Hur snabbt simmar en hammarhaj

Hajar existerar enstaka från tre grupper broskfiskar, tillsammans med 534^[1] kända arter. dem lever inom huvudsak inom havet dock en fåtal arter äger perioder inom sötvatten.

Typiskt på grund av hajar existerar för att dem saknar simblåsa dock istället äger andra lösningar vid flytkraft. Bland annat besitter dem enstaka massiv oljefylld lever samt en enkel skelett inom form eller gestalt från brosk.

Trots detta sjunker dem flesta hajar angående dem slutar simma, samt hajar likt lever var vattendjupet existerar stort simmar därför läka tiden. Vissa hajarter existerar även tvungna för att konstant simma på grund av för att behärska andas; dessa kallas på grund av obligata ramventilerare. Drygt 200 hajarter existerar helt bottenlevande medan drygt 200 arter lever både vid botten samt inom detta öppna vattnet samt endast 25 arter lever enbart inom öppet vätska.

Hajar besitter 5–7 gälspringor samt ett massiv stjärtfena samt ett alternativt numeriskt värde ryggfenor.

Hos dem flesta hajar finns detta totalt mellan 20 samt 30 rader, samt antalet varierar vid varenda rad mellan 1 samt 300 (valhajen).

varenda hajarter äger inre befruktning, enstaka sektion föder utvecklade ungar medan andra lägger oval form.

Mest känd existerar möjligen vithajen, likt inom sällsynta fall äger attackerat människor. andra kända arter existerar tigerhaj, tjurhaj, flera arter hammarhaj samt gråhaj. Vetenskapligt sett existerar citronhajen den maximalt studerade.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Nära 300 från hajarterna blir ej större än 1 meter, drygt 50 arter blir mellan 1 samt 1,5 meter, 50 från arterna blir 1,5–3 meter samt 25 arter blir ovan 3 meter.^[2] dem numeriskt värde minsta hajarterna existerar dvärgkäxa samt dvärgpigghaj vilka blir 15–17 centimeter långa.

Världens största haj existerar valhajen var ett myndig individ normalt mäter mellan 6 samt 10 meter.^[3] Den längsta säkert uppmätta valhajen plats dryga 12 meter.^[4]

Tänder

[redigera | redigera wikitext]

Tänder hos hajar samt rockor existerar lyodonta, vilket innebär för att dem ej existerar fastgjutna inom käkarnas brosk.

Tänderna sitter istället förankrade inom vävnaden liksom täcker käkbrosket.^[5] Tänder hos hajar existerar vanligen arrangerade inom rader; dem kunna även skapa stora tandplåtar på grund av för att krossa födan. inom vissa arter existerar tänderna hos juveniler samt vuxna individer olika samt hos flera skiljer dem sig mot samt tillsammans med mellan könen.

Hos dem flesta hajar existerar detta dem numeriskt värde främsta raderna liksom existerar funktionella rader dock vissa arter förmå äga upp mot åtta funktionella rader. dem icke funktionella tänderna existerar ersättningständer såsom kvar växer.

FAKTA angående Hammarhaj.

Hos dem flesta hajar finns detta totalt mellan 20 samt 30 rader, samt antalet varierar vid varenda rad mellan 1 samt 300 (valhajen).^[6] Hajar byter alltså bota tiden ut sina tänder. Tandersättningshastigheten skiljer sig mellan arter samt beror vid ålder hos djuret, diet, säsongsvariationer samt vattentemperatur. dem flesta hajar byter ut ett par tänder inom taget dock hos vissa missa bota rader åt gången.

Citronhajens ungar byter ut tänderna inom över- samt underkäke fanns åttonde ljus (detta inom fångenskap). Den längsta tiden till utbyte från tandrad vilket rapporterats existerar 5 veckor, detta gällande småfläckig rödhaj. Undersökningar (Luer) vid juvenila sköterskehajar visar för att ersättningshastigheten från tänder plats mer än dubbelt därför långsam vid vintern jämfört tillsammans med sommaren.

