sacfur.pages.dev









Bestämma läge med två bäringar

Navigation

Navigation alternativt navigering – från latinetsnavis, ”skepp” – existerar konsten för att styra, detta önskar yttra nära framförandet från ett farkost behärska avgöra position, lektion samt hastighet samt organisera sin rutt.

Positionsbestämning

[redigera | redigera wikitext]

Varje farkost besitter nära varenda tidpunkt ett given position vid jordklotet, vanligen angiven tillsammans med latitud samt longitud.

för att behärska besluta sin position, d.v.s känna till plats man existerar, existerar centralt till varenda sjöfarare. Beroende vid förutsättningarna använder man olika mätinstrument samt metoder på grund av för att fastställa sin position.

Terrester navigering

[redigera | redigera wikitext]

Har man nation inom sikte förmå man nyttja sig från landbaserad, terrester, navigation.

Den grundar sig vid för att man observerar en alternativt flera fasta objekt samt på det sättet bestämmer sin position genom för att sammanställa dem ortlinjer man får.
Se även Orientering.

Vid förberedelse alternativt navigation existerar detta ofta nödvändigt för att känna till vilken utbildning detta existerar mellan numeriskt värde positioner.

Ortlinjer

[redigera | redigera wikitext]

En ortlinje existerar en geometriskt term vid ett linje vilket förbinder punkter vilka möter identisk geometriska villkor. inom detta kontext kunna nästa modell nämnas: ifall man pejlar ett viss fyr inom bäring 45° således är kapabel man tillsammans med enstaka transportör (eller gradskiva) rita ut enstaka ortlinje inom sjökortet.

Detta existerar enstaka linje tillsammans med vinkeln 45° mot varenda meridian liksom läggs ut således för att den går genom fyren liksom observeras. Farkosten vilket pejlingen äger gjorts ifrån befinner sig då någonstans vid ortlinjen.

Se vidare: Krysspejling nedan.

Enslinjer

[redigera | redigera wikitext]

I naturen finns både naturliga samt tillverkade enslinjer.

ett tillverkad enslinje vid stort insjövatten består normalt från numeriskt värde sjömärken, detta en tillsammans med ett tavla likt pekar tillsammans med spetsen neråt samt detta andra tillsammans med enstaka likt pekar uppåt. då man befinner sig vid enslinjen pekar sjömärkenas spetsar mot varandra vid en klart sätt. inom sjökortet existerar sjömärkena markerade samt man förmå enkel dra ut enslinjen genom för att dra en rakt streck likt förbinder dem numeriskt värde sjömärkena.

Naturliga enslinjer existerar mot modell då ett fyr ligger ens tillsammans med enstaka udde alternativt då numeriskt värde uddar ligger ens tillsammans varandra.

Enslinjer existerar en utmärkt samt snabbt sätt för att ta ut ett ortlinje, eftersom man ej behöver pejla tillsammans med kompass. till för att dem skall existera tillförlitliga måste man existera trygg vid för att detta existerar riktig enslinje man observerar, d.v.s.

man måste känna till vid en ungefär fanns man befinner sig innan man tar ut den.

En enslinje kunna även användas vilket postmärke, detta önskar yttra ett linje såsom skiljer tryggt vätska ifrån farligt.

Krysspejling

[redigera | redigera wikitext]

Vid krysspejling observerar man bäringen mot numeriskt värde alternativt flera fasta objekt samt ritar ut dem respektive ortlinjerna inom sjökortet.

äger man tagit korrekt bäringar samt kompassen ej visar fel befinner man sig inom skärningspunkten på grund av ortlinjerna.

För för att skärningspunkten skall bli exakt bör vinkeln mellan ortlinjerna artikel relativt massiv, helst 45–120°. Genom för att pejla tre objekt får man enstaka stöd vid för att mätningarna existerar korrekta. ifall ett från dem inledande numeriskt värde pejlingarna existerar fel kommer detta tredjeplats objektets ortlinje ej för att vandra genom skärningspunkten till dem inledande numeriskt värde, dock angående dem inledande mätningarna existerar korrekta verifieras detta från den tredjeplats pejlingen.

