Vilka konsekvenser ledde den industriella revolutionen till

Den industriella revolutionen (den inledande från fler sedermera följande) plats ett omvälvning ifrån jordbrukssamhälle mot industrisamhälle liksom innebar stordrift samt masstillverkning tillsammans maskinella redskap för hjälp samt vilket inleddes inom Storbritannien cirka 1760 inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin samt fortsatte mot start från 1830-talet.

Den kunde innebära ett kraftig ökning från hur många såsom producerades, inom något fall tillsammans enstaka faktor från 100.^[1]

Den fabriksrelaterade revolutionen innebar även enstaka radikal förändring inom samhället tillsammans nya förhållanden från mekanisk, finansiell, social samt politisk innebörd.

Den fabriksrelaterade revolutionen medförde avgörande förändringar inom produktivitet, levnadsvillkor samt sociala samt politiska strukturer.

inom forskningen beskrivs den fabriksrelaterade revolutionen ofta likt den ekonomiska historiens "big bang", tillsammans tanke vid varenda dem stora förändringar på grund av såväl människor likt miljö liksom följde inom dess spår.^[2] dem stora förändringarna började inom Storbritannien samt var främst inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin.

Inom jordbruket infördes rationellare brukningsmetoder samt stordriften växte vid smådriftens bekostnad.^[3] England plats även väldigt rikt vid järn samt kol vilket dem använde till den fabriksrelaterade revolutionen.

Den fabriksrelaterade revolutionens framsteg fick allt större innebörd då ångdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt järnvägar blev allt vanligare.

beneath 1800-talet spreds omvälvningen mot övriga västra europa, Nordamerika samt Japan samt senare mot resten från världen. Konsekvensen blev grundlig förflyttningar från befolkningen, ifrån ruralt område mot städernasindustrisamhällen vilket byggdes upp (se urbanisering).

Ironbridge inom Shropshire, nära gränsen mellan England samt Wales, existerar den ställe man brukar leda mot liksom den ”industriella revolutionens vagga”.

Ironbridge existerar idag en världsarv.

Från hantverk mot fabriksproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Det började inom produktionen från textilier

[redigera | redigera wikitext]

Början från den fabriksrelaterade revolutionen förändrade framför allt textilindustrin inom Storbritannien.^[4] beneath 1700-talet inom Storbritannien fanns detta vanligt tillsammans med tillverkning från bland annat textilier samt hantverksprodukter inom hemmen vid ruralt område.

Man växlade mellan tillverkning inom hemmen beneath vinterhalvåret samt jordbruksarbete beneath sommarhalvåret. Detta kallas på grund av protoindustrialisering. Hemindustrin utvecklades ursprunglig mot små verkstäder tillsammans en fåtal person som arbetar, sålunda kallade manufakturer. Senare organiserade man hantverksfabriker, var man tog existera vid fördelarna tillsammans med arbetsdelning (specialisering) samt stordrift, dock ännu bedrev tillverkningen hantverksmässigt samt tillsammans enkla redskap.

Hantverksfabrikerna förlades mot ruralt område till för att detta var fanns god ingång vid arbetskraft, energi samt ingredienser.

Den inledande praktiskt operativ ångmaskinen, såsom fanns tillräckligt kraftig på grund av för att pumpa dricksvatten ur gruvor, konstruerades från engelsmannen Thomas Newcomen 1712 utifrån Denis Papins principer.

Newcomens ångmaskin ägde nedsänkt verkningsgrad vilket gjorde för att den plats klumpig samt ägde upphöjd kolförbrukning.

1734 uppfanns den flygande skytteln. Den existerar ej enstaka maskin, dock den gjorde ändå för att detta gick dubbelt därför fort för att väva. en ofta anfört tidigt modell vid äkta industrialisering existerar James HargreavesSpinning Jenny, 1764, enstaka maskin likt tillverkade garn från åtgärda smala vägar från kardad ull alternativt bomull genom för att tvinna dem.^[5] tillsammans hjälp från den kunde enstaka person som arbetar producera upp mot hundra trådar samtidigt.

beneath den inledande tiden drogs dessa maskiner till grabb. Den inledande Spinning Jenny förstördes från handspinnare liksom fick reda vid för att den ägde uppfunnits. dem fanns rädda till för att bli arbetslösa därför dem bröt sig in inom Hargreaves verkstad samt slog sönder maskinen.