Tandstorleken ökar tillsammans med hajens storlek (Moss 1967). Detta innebär för att ersättningshastigheten borde existera liksom högst då hajen existerar små samt växer snabbt. detta existerar alltså möjligt för att uppskatta längden vid hajen bara genom för att titta vid tänderna. detta förmå dock artikel massiv variation vid största tanden hos lika långa individer från identisk art hos fossila hajar.

Vissa tänder lämpar sig till för att spetsa, greppa, knipsa samt slita bytet inom stycken. Hos exempelvis sandtigerhajen samt makohajen existerar tänderna vassa samt sylformade, lämpliga på grund av för att spetsa vattendjur alternativt bläckfisk samt hålla kvar födan. andra tänder såsom hos exempelvis vithajen existerar triangulära, plåtlika samt sågtandade samt lämpar sig bäst för att såga tillsammans med.

Dessa tänder existerar starka nog för att slita loss köttstycken ifrån varelse större än dem själva. Båda dessa typer från tänder kunna finnas inom identisk haj, detta hos exempelvis några hajar inom släktet Carcharhinus samt ordningen gråhajartade hajar (Carharhiniformes). Hundhajen besitter rader tillsammans långa avtrubbade tänder liksom används till för att krossa blötdjur samt kräftdjur.

Tjurhuvudhajar samt vissa hammarhajar äger både vassa tänder samt krosständer.

Förutom tänder inom munnen besitter hajar tänder ovan kurera huden, vilka kallas plakoidfjäll alternativt hudtänder. dem vanliga tänderna tros äga utvecklats ifrån dessa plakoidfjäll. Hudtänder existerar strukturellt liknande vanliga tänder samt äger en hårt yttre hölje från emalj, beneath detta lager finns dentin, nervceller samt blodkärl.

Hos dem flesta hajar bildar dessa plakoidfjäll en fullständig "överdrag" ovan kroppen. Huden hos vissa hajar existerar således grov för att en bytes hud förmå skrapas från nära förbindelse tillsammans hajen. Hajhud äger torkats samt använts liksom sandpapper; detta sidblad, såsom kallas "shagreen", används mot för att polera virke.

Lorenzinis ampuller

[redigera | redigera wikitext]

Hajar äger fler sinnen än människan.

dem äger även en sjätte sinne såsom ibland kallas till detta elektriska sinnet. varenda levande varelse skickar ut små elektriska impulser. Dessa känner hajen från genom små porer likt kallas på grund av Lorenzinis ampuller. Dessa existerar fulla tillsammans gelé samt sitter ovan all kroppen dock främst inom nosen. Genom dessa porer kunna hajen alltså uppleva från fiskar samt andra vilt trots för att dem existerar utom synhåll, vilket hjälper dem då dem jagar.

Man tror för att detta elektriska sinne även hjälper dem för att styra.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

De olika arterna från hajar förekommer inom varenda oceaner samt angränsande havsområden. dem iakttas ofta nära landremsa vid havet var deras ingång mot att födas existerar upphöjd.

Hammarhaj existerar ett släkt från hajar samt detta finns nio olika arter från dem.

Hajar förekommer även inom detta öppna havet samt inom djuphavet. ett sektion arter existerar inriktade vid byten likt lever inom den bentiska havszonen nära oceanens botten samt andra arter vid byten vilket förekommer inom dem fria pelagiska vattenmassorna.

Se även: register ovan hajar inom svenska vatten

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Evolution

[redigera | redigera wikitext]

Avsaknad från simblåsa hos hajarna influerade troligen evolutionen från stora fenor samt även deras speciella kroppsform.

detta kunna även äga påverkat utvecklingen från broskskelett, allt detta reducerar dess trend för att sjunka. beneath utdragen period fanns detta föreslaget för att brosk utvecklades innan vilt kunde forma ben. dock detta troligaste existerar för att detta existerar ett evolutionär specialisering såsom fullfölja skelettet starkt, enkel samt elastiskt vilket innebär för att detta behövs mindre energi på grund av för att flytta kroppen.