Om enstaka alternativt flera från pejlingarna existerar oriktig bildar ortlinjerna ett feltriangel var dem träffas. Ju större feltriangeln blir, desto större osäkerhet existerar detta inom pejlingarna. ifall man ej besitter tillfälle för att utföra ifall pejlingarna, förmå man anta för att positionen approximativt ligger inom feltriangelns tyngdpunkt.

Dock bör man navigationsmässigt utgå ifrån för att man befinner dig inom den minimalt fördelaktiga positionen (närmast bas etc.).

Triangulering

[redigera | redigera wikitext]

Genom allmänna kunskaper angående trianglar samt trigonometri är kapabel man även besluta sitt läge även ifall endast en fast objekt existerar synligt.

till praktiska ändamål kunna särskilt nästa numeriskt värde metoder nämnas:

  • 45-graderspejling. Denna teknik bygger vid kunskapen ifall rätvinkliga trianglar. Genom för att mäta upp den en kateten samt besluta hypotenusavinkeln mot 45° vet oss för att båda kateterna existerar lika långa. ifall oss låter den en kateten artikel den sträcka oss seglar förmå den andra kateten utgöra avståndet mot föremålet oss pejlar.

    Tekniken kallas även 2-strecks-pejling.

  1. Pejla föremålet noggrann då detta ligger inom sidvinkel 45° (vinkel mellan fartygets långskeppslinje samt föremålet) samt läs från loggen (distans).
  2. Fortsätt vid linjär klass tills föremålet ligger inom sidvinkel 90° samt läs från loggen igen.
  3. Räkna ut den seglade distansen mellan pejlingarna.

Man äger idag information ifall enstaka rätvinklig, likbent triangel samt en katetens längd=den seglade distansen.

Börja tillsammans för att räkna ifall kompasskursen mot rättvisande klass. Sätt sedan mot sidvinkeln 90° samt lägg ut resultatet (ortlinjen mot föremålet) inom sjökortet.

Eftersom seglad distans existerar identisk såsom avståndet mot föremålet inom andra pejlingen, mäter oss upp seglad distans ifrån föremålet längs ortlinjen.

Detta existerar positionen nära andra pejlingen. Rita nära behov ut kursen ifrån denna position på grund av vidare navigering.

  • Dubbla vinkeln. Denna teknik bygger vid kunskapen angående likbenta trianglar samt kunna sägas utgöra ett variant vid 45°-pejlingen.
  1. Pejla föremålet noggrann då detta ligger inom riktningen 30° samt läs från loggen (distans).

    Notera bäringen.

  2. Segla tills föremålet ligger inom riktningen 60° (dubbla vinkeln). Läs från loggen igen samt notera bäringen.
  3. Räkna ut den utseglade distansen.

Lägg ut den senast pejlade bäringen inom sjökortet. utför ortlinjen lika utdragen såsom den seglade distansen. Man besitter sin position – avståndet ifrån fyren existerar lika långt likt man besitter seglat ifrån den inledande pejlingen.

Astronomisk navigering

[redigera | redigera wikitext]

Att nyttja himlakroppar till för att fastställa sin position kallas astronomisk navigation samt existerar ett bildkonst såsom äger nyttjats sedan feniciernas tidsperiod, ca 1200–400 f.Kr. ursprunglig vid 1500-talet e.Kr. utkom dock den inledande nautisk-astronomiska tabellen.

dem flera upptäckterna från vetenskapsmän likt Tycho Brahe, Copernicus, Kepler, Galilei samt Newton äger utvecklat kunskapen angående himlakropparna samt därmed metoderna till astronomisk navigation, vilket äger lett mot ökad noggrannhet.

Astronomisk navigation bygger för att man tillsammans hjälp från enstaka sextant mäter höjden mot olika himlakroppar samt tillsammans hjälp från ett rättvisande ur får reda vid timvinkeln.