Andra modell vid produktivitetsökande maskiner existerar Richard Arkwrightsvattenspinnmaskin ("waterframe"), Samuel Cromptons spinnmaskin (”mule-jenny”) samt Edmund Cartwrights mekaniska vävstol.

dem åstadkom inledningsvis samt främst inom bomullsindustrin ett enorm ökning från produktionen, vars tillväxt utövade en starkt stimulerande påverkan vid andra fält från näringslivet.

Ångmaskinen uppfanns

[redigera | redigera wikitext]

Skotten James Watt uppfann 1765 enstaka nästan helt fräsch ångmaskin, var kondensationen från ångan ägde plats utanför cylindern inom ett kylare.

Denna uppfinning, samt nästa uppfinningar, gav enstaka många högre verkningsgrad vilket ledde mot mer kompakta konstruktioner. Därmed fick ångmaskinen flera fler tillämpningar samt detta behövdes ej längre lika många vatten-, vind- alternativt muskelkraft såsom tidigare. Ångmaskinerna drevs från träkol vilket gjorde träkol mot ett efterfrågad existera.

Denna föredrag (9:56 min) från SO-läraren Mikael Larsson nämner flera konsekvenser från den fabriksrelaterade revolutionen samt redogör några från dem lite utförligare.

För järnhanteringen inträdde ett färsk era då man lärde sig för att nyttja stenkol istället på grund av träkol på grund av smältningen, ångmaskiner började användas mot masugnsdriften samt puddelprocessen började tillämpades. Detta motiverade inom sin tur gruvhanteringen mot ökad produktion. Kedjeverkan fortsatte vid detta sättet ifrån detta en området mot detta andra.

En ytterligare betydelsefull uppfinning, likt kom för att utveckla transportmöjligheterna, samt vid därför vis även spelade ett nyckelroll inom den fabriksrelaterade revolutionen, plats John Loudon McAdams uppfinning makadam, liksom innebar för att landtransporter blev tillförlitliga oavsett väderlek året runt.

Nytt transportmedel

[redigera | redigera wikitext]

Även den nya uppfinningen ångloket kom för att spela ett betydande roll inom den fabriksrelaterade revolutionen samt 1830 började järnvägar för att byggas.

detta ansågs från flera såsom rent ut sagt farligt för att färdas inom 18 km/h.^[6] tillsammans med järnvägen samt ångloken ökade även efterfrågan vid kol. Sedermera kom ångbåtarna.

Så skedde – ursprunglig inom England samt senare inom andra länder – övergången ifrån hantverk samt förlagssystem tillsammans hemindustri mot fabrikssystem samt storindustri, varmed inträdde massproduktion till massanvändning ovan allt större områden.

Industriarbetarna skildes fullständigt ifrån jordbruket samt ägnade all sin arbetstid åt fabriken.

Innan ångmaskinen infördes, fanns fabrikerna ännu små samt lokaliserade invid vattenfall. då mekanisk drivkraft, mot modell ångmaskiner vilket drev mekaniska vävstolar, alltmer tog ovan detta hantverksmässiga arbetet likt tidigare gjorts tillsammans enkla redskap, växte verkstäderna mot fabriker.

Tillverkningen blev ”fabriksmässig” tillsammans flera hundra person som arbetar vilket skötte maskinerna beneath enstaka fabriksledning samt produkter kunde för tillfället produceras inom stora mängder såsom sedan såldes mot allmänheten.^[7] Sedan ångkraften kommit mot användning, flyttades dem inom allmänhet in mot städerna, samt den tekniska såväl liksom den ekonomiska koncentrationen verkade snabbt.

Medan befolkningen inom England samt Wales fördubblades beneath tiden 1760–1830, samlades den övervägande delen från dem inom stora städer. Arbetsfördelningen samt industrins verksamma organisation samt lokalisering utvecklades ännu många mer än tidigare.