Hajar besitter ej flera delar likt fossiliserar väl dock en från dem vanligaste fossila fynden bland ryggradsdjuren existerar dock hajtänder samt plakoidfjäll. Mellan numeriskt värde samt tre tusen arter hajar besitter beskrivits. Denna siffra existerar ej helt detaljerad eftersom evolutionär förändring hos hajar existerar långsam samt detta existerar väldigt svårt för att att fatta beslut eller bestämma något fanns enstaka art slutar samt plats ett ytterligare börjar.

De äldsta säkra fossila spåren från hajar existerar inom form eller gestalt från plakoidfjäll ifrån tidig silur, omkring 420 miljoner tid sedan. Liknande tidigare fynd besitter gjorts, dock detta råder delade meningar bland paleontologerna angående dessa verkligen existerar ifrån sann eller genuin hajar.^[7] eftersom endast enstaka fjäll äger återfunnits, existerar kunskapen ifall hajarna ifrån denna tidsperiod många bristfällig.

dem inledande hajtänderna liksom hittats existerar ifrån län i england. Dessa tänder fanns tvåspetsiga dock vilken haj likt existerar ägaren mot dem råder detta delade meningar angående. Den äldsta hajskallen existerar ifrån mitten från län i england samt tillhörde enstaka Xenacant (ormhaj), enstaka ålliknande haj likt levde inom sötvatten tillsammans bentisk livsstil.

dem flesta hajar ifrån sen län i england levde inom sötvatten mot skillnad ifrån dagens hajar. Xenacanter alternativt ormhajar ägde enstaka ovanlig pigg på baksidan huvudet, Xenacant betyder just ”strange spine”. andra kännetecken vid ormhajar fanns diplodonta (två spetsiga) tänder samt symmetrisk caudalfena (stjärtfena). enstaka ytterligare Xenacant plats antarctilamna, vilket betyder lamnid haj (håbrandsartad haj) ifrån Antarktis.

Xenacanterna dök upp inom län i england samt försvann utan en spår inom Trias. enstaka ytterligare lag från hajar plats Ctenacanterna, vilka ägde enstaka pigg vilket fanns cylindrisk samt ornamenterad tillsammans med små vassa, tandlika utskott. dem ägde mer hajliknande lekamen samt kladodonta tänder (flerrotade). Cladoselache existerar detta maximalt kända släktet ifrån Paleozoikum, dessa hajar ägde ett kombination från ancestrala samt deriverade karaktärer.

dem fanns samtidigt såsom Ctenacanterna samt 50 miljoner kalenderår före Xenacanterna. Kroppen plats enbart stödd från ryggsträng (stödjande skelettstav), dock broskbågar skyddade ryggmärgen. såsom flera förhistoriska hajar ägde den betalkort avtrubbad näsa, ankomsthall munhåla, långa käkar, kladodonta tänder, tydlig pigg framför dorsalfenor (ryggfenor). Den ägde även kölar längs sidorna samt halvmåneformad caudalfena (stjärtfena).

Detta existerar vanligt hos dagens snabbsimmande hajar, exempelvis makohajen. Man tror därför för att Cladoselache fanns ett snabbsimmande jägare. Piggarna framför ryggfenorna tros äga minskat motståndet mot vattnet. Cladoselache ägde sparsamt antal hudtänder, hudtänder likt fungerar vilket skydd, förstärkning från muskelfästen samt minskad friktion mot vattnet.

Varför behövde dem ej sålunda flera hudtänder? en svar kunna artikel för att tillsammans med mindre hudtänder balanserar man mindre samt därmed flyter förbättrad. Man besitter ej hittat könsrullar vid Cladoselache, dock detta är kapabel förstås bero vid för att man bara hittat hondelar.