Att besluta lämplig färdväg samt lektion mot nästa delmål existerar navigationens andra huvuduppgift, då positionsbestämningen existerar klar.

Genom slag inom tabellverk utifrån en räknat läge är kapabel man erhålla reda vid plats dem aktuella himlakropparna borde befinna sig ifall detta räknade läget existerar precis. dem avvikelser likt observeras omräknas mot en observerat läge.

Navigation efter stjärnhimlen

[redigera | redigera wikitext]

Även utan resurser mot mätinstrument samt referenstabeller finns flera möjligheter för att nyttja natthimlen till navigation.

Modern undersökning äger demonstrerat för att flera andra arter inom djurriket kontrollerar eller är skicklig i navigation efter stjärnhimlen. mot modell använder flera flyttfåglar stjärnhimlen såsom referens vid plats dem befinner sig samt vart dem bör gå vidare färden. Genom för att observera den skenbara rotationen samt känna igen dess rotationscentrum kunna fåglarna därmed skaffa sig ett helt referens mot väderstreck.

Koltrastar samt brevduvor besitter befunnits för att utnyttja stjärnhimlen till för att återfinna favoritplatser nära tillfälliga förflyttningar ovan längre distanser inom nattmörker.

För för att besluta fartygets läge använder man sig inom huvudsak från någon från nästa metoder: Terrestra observationer samt terrester navigation (lat.

Däggdjur såsom mot modell knubbsäl besitter visats för att utnyttja dem till stunden enkel urskönjbara fixstjärnorna alternativt ljusstarkare planeter på grund av för att vid sålunda sätt behärska bibehålla enstaka linjär lektion ovan längre sträckor.

I insektsvärlden existerar dyngbaggar ett art såsom befunnits utnyttja både Månen samt större partier från stjärnhimlen samt förmågan för att kompensera till stjärnhimlens skenbara cirkelrörelse nära långa nattvandringar tillsammans massiv noggrannhet.

Den svenske professorn Marie Dacke existerar representerad vid forskningsområdet.[1]

Radiopejling samt radionavigering

[redigera | redigera wikitext]

Radionavigering alternativt radionavigation existerar navigation tillsammans med hjälp från radiosignaler.

Det inledande radionavigeringssystemet plats en struktur till för att att fatta beslut eller bestämma något riktningar.

Genom för att ställa in mottagningsfrekvensen vid ett viss radiostation samt nyttja enstaka antenn tillsammans med kraftfull riktningsverkan kunde man att fatta beslut eller bestämma något inom vilken riktning radiostationens sändare nedsänkt (radiopejling). Detta struktur, liksom mot massiv sektion ersatte astronomisk navigation, framförallt inom kustnära vätska, kunde användas dygnet runt samt även då detta fanns molnigt.

Genom för att ta reda vid riktningen mot numeriskt värde stationer samt pricka in dem vid enstaka landskapsbild kunde man räkna ut sin personlig position vilket skärningspunkten mellan dem motsatta riktningarna ifrån radiostationernas positioner vid kartan.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like vad innebär begreppen brytvinkel, riktning samt bäring nära mätning tillsammans med totalstation?, Hur flera GPS-satelliter behövs på grund av för att avgöra ett position till enstaka punkt vid jordens yta?, vilket existerar enstaka geoid?

Navigering tillsammans med hjälp från radiovågor plats vanlig innan satellitnavigatorer likt GPS blev överkomliga inom kostnad. detta byggdes beneath detta tidiga 1900-talet upp länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från radiofyrar runt ifall inom Europa, grupperade sålunda för att detta inom varenda farvatten fanns flera pejlbara fyrar vars ortlinjer tillsammans kunde ge ett tillförlitlig positionsbestämning.

dem plats antingen rundstrålande (krävde enstaka speciell pejlstation ombord) alternativt riktade (CONSOL-systemet, vilket kunde användas tillsammans med hjälp från enstaka vanlig radiomottagare). även hyperbelnavigering tillsammans Decca alternativt motsvarande apparatur existerar radionavigering.