Den fabriksrelaterade revolutionens framsteg fick allt större innebörd då ångdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt järnvägar blev allt vanligare.

Den fabriksrelaterade lönearbetarklass likt för tillfället uppstått beneath maskinteknikens tillväxt fanns dels inom behov från, dels ej inom behov från yrkesskicklighet. Denna egendomslösa industriarbetarklass saknade inom massiv utsträckning enstaka sak såsom dem tidigare hantverksarbetarna inom allmänhet hade: hoppet för att behärska att nå ett mål eller resultat enstaka ekonomiskt självständig ställning.

Avståndet mellan arbetsgivarna samt arbetarna blev större samt arbetarnas beroende från arbetsgivarna blev även större än tidigare. Skråväsendet avskaffades helt. Yrkeslagstiftningen ifrån merkantilismens period avskaffades successivt. Den ekonomiska liberalismens laissez faire-system infördes i enlighet med dem principer vilket Adam Smith utvecklat inom sitt klassiska verk Nationernas välstånd.

Försämringar till vanligt folk

[redigera | redigera wikitext]

Den fabriksrelaterade revolutionen fanns till England ej bara enstaka tidsperiod från stora framsteg inom vilken bruttonationalprodukten växte oerhört många. Den plats även ett tidsperiod från fattigdom samt försämringar till vanliga människor. detta existerar oklart hur massiv sektion från missförhållandena såsom bör tillskrivas detta nya produktionssystemet samt hur massiv sektion likt berodde vid allmän nedstämdhet, dåliga skördar alternativt spannmålstullar.

Arbetslösheten såsom massföreteelse, plats känd långt före den fabriksrelaterade revolutionen. för tillfället antog den dock mer elakartade former: genom användningen från maskinteknik blev stora grupper från person som arbetar, särskilt äldre, arbetslösa, samt detta ökande ömsesidigt beroendet mellan allt större antal från person som arbetar, vilket följde från detta nya produktionssystemet, ledde mot ett både kvantitativ samt kvalitativ ökning från missförhållandet.

ett avsevärd sektion från detta sysselsättning liksom tidigare utförts från vuxna manliga person som arbetar, kunde idag utföras från maskiner skötta från kvinnor alternativt ungar. Just därför fanns detta liksom barnarbetet inom fabrikerna ökade mot sålunda massiv omfattning. Hatet mot maskinerna blev starkt bland arbetarna. Talrika samt långtgående våldsamheter mot tekniska anläggningar förekom.

dem maximalt omtalade från dem existerar ludditoroligheterna 1816–1817, vilka dock troligtvis snarare fanns ett yttring från allmänt missnöje än från speciell bitterhet mot maskinerna.

Barn- samt kvinnoarbetet, samt dem vedervärdigheter vilket följde inom samband tillsammans med dem, resulterade inom starka folkrörelser.

De många stora befolkningarna likt samlades inom dem svällande storstäderna, mot modell Manchester, orsakade ett oerhörd trångboddhet samt farliga hygieniska missförhållanden, mot vilka enstaka kampanj tog hastighet inledningsvis mot mitten från 1800-talet, efter för att sjukdomen kolera ägde härjat.

Sedan 1700-talet ägde detta funnits fackföreningar inom England likt ett tidsperiod förgäves arbetade på grund av ett förbättrad tillämpning från gällande, dock ej användbar, lagar, särskilt Elisabets lärlingslag tillsammans med fasta löner. tid 1824, äntligen befriade ifrån detta genom 1799–1800 års lagar genomförda totalförbudet, utvecklades fackföreningarna senare vid detta sätt såsom gjort dem mot förebild på grund av varenda världens fackföreningar.

Den fabriksrelaterade revolutionen markerar ett passage ifrån jordbrukssamhället mot industrisamhället.

samt efter 1840-talets mitt växte konsumentkooperationen sidled tillsammans fackföreningarna. Den fabriksrelaterade revolutionens ekonomiska samt sociala verkningar måste även äga påverkat den inledande stora rösträttsreformen 1832, vars otillfredsställande karaktär klart illustrerades från den politisk-sociala arbetarrörelsen chartism.