Ett välkänt släkte ifrån Mesozoikum existerar Hybodys ifrån sent Trias.

detta finns kompletta skelett bevarade vid ovan 2 meter. vid flera sätt liknar dem dagens hajar förutom för att dem äger ankomsthall munhåla samt heterodonta tänder. dem främre tänderna ägde långa ganska vassa spetsar inom mitten tillsammans omgivande mindre spetsar. Dessa tänder användes till för att stycka samt döda mjuk att ge liv. dem bakre tänderna plats mer trubbiga samt användes på grund av för att krossa skal.

från dagens hajar existerar detta tjurhuvudhajar liksom besitter liknande tänder, dem äter småfisk, krabbor, sjögurkor, blötdjur, räkor, skalade djur, ostron. Hybodonterna uppvisade även förändringar inom bröst samt bukfenor vilket gjorde dem mera rörlig än hajarna ifrån Paleozoikum. Fenorna kunde användas mot manövrering vid en sätt likt plats omöjligt till hajar tillsammans mera stela fenor sålunda vilket Cladoselache.

Utspridningen från hajar inom Mesozoikum medförde även förändringar från stjärtfenan samt tillkomsten från analfena. Musklerna samt skelettstrålarna inom stjärtfenan gav dem mer flexibilitet. Detta betydde för att undersidan från stjärtfenan pendlade efter då hajen rörde fenan ifrån ett blad mot den andra. Detta resulterade inom uppåt–framåt-kraft vilket kunde lyfta enstaka haj ifrån vilande position alternativt minska tendensen för att sjunka då den simmade.

Dagens hajar utvecklades beneath Jura samt flera från dessa hajar lever kvar. dem allra första fossilen existerar daterade 150 miljoner kalenderår tillbaka inom tiden samt tillhör makohajar. Den distinkta skillnaden mellan dagens hajar samt förhistoriska hajar existerar positionen från munnen. Hos moderna hajar existerar munnen placerad subterminalt detta önskar yttra vid undersidan från huvudet.

inom prehistoriska hajar sitter munnen slutligt, alltså längst bort fram likasom hos benfiskar. dem moderna hajarna äger även tänder liksom existerar grövre samt innehåller mera komplexa emaljliknande ämne. Även ifall dem moderna hajarna utvecklats beneath Jura vet ingen ifrån vilken assemblage dem utvecklats ifrån. Den ledande teorin äger varit för att dem kommer ifrån hybodonterna dock idag existerar detta ett fåtal såsom håller tillsammans med ifall detta.

Vissa paleontologer tror vid bas från dem geografiska positionerna från fossilen för att trollhajen divergerade samt inriktade sig tidigt ifrån enstaka gemensam anfader från Jättehajar/Håbrandsartade hajar (Lamniformes). Tänderna hos denna gemensamma anfader liknar tänderna hos sandtigerhajen dock detta finns distinkta skillnader även. andra hävdar för att Mcmurdodus vilket existerar känd ifrån mitten från län i england existerar den allra första från dem moderna hajarna.

Denna slutsats dras genom undersökningar från emaljstrukturen inom tänderna. detta besitter även föreslagits för att Paleospinax skulle artikel ett från dem allra första från moderna hajar. Paleospinax liknade dagens djuphavslevande hajar.

Hajar & rockor (Neoselachii) spreds snabbt beneath mitten från Krita dock vilket gav bränsle mot denna spridning? Detlev Thies & Wolf-Ernst Rief äger föreslagit för att denna spridning fanns en svar vid den goda resurser vid färsk att födas inom struktur från nya benfiskar, semionotider.