Hyperbelnavigering

[redigera | redigera wikitext]

Hyperbelnavigering (se hyperbel), såsom detta europeiska Decca samt detta amerikanska LORAN, är kapabel ses likt enstaka tillväxt samt automatisering från radionavigationen samt dominerade navigationsarbetet beneath många decennier.

Systemen bygger vid för att mer alternativt mindre automatiskt tolka fas- alternativt tidsskillnader mellan signaler ifrån grupperade radiofyrar (en huvudsändare samt tre slavsändare). Fasskillnaderna omvandlades mot hyperbelkurvor inom specialsjökort samt ägde ett jämfört tillsammans radiopejlingen upphöjd noggrannhet.

GPS-systemet använder även tidsskillnader samt därmed hyperbelkurvor, dock termen används radionavigationssystemen.

Tröghetsnavigering

[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talet utvecklades navigationsutrustning liksom fullfölja detta möjligt för att helt utan signaler ifrån omvärlden mäta relativa förändringar inom läge samt orientering.

dem inledande exemplen vid denna typ från utrustning existerar gyrokompassen, likt behövdes vid snabba ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, samt instrument såsom möjliggjorde flygning utan visuella referenser. till för att underlätta samt möjliggöra navigering från bombflygplan samt kryssningsmissiler fortsatte utvecklingen tillsammans kompletta tröghetsnavigeringssystem likt bygger vid för att man precis mäter acceleration samt vinkelhastighet på grund av skrovet hos ett farkost samt utifrån dessa kalkylerar farkostens lägesändringar samt rotationer relativt lämpliga referenser.

Tröghetsnavigering kräver inga yttre redskap för hjälp alternativt resultat, varför detta tillsammans fördel används från t.ex. ubåtar.

Satellitnavigering

[redigera | redigera wikitext]

Satellitnavigering bygger vid för att mäta dopplerförändringar inom den mottagna signaler ifrån navigationssatelliter inom tydliga omloppsbanor. förbindelse tillsammans med tre satelliter ger enstaka exakt positionsbestämmelse inom numeriskt värde program, tillsammans med ett fjärde satellit är kapabel även höjddata fås.

Satellitnavigering äger funnits sedan 1960-talet dock dem tidigare systemen existerar numera ersatta från GPS samt motsvarande struktur (se mer beneath GPS-navigator nedan).

Radarnavigering

[redigera | redigera wikitext]

Radarnavigering får anses existera enstaka självständig navigationsmetod, genom chansen mot ortbestämning tillsammans bäring samt avstånd.

Den roterande pulsradarns antenn roterar tillsammans 24 mot 48 varv per 60 sekunder samt skickar ut pulsande från energi. Antennen tar även emot ekot, vilket via enstaka omformare framträda likt gula fläckar vid radarskärmen. Fläckarna beskrivs ej, utan måste tolkas från radarnavigatören. Stenar ovanför vattenytan, kobbar, fåglar, alternativt små ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig liksom roddbåtar samt kanoter, förmå ge identiska ekon mot antennen, samt även annars framträda dem mer alternativt mindre lika vid skärmen.

Ibland ger numeriskt värde objekt liksom existerar nära varandra en gemensamt eko vid skärmen. Sådant vilket ej ger eko (och därmed ej visas) existerar atmosfär, dimma, lugn vattenyta, avlägsen havsyta samt blanka isflak.

Formeln på grund av bäring ur koordinater används på grund av för att beräkna bäring mellan numeriskt värde punkter tillsammans kända koordinater (x samt y).

Vidare finns ett avståndsbegränsning till radareko, vilket bestäms från den därför kallade radarhorisonten, vilken existerar något längre försvunnen än den visuella horisonten. tillsammans med ett antenn vid fyra meters höjd ser ekon ifrån objekt högst 4,4 distansminuter försvunnen. Längre försvunnen än därför syns bara objekt vilket sticker upp tillräckligt högt ovan ytan.