Spridningen mot andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen inom Storbritannien spreds inom start från 1800-talet mot Belgien, Tyskland samt land i västeuropa, på grund av för att senare spridas ovan kurera jordklotet, var detta nya produktionssystemet infördes. Industrialismen gav arbetarfrågan fräsch aktualitet, samt inom industrialismens spår följde den socialistiska rörelsen.

Inom jordbruket följdes den fabriksrelaterade revolutionen från rationellare brukningsmetoder samt stordriftens tillväxt vid bekostnad från smådriften.

I Kontinentaleuropa samt inom Nordamerika kom identisk rörelse igång inledningsvis beneath detta sista årtiondet från 1700-talet samt dem inledande årtiondena från 1800-talet.

inom land fanns detta ungefär ifrån kalenderår 1800.

Den fabriksrelaterade revolutionen existerar enstaka internationellt fortlöpande process såsom spritts beneath 1800- samt 1900-talen.

beneath den på denna plats tiden skedde ett påtaglig regional specialisering, var hantverksprodukter tillverkades inom Dalarna, järn inom Bergslagen, textil inom Borås samt Norrköping. Den regionala specialiseringen berodde bland annat vid ingång vid ingredienser, arbetskraft samt tillgångar.

Textilindustrin inom Storbritannien fanns inom massiv utsträckning beroende från import från bomull ifrån slavplantager inom Nordamerika samt delar från Sydamerika.

Råmaterial

[redigera | redigera wikitext]

När man skulle tillverka järn behövdes många träd samt järnmalm samt inom Europa beneath 1700-talet ägde nästan varenda länder utom Ryssland samt land förbrukat sina tillgångar från järn samt virke. ett från anledningarna mot för att detta engelska landskap ser ut likt detta fullfölja idag, tillsammans lite täckt område, existerar just för att beneath fabriksrelaterade revolutionen högg man ner nästan all täckt område till för att behärska tillverka träkol.

Ryssland samt land fanns dem länder såsom producerade maximalt järn beneath 1800-talet samt exporten äger betytt många på grund av den fabriksrelaterade utvecklingen samt välståndet inom landet.

Under perioden 1850–1890 kom den svenska exportindustrin för att utvecklas många snabbt. land exporterade ingredienser, främst havre, virke samt järn.

Exporten från havre kom för att driva vid kommersialiseringen från jordbruket. Exporten från virke skedde främst ifrån Norrland.

Norrland fanns enstaka från Sveriges verkliga tillväxtregioner beneath den på denna plats tiden, tillsammans med enstaka grundlig inflyttning från arbetskraft ifrån resten från landet. Framför allt Sundsvall kom för att utvecklas mot en viktigt centrum till träexporten.

Den gamla timmerstaden brann ner mot grunden 1888 samt en helt nytt centrum tillsammans med imponerande byggnader inom berg byggdes tillsammans valuta ifrån den framgångsrika trä- samt sågindustrin.

Sverige sålde 80 andel från järnet mot England såsom sedan förädlade detta mot stål, dock senare lyckades engelsmännen genom enstaka fräsch teknik, den sålunda kallade Thomasprocessen, tillverka järn från fosfor-rik järnmalm liksom England ägde många från.

Man använde stenkol på grund av för att smälta järnmalmen. till detta järn likt tillverkades inom landet måste stenkolen importeras ifrån England.

Urbaniseringen

[redigera | redigera wikitext]

När utvecklingen skett därför snabbt inom städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes ej längre ute vid fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, samt inom dem industrialiserade städerna behövdes detta människor.

Därför flyttade lantbrukare mot städerna till för att erhålla arbete vid fabriker. Dessa arbete plats krävande samt då fabriksägarna ägde en därför stort utbud från arbetskraft fick arbetarna väldigt nedsänkt ersättning, vilket tvingade dem mot för att arbeta långa skift. detta fanns i enlighet med fabriksägarna inga behov från skyddsanordningar nära maskinerna.

ifall enstaka person som arbetar förolyckades fanns detta nya för att ta in ifrån gatan. Detta förändrades senare då fabriksarbetet fordrade mer specialisering, då man ville skydda sin arbetskraft eftersom kurs fanns kostsamt.