Dessa benfiskar plats enstaka snabbsimmande mjukfjällad att födas på grund av den vilket hann ikapp dem. Hajarna svarade vid denna att ge liv, dem ägde förmågan för att simma snabbt, ökad manövreringsförmåga, flexibla käkar, utökade sinnen liksom gjorde detta möjligt för att fånga dessa benfiskar. Dessa hajar levde nära landremsa vid havet, lite senare utvecklades även snabbsimmande hajar inom öppet vätska.

Hammarhajar äger enstaka speciell simstil var dem vaggar ifrån blad mot sida.

Dessa hajar fanns ej dem ledande rovdjuren från denna tidsperiod, dem konkurrerade tillsammans med marina reptiler. enstaka ytterligare teori angående den snabba spridningen från hajar inom mitten från Krita existerar för att just dessa marina reptiler dog ut samt därmed försvann hajarnas största konkurrenter.

För omkring 65–100 miljoner tid sedan skiftade fyra grupper från hajar samt rockor (Neoselachii) ifrån för att existera aktiva predator mot filtrerande.

Matthajar gav upphov mot valhajar. numeriskt värde grupper från Jättehajar alternativt Håbrandsartade hajar(Lamniformes) gav upphov mot brugden samt jättemunshajen.

Vissa hajarter trivs bäst långt ner inom mörkret vid flera hundra meters djup, medan andra håller sig mot korallreven alternativt simmar ute inom detta öppna havet.

Den fjärde gruppen ifrån hajar samt rockor gav upphov mot filtrerande rockor (Myliobatiformes).

Megalodon fanns 15 meter utdragen samt vägde 50 ton samt valar fanns ej en ovanligt byte. Denna gigant dök upp till 16 miljoner kalenderår sedan samt försvann plötsligt på grund av 1,6 miljoner tid sedan. Megalodons tänder liknar Vithajens vid flera sätt dock uppvisar även skillnader.

dem existerar grövre samt liknar en D inom tvärsnitt, detta finns även en mörk lager mellan rötter samt växtdel.

Ögonens placering längst bort ut vid hammarens sidor ger hajen ett vertikal ögonkontakt vid 360 grader vilket betyder för att den ständigt ser både ovanför sig samt beneath sig.

Skillnaden existerar ej sålunda massiv då man jämför tillsammans med dem allra största vithajständerna. Man äger funnit Megalodontänder vid läka 18 cm! detta finns numeriskt värde olika sätt för att titta vid Megalodons släktskap tillsammans vithajen. Vissa tror för att likheterna beror vid nära släktskap medan andra säger för att detta likväl förmå artikel en modell vid konvergent tillväxt, detta önskar yttra liknande utseende vid bas från liknande selektionstryck (miljö).

Inre systematik

[redigera | redigera wikitext]

Hajfiskar uppvisar flera gånger konvergent evolution emellan olika familjer samt arter. Detta existerar troligen vilket maximalt tydligast mellan sågfiskar (Pristiformes) samt såghajar (Pristiophoridae). Detta betyder för att morfologiska karaktärer kunna artikel svårtolkade.

Systematiken hos hajfiskar existerar inom flera fall olöst. detta finns enstaka taxonomi framtagen från hajsystematikern Leonard Compagno likt dem flesta författare lutar sig tillbaka mot. Denna systematik grundar sig oftast vid morfologiska karaktärer. Hajfiskar är kapabel dock delas in inom tre huvudblock samt dessa existerar Squalea, Batoidea samt Galea.^[8]

Squalea omfattar ordningarna, kråshajar samt kamtandhajar (Hexanchiformes), tagghajar (Echinorhiniformes), pigghajsartade hajar (Squaliformes), havsänglar (Squantiniformes) samt såghajar (Pristiphoriformes).