På flera platser finns svarande radarfyrar (Racon) vilket svarar då den träffas från enstaka radarsignal ifrån en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, vilket syns såsom en morsetecken vid skärmen. detta finns även kontinuerligt sändande radarfyrar (RAMARK) liksom automatiskt indikerar enstaka bäring vid fartygets radarskärm.

Numera existerar radarn ofta kopplad mot andra navigeringssystem; tillsammans med AIS förmå ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vid radarbilden förses tillsammans resultat angående fartyget, dess klass samt hastighet etcetera.

Navigering tillsammans med radar existerar en hantverk, likt går ut vid för att korrekt tolka ekon såsom framträda vid radarskärmen, detta är kapabel existera ekon ifrån småöar samt stränder, andra ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, alternativt fåglar, vågor samt mot samt tillsammans med nederbörd.

på grund av för att justera radarnavigeringen mot dem tillfälliga vädervillkoren, behöver man alltså minska försvunnen sådana ekon liksom ej existerar ett fördel till navigeringen tillsammans hjälp från funktionerna rainclutter samt seaclutter, tills man uppnår enstaka radarskärmsbild var man ser detta mesta från detta man önskar titta samt därför litet annat liksom möjligt.

Efter för att man startat radarn nollställer man clutter-funktionerna. Nästa steg inom konfigureringen existerar brilliance, liksom påverkar hur ljusstark skärmbilden existerar. Gain existerar ett bildförstärkning såsom då den aktiverats, visar enstaka foto vid skärmen. Nära klippor samt inom sund väljs ett nedsänkt gain, medan man väljer ett högre gain vid öppet ocean.

Man förmå förminska samt förstora skalan vid bilden tillsammans funktionen range. Detta existerar ett funktion vilket bör användas kontinuerligt beneath enstaka färd, samt en vanligt fel nära skärgårdsnavigering sägs artikel för att man bibehåller identisk skal beneath färden, samt ej växlar nära behov.

Navigering tillsammans med GPS-mottagare

[redigera | redigera wikitext]

GPS-mottagare till navigering mot sjöss äger idag blivit detta maximalt nyttja navigeringsverktyget, genom för att den aktuella positionen samt fartygets hastighet, likt automatisk beräknas ett gång per kort tid, direkt förmå föras ovan mot en elektronisk lagrat sjökort likt framträda vid ett skärm inom valfri zoomskala.

Positionen framträda kontinuerligt tillsammans med ett signal vid detta elektroniska sjökortet, sidled tillsammans med visning från latitud- samt longitudvärden, aktuell klass, hastighet, tillryggalagd distans ifrån ett föregående angiven position tillsammans flera andra värdefulla data, likt kunna bidra mot ett både tryggare samt mer vilsam navigering.

korrekt använd samt precis kalibrerad existerar den elektroniska navigeringsutrustningen inom dem flesta situationer överlägsen enstaka manuell mekanisk navigeringsutrustning. vid öppet vätska tillsammans med små fara för att satellitsignalerna bör skymmas från något objekt, höga höjd, byggnad, växt alternativt liknande, ger även dem enklaste navigatorerna inom dem flesta fall ett positionsnoggrannhet var fel inom sjökortet dominerar ovan fel inom positionsberäkningen.

nära användning från medelvärdesberäkningar, kunna ett noggrannhet ner mot cirka 3 m uppnås. detta vilket främst förmå påverka noggrannheten existerar hur flera GPS-satelliter vilket befinner sig ovanför horisonten nära detta aktuella mättillfället. riktig kompasskurs framträda dock enbart då farkosten rör sig tillsammans enstaka minsta hastighet vid 2–3 knop. Ligger farkosten still ger enklare navigatorer ingen chans för att ta ut ett viss kompassriktning, bäringen mot en objekt alternativt liknande; kursen inom dem flesta GPS-mottagare beräknas utifrån föregående position samt nästföljande, även innefattande medelvärdesberäkningar från flera positioner.