Agrara revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen inom byar samt nästan varenda försörjde sig vid jordbruk.

Jorden fanns uppdelad inom remsor, tegar, samt varenda bonde ägde några tegar runt angående byn. Tegarna plats många små samt detta fanns svårt för att bruka jorden utan för att råka komma in vid någon annans teg. till för att upprätthålla ordning fanns detta en byalag vilket bestämde då olika arbeten skulle utföras samt vem såsom skulle utföra det: mot modell då bönderna skulle höstså, vårså alternativt lägga marken inom träda.

Redan vid 1500-talet genomfördes skiftesreformer från jordbruket inom England genom för att man slog ihop tegarna mot stora åkrar. dem gamla byorganisationerna splittrades. inom landet genomfördes detta sålunda kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, enskiftet samt detta laga skiftet inom mitten från 1800-talet. Detta ledde mot för att dem gamla radbyarna inom stort sett försvann mot förmån på grund av enskilt belägna gårdar tillsammans med sammanhängande jordinnehav.

De större ägorna möjliggjorde experiment tillsammans med nya odlade växter, nya mer verksamma jordbruksmetoder samt redskap.

Uppdaterad den 3 juli 2019.

detta existerar detta såsom gett upphov mot termen ”den agrara revolutionen”

Parallellt tillsammans skiftesrörelsen inom land avyttrade även staten stora landinnehav mot privata jordägare. Skiftesrörelsen samt avyttringen kom för att leda mot för att detta svenska jordbruket kommersialiserades, statens effekt samt inkomster ifrån arrende minskade samt tillföll istället privata jordägare.

Stigande spannmålspriser runt sekelskiftet 1800 ledde även mot ökade investeringar ifrån dem självägande bönderna inom ökad spannmålsproduktion.

Omfattande konstruktioner från kanaler 1780–1820 samt investeringar inom vägnätet ledde mot enstaka ökad integration från marknaden samt minskade transaktionskostnader. Bland annat blev detta ej längre nödvändigt på grund av bönderna för att hålla stora spannmålslager, vilket minskade lagerförluster.

Industriella revolutionen inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Industrialisering nådde land beneath inledande hälften från 1800-talet. inom Storbritannien började industrialiseringen tillsammans textilindustrin; även inom land inleddes den tidiga protoindustrialiseringen tillsammans med fabriksmässig produktion från textil inom hemindustrier vid ruralt område.

Den verkliga industrialiseringsvågen kom dock ursprunglig igång beneath 1850-talet.^[8] Faktorer likt bidrog mot den fabriksrelaterade revolutionen inom landet (liksom ursprungligen inom England) fanns kortfattat följande: resurser mot ingredienser, arbetskraft, förståelse, tillgångar, energitillgångar, tekniska uppfinningar samt transportmöjligheter.

I Storbritannien (liksom inom flera andra europeiska länder), ägde skogstillgångar, järnmalm, samt sten- samt träkol förbrukats beneath inledande halvan från 1800-talet därför för att landet inom princip blev tomt vid naturtillgångar.^[9] inom Norden fanns större passage vid råvaror, samt blickarna vändes bland annat mot dem virkesrika skogarna inom Norrland.

Storbritannien avlägsnade sålunda vid 1840-talet tullmurarna samt övergick mot frihandel, vilket avsevärt motiverade den svenska exporthandeln.^[10]

I avsikt för att påskynda industrialiseringen antogs 1848 inom landet ett aktiebolagslag likt gjorde detta enklare till industrier för att skaffa tillgångar. Lagen innebar begränsat ansvar samt därmed gick enbart värdet från aktierna förlorade nära ett eventuell konkurs.

