförlust vid bas från skogsavverkning samt byggnation, samt genom boskapsskötsel (där boskapen äter upp stapelfödan, bambu, samt genom vallhundar såsom angriper kattbjörnarna alternativt smittar dem tillsammans med valpsjuka). förbjudet jaktverksamhet samt infångande på grund av salg såsom sällskapdjur existerar andra hot.^[1] inom vissa delar från sydvästra Kina jagas arten till pälsens skull.

från pälsen tillverkas bland annat hattar samt borstar, samt inom vissa regioner äger pälsen inom samtliga fall tidigare utgjort enstaka prydnad till brudgummen beneath vigselceremonin.^[10]IUCN listar arten likt starkt hotad. Arten listas hos CITES inom appendix inom. Populationen uppskattas omfatta färre än 10 000 individer.^[1]

Världsorganisationen på grund av djurparker samt akvarium (WAZA) öppnade 1979 enstaka avelsförteckning till kattbjörnar inom djurparker.

Förteckningens koordinator existerar Martin van Wees ifrån Zoo Rotterdam. Avel från kattbjörnar finns idag inom 30 olika djurparker. i enlighet med förteckningen lever 808 kattbjörnar utanför Kina samt 436 från dessa äger förmåga för att para sig. inom land finns kattbjörnar vid Kolmården, Borås Djurpark, Parken Zoo samt Nordens pappersark. Djurparkerna arbetar aktivt tillsammans för att skydda enstaka frisk population inom fångenskap, vilket sker inom nära samarbete tillsammans med övriga anläggningar inom världen liksom håller arten.^{[källa behövs]}

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga namnAilurus fulgens existerar latin samt betyder "skinande katt".

inom Kina kallas den ibland 火狐 (huǒ-hú) liksom betyder "eldräv" dock namnet förmå även syfta vid rödräven.^[13] Den kallas även små panda, mindre panda samt skarlakansröd panda.

Kattbjörnen inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Kattbjörnen existerar sedan 1990-talet den från indien delstaten Sikkims officiella statsdjur.^[14] Den existerar även maskot åt den internationella tefestivalen inom Darjeeling^[15].

Relationen mellan kattbjörnen samt webbläsaren Mozilla Firefox existerar lite förvirrande. Webbläsaren skapades likt Phoenix, dock då detta namn ägde varumärkesregistrerats från Phoenix Technologies byttes namnet snart mot Mozilla Firebird samt sedan (då även namnet Firebird fanns upptaget) mot Firefox. detta slutliga namnet inspirerades från ett BBC-sida liksom nämnde för att "eldräv" (火狐, huǒ-hú) existerar detta kinesiska namnet till kattbjörnen^[16].

dock identisk mening förmå även syfta vid rödräven. Den officiella kinesiska beteckningen på grund av kattbjörnen existerar 小熊貓 (xiǎo xìong-māo, alltså liten panda alternativt liten kattbjörn). originalet mot webbläsarens logo plats inom varenda fall enstaka rödräv^[13].

Eftersom bambu existerar väldigt näringsfattigt spenderar pandan många tidsperiod inom stillhet.

I den datoranimerade filmen "Röd" förvandlas filmens huvudperson Mei mot kattbjörn då denna blir upphetsad alternativt stressad.^[17]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]