Ju längre linjär sträcka likt farkosten rör sig, desto tryggare visning från kursen. enstaka magnetisk kompass alternativt gyrokompass tillhör därför standardutrustningen även nära användning från GPS vilket huvudinstrument.

Användningen från enbart GPS-mottagare på grund av navigation besitter nackdelen för att man inte någonsin förmå artikel helt trygg vid för att den visade positionen existerar precis beroende vid flera faktorer, likt antalet avlästa GPS-satelliter, fel inom programvara, fel inom elektronik etcetera.

nära användning beneath färd tillkommer fel beroende från navigatorns uppdateringsfrekvens, nära den interna beräkningen såsom utförs ett gång per kort tid. nära färd tillsammans höga hastigheter ger fördröjningen en relativt stort fel likt är kapabel erhålla allvarliga konsekvenser. nära enstaka hastighet från 40 knop tillryggalägger farkosten vid ett kort tid ett sträcka vid cirka 20 meter.

Den angivna positionen vilket framträda existerar ständigt ett "gammal" övning, ju högre hastighet desto större fel. nära farter beneath 10–12 knop existerar felvisningen försumbar.

En kontinuerlig uppsikt ovan vattenområdet framför farkosten inom färdriktningen existerar ständigt den elementär säkerhetsåtgärden till all sjöfart till för att inom tidsperiod behärska upptäcka landpartier, ej markerade grynnor, andra farkoster, varelse samt flytande tyngre objekt såsom gamla trästockar.

På öppet ocean långt ifrån fastlandet existerar detta tryckta sjökortet, ett magnetisk kompass, enstaka sextant tillsammans med upphöjd noggrannhet, enstaka ur samt ett mekanisk logg (distansmätare) enstaka ovärderlig navigationsutrustning för att äga mot hands angående den elektroniska navigeringsutrustningen skulle avsluta fungera alternativt visa fel värden.

Den manuella navigationsutrustningen ger inom dem flesta fall enstaka fullt tillräcklig noggrannhet, dock kräver å andra sidan mer jobb samt förmå artikel problematisk nära svåra väderleksförhållande likt kraftfull blåst tillsammans massiv avdrift, upphöjd sjörullning samt dålig sikt nära nederbörd samt dimma, inom synnerhet angående navigationen sköts från den vilket styr fartyget.

inom dessa fall existerar navigering samt positionsbestämning tillsammans GPS-mottagare likt elementär navigationsverktyg överlägsen ett manuell navigering vilket även fungerar inom totalt mörker förutsatt för att inget främmande objekt dyker upp framför fartyget.

Säker navigering inom samtliga situationer bygger mot massiv sektion vid mångårig sjövana var kunskapen för att behärska "läsa av" vattnet samt formen vid uppstickande småöar utgör ett många betydande sektion.

Vid utdragen vågbas gavs målets läge tillsammans numeriskt värde samtidigt uppmätta bäringar likt senare fick bearbetas inom batteriets skjutbord.

Navigering tillsammans med enbart sjökort samt kompass[2]

[redigera | redigera wikitext]

För navigering vid kända vätska var man oftast förflyttar sig utefter tidigare nyttja markerade alternativt egna farleder existerar detta normalt fullt tillräckligt för att äga övervakning ovan vilka småöar, grynnor etc.

man passerar samt följa tillsammans med inom sjökortet således för att den aktuella positionen ständigt existerar känd. vid okända dricksvatten utanför farlederna läggs företrädesvis förruttnad upp tillsammans med sikte vid närmaste ögrupp, holmar etc. vilket bör passeras inom dem fall detta ej innebär enstaka större omväg. enstaka grovavläsning från kompasskursen tillsammans med jämna mellanrum säkerställer för att kursen ligger inom rimliga värden till förflyttning inom riktning mot målet.

tillsammans planande motorbåtar existerar detta viktigt för att ej passera områden var vattendjupet existerar mindre än som tillhör båten maximala intensiv såsom normalt uppträder då båten ligger still, eftersom en motorstopp kunna uppstå då likt helst. tillsammans med ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig måste man äga tillräcklig marginal tillsammans tanke vid rullning samt detta sug vilket farten åstadkommer angående bottnen existerar nära.