Mer avancerade hajfiskar utgörs från rockor alternativt batoider (Batoidea) samt gruppen Galea. Hajfiskar inom Batoidea existerar samtliga rock-lika. dem utgörs från äggrockor (Rajiformes), darrockor (Torpediniformes), stingrockor (Myliobatiformes), sågfiskar (Pristiformes) samt kilfiskar (Rhiniformes). Galea utgörs från ordningarna tjurhuvudhajar (Heterodontiformes), jättehajar (Lamniformes), matthajar (Orectolobiformes) samt ögonlockhajar (Carcharhiniformes).^[8]

Se även: register ovan hajsläkten samt arter

Hajar samt människor

[redigera | redigera wikitext]

Hajattacker

[redigera | redigera wikitext]

Oprovocerade hajattacker existerar incidenter mellan hajar samt människor inom hajens naturliga miljö, utan för att hajen äger blivit retad.

Hajattacker vid dykare, hajar liksom sköts ifall inom pooler eller vattentankar, alternativt angrepp likt inträffar då man bärgar döda människor kallas inom dessa kontext ej på grund av oprovocerade hajattacker. ett provocerad hajattack existerar då enstaka människa initierar enstaka kroppslig förbindelse tillsammans enstaka haj, mot modell enstaka dykare liksom rör nära hajen alternativt enstaka fiskare likt tar försvunnen ett haj ifrån en fiskenät.

inom medelvärde blir cirka 10 människor dödade från hajattacker varenda tid.

Det debatteras livligt varför en fåtal hajar attackerar människor. Den internationellt erkände hajsystematikern samt forskaren Leonard Compagno tycker för att man istället bör vända vid frågeställningen. tillsammans tanke vid detta låga antalet angrepp samt dem flera miljoner människor vilket existerar inom haven varenda dygn tycker Leonard för att den stora frågan är: varför attackerar hajar oss sålunda sällan?^[9]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Antalet hajattacker kalenderår 2004 fanns 61^[10], dock detta existerar ej en säkert antal, då ej samtliga länder registrerar hajattacker.

Antalet oprovocerade hajattacker äger ökat inom identisk takt ovan århundradet. detta existerar bara en fåtal angrepp vilket leder mot dödsfall. Statistiskt sett existerar detta ytterst osannolikt för att bli attackerad från ett haj, samt många troligare för att dö från exempelvis solsting vid stranden. en tiotal arter anses äga attackerat människor tillsammans allvarligare följder, samt endast fyra arter äger bevisligen dödat människor, vithajen, tigerhajen, tjurhajen samt årfenshajen.

Överhuvudtaget existerar detta svårt för att nyttja hajattackstatistik inom vetenskapliga syften då statistiken kunna yttra mer ifall människans beteende än hajens. Statistik blir ej kunskap förrän den säger någonting. Frågan "vad betyder allt detta, ifall någonting alls" bör ständigt ställas. mot modell reducerar hajattacker mellan klockan 12.00 samt 13.00 vid dagen.

Detta behöver ej yttra någonting angående hajarnas beteende utan kunna likaväl förklara för att förutsättningarna mot förbindelse mellan hajar samt människor reducerar nära denna tidsperiod vid dagen, eftersom flera människor då går samt äter.

Ichthyologiavdelningen nära Floridas naturhistoriska museum hyser detta Internationella hajattackarkivet, såsom äger upplysning ifall hajattacker inom världen, främst inom västvärlden.

Hajprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Först samt främst utnyttjas vissa hajarter likt matfisk. var existerar hajfenor särskilt åtråvärda, då detta anses existera enstaka delikatess. enstaka tredjedel från världens hajfenfiske sker inom EU, var Spanien existerar ledande. enstaka hel sektion hajfenor exporteras ifrån EU mot Asien. haj förekommer även inom svenska fiskaffärer, dock var kunna ursprunget artikel gömt beneath påhittade handelsnamn, exempelvis nordsjöål.

Hajlever används till tillverkning från hajleverolja samt hudvårdprodukter. Hudar ifrån större arter förmå industriellt användas mot skinn- samt läderartade varor.

Hajskyddsföreningar

[redigera | redigera wikitext]

Många hajarter existerar hotade, framför allt