Den inledande industrialiseringen skedde tillsammans privat tillgångar. tillsammans med 1864 års förordning ifall fullständig näringsfrihet liberaliserades emellertid kreditmarknaden. nära 1870-talets slut fanns 35 affärsbanker inom riket.^[10]

Skogsindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Norrländska vattensågar ägde funnits sedan 1500-talet, samt lagar ifall flottning ägde införts vid 1700-talet inom fiskeristadgarna.

Exportmöjligheterna gjorde för att flera sågverksbolag uppstod samt antalet vattensågar utvidgade många snabbt nära 1800-talets mitt längs tillsammans med Mellannorrlands kust. Vattensågarna ersattes snart från ångsågar, var landets inledande ångmaskin på grund av industriellt bruk, ursprungligen avsedd både på grund av kvarndrift samt drift från sågverk, stod genomskinlig inom Tunadal strax norr angående Sundsvall någon gång beneath vintern 1849–1850.

kalenderår 1860–1865 sågades mer virke tillsammans med ångsågar än vattensågar. Ångsågat virke ägde högre standard samt därmed högre kostnad, samt ångsågarna kunde placeras nära utskeppningshamnar nära havet istället till längs tillsammans vattendrag, vilket reducerade transportkostnaderna. Den förståelse vilket fanns sedan tidigare inom område ifall skogsbruk, flottning samt sågverk plats nödvändig till skogsindustrins genombrott.

Omfattande inflyttning från arbetskraft mot sågverksdistriktet skedde ifrån olika delar från Norden. år 1900–1920 ökade ark samt pappersmassa sin andel från Sveriges export, ifrån runt 8 procent mot nära 40 procent. dem norrländska träpatronerna byggde upp stora tillgångar, samt byggde stora gårdar samt slott, dock anklagades från inlandets skogsägare till tvivelaktiga affärsmetoder, kallat baggböleri.

Export från trävaror plats konjunkturkänslig samt ägde starkt fluktuerande handelsplats, samt lönesänkningar gjorde för att träpatronerna samt staten kom inom konflikt tillsammans arbetarna, exempelvis nära landets inledande stora strejk, Sundsvallsstrejken 1879, samt nära konflikten inom Ådalen 1931, vilket resulterade inom dödligt skott från person som arbetar.

Sågverksepoken samt inflyttningsvågen mot Norrland bröts efter elektrifieringen samt 1930-talets nedstämdhet, varefter erhålla stora sågverk överlevde.

Järn- samt stålframställning

[redigera | redigera wikitext]

Järnbruk ägde placerats inom skogrika områden inom olika delar från landet sedan 1600-talet, vilka utvann malm fraktad främst ifrån Bergslagen.

Detta utgjorde tidigt enstaka grundlig sektion från Sveriges export, samt försedde såväl utländsk vilket svensk verkstadsindustri tillsammans råvara.

Viktiga svenska gruvdistrikt äger beneath historien varit Klackbergs gruvfält (känt ifrån 1303 likt Stålberget, verksamt mot 1967), Grängesbergs gruvor (verksamma vid 1500-talet mot 1989) samt dem lappländska malmfälten, var malmbrytning inleddes 1741, samt kom igång vid allvar inom samband tillsammans för att järnvägen Malmbanan tid 1902 satte hamnarna inom Narvik samt Luleå inom förbindelse tillsammans malmfälten.

enstaka massiv andel från Europas järnbrytning besitter sedan dess skett inom landskap från den statliga gruvkoncernen LKAB, grundad 1890.

Under 1830-talet infördes Lancashireprocessen inom landet, såsom enstaka härdfärskningsmetod på grund av skildring från smidesjärn (välljärn) genom uppvärmning samt färskning från tackjärn vid ett härd.

Bruksdöden ägde utrymme beneath detta sena 1800-talet samt detta tidiga 1900-talet, då ett mängd mindre bruk lades ned samt större järnverk istället grundades.

detta ägde blivit mer lönsamt för att nyttja skogen till skogsindustri.

Industrialiseringen från samhället ledde mot enstaka omfördelning från arbetskraften samt produktionen - ifrån jordbruk mot industri.

Bruksdöden drabbade främst Bergslagen dock även andra bruksorter inom landet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]