även vattenståndet varierar.

Navigering tillsammans med segelfarkost existerar betydligt mer komplicerat än tillsammans motorbåt eftersom hänsyn måste tas mot möjlig lektion tillsammans med tanke vid vindriktningen, mot som tillhör båten avdrift, eventuella vattenströmmar samt oftast mot en betydligt större intensiv på grund av ett båt med segel nära jämförbara båtstorlekar.

Å andra sidan besitter segelbåtsskeppare inom allmänhet ett större vana för att värdera som tillhör båten läge, då detta sällan går för att kryssa längs själva farleden.

Långfärdssegling samt navigering tillsammans sjökort samt kompass

[redigera | redigera wikitext]

Navigation tillsammans med kompass medför vissa felkällor liksom oss måste ta inom beaktande angående oss bör styra enstaka längre sträcka.

Felkällorna oss äger existerar jordens geografiska nord (kallas till Rättvisande nord, RN) sammanträffar ej vid identisk ställe såsom jordens Magnetiska nord (kallas på grund av Magnetiska nord, MN), skillnaden var mellan kallas på grund av missvisning samt förkortas tillsammans med lilla bokstaven m. Sedan skapar båten en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar, exempelvis motorn samt all elektrisk utrustning oss äger ombord samt detta kallar oss till deviation samt förkortas tillsammans med lilla bokstaven d samt tillsammans deviationen inräknad pekar vår kompass mot kompassnord, KN.

Exempel: oss tar ut kursen 90° (kallas på grund av rättvisande lektion, K) inom sjökortet samt missvisningen likt oss idag påstår existerar m=6°E samt deviationen besitter oss mätt upp ligger vid d=+5°. oss börjar tillsammans för att reda ut fanns besitter oss rättvisande nord, magnetisk nord samt slutligen kompassnord.

vid nedan foto ser ni för att jag äger ritat ut rättvisande nord såsom existerar vår geografiska nord. Missvisningen vilket oss besitter fått fram ur sjökortet ligger vid 6°E åt öster (E står på grund av engelskan east), alltså ligger magnetisk nord 6°E åt öster inom förhållande mot rättvisande nord. Vår rättvisande utbildning liksom oss tog ut inom sjökortet plats K=90° samt då oss tagit hänsyn mot missvisningen får oss enstaka magnetisk utbildning, Km=84°.

Deviationen äger oss konstaterat existerar d=+5° samt plus betyder för att kompassnord ligger 5° ytterligare åt öster inom förhållande mot magnetisk nord. oss besitter kommit fram mot för att magnetiska kursen fanns Km=84° samt idag äger oss deviationen d=+5° för att ta hänsyn mot. för tillfället äger kompassnord dragit sig ytterligare 5° åt öster inom förhållande mot magnetiska nord vilket betyder för att oss får enstaka kompasskurs vid Kk=79°.

Vi ställer upp detta vid detta sätt samt ständigt inom identisk ordning.

K=90°

m=6°E

Km=84°

d=+5°

Kk=79°

Kompasskursen existerar detta oss ser vid kompassen samt rättvisande lektion mäter oss inom sjökortet.

Död räkning

[redigera | redigera wikitext]

Då nation ej existerar inom sikte samt man ej heller förmå nyttja automatiska navigationssystem (Decca, GPS e.d.) existerar man tvungen för att beräkna sitt läge utgående ifrån tidigare position samt senare lektion samt hastighet, tillsammans beaktande från avdrift, ström samt andra felfaktorer.

Tekniken kallas bestickföring, bestickräkning alternativt död räkning.

Sjökort

[redigera | redigera wikitext]

Sjökort existerar kartor likt visar latitud samt longitud, vatten- samt landmassor, småöar, bas, sjömärken, fyrar, djupangivelser samt annat likt existerar betydelsefull till den liksom navigerar. Sjökortet existerar centralt till ruttplanering, på grund av visuell navigation samt till bestickföring.

Sjökorten existerar graderade inom grader, minuter samt 1/10-dels minuter vid både X- samt Y-axeln tillsammans med tydliga tryckta markeringar från distansminutens längd, inkluderat ett delskala motsvarande 1/10-dels 60 sekunder till varenda utvisad distansminut. nära uppmätning från avståndet inom valfri riktning mellan numeriskt värde positioner vid sjökortspappret utgår man ständigt ifrån den angivna längden från enstaka distansminut liksom existerar tryckt vid Y-axeln mitt inom detta plats var avståndet bör bli mättad upp.

Genom för att längden vid ett distansminut varierar utefter Y-axeln beroende vid kartprojektionen (normalt Gauss projektion inom Svenska farvatten), blir detta en litet fel inom uppmätningen liksom dock inom praktiken normalt ej besitter någon innebörd. Positionen, detta önskar yttra skärningspunkten mellan värdet inom Y- samt X-led angiven vilket Latitud (grader, minuter samt tiondels minut) inom Y-led samt Longitud (grader, minuter samt tiondels minut) inom X-led, ger ett på grund av praktiskt bruk helt precis position tillsammans med upphöjd noggrannhet såsom direkt är kapabel användas inom enstaka GPS-navigator.

Förutsättningen till ett manuell positionsbestämning tillsammans med upphöjd noggrannhet, existerar för att man befinner sig invid enstaka känd position vid något landparti, exempelvis enstaka spetsig udde, enstaka små holme, direkt ovan enstaka synbar grynna alternativt dylikt, likt existerar utritad vid sjökortet. Felet nära enstaka manuell positionsbestämning beror mer vid hur precis skalorna vid Y- samt X-led avläses samt kortets elementär noggrannhet, dock existerar inom dem flesta fall minimalt lika exakt såsom tillsammans enstaka ordinär GPS-navigator vilket existerar starkt beroende från hur flera icke skymda satelliter såsom befinner sig ovanför horisonten nära detta aktuella tillfället.

vid öppet ocean långt ifrån något landparti måste man tillgripa andra metoder angående ej positionen är kapabel bestämmas tillsammans ett GPS-navigator, radiopejling alternativt dylikt.

Navigationsinstrument

[redigera | redigera wikitext]

Se Navigationsinstrument

Navigationsprogram

[redigera | redigera wikitext]

Program på grund av PC såsom är kapabel nyttja indata ifrån mot modell GPS samt presentera läge samt lektion vid elektroniska sjökort.

Navigation alternativt navigering – från latinets navis, ”skepp” – existerar konsten för att styra, detta önskar yttra nära framförandet från enstaka farkost behärska besluta position, utbildning samt hastighet samt organisera sin rutt.

Navigationsprogram finns till landbaserad navigation, flyg- samt sjötrafik.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Sten Ramberg, Fritidsskepparen, sjöfart relaterat Förlaget, 2001, 248 sidor. ISBN 91-89564-02-2
  • Bengt Ståhl & Björn Borg, Navigation 2. Astronomisk navigation. Tidvattenlära., Chefen på grund av Marinen, 1996.

    326 sidor. ISBN 91-38-07858-9

  • Carl Erik Tovås, Handbok på grund av långseglare - Allt till Utsjöskepparintyget, Carl Erik Tovås 1999. 176 sidor. ISBN 91-973273-1-X
  • Jonas Ekblad, Radarboken, forma Förlag, 2004. 126 sidor. ISBN 91-574-7626-8
  • Börje Wallin, "Radar inom skärgården", Jure Förlag AB, 2008. 80 sidor. ISBN 978-91-7223-318-8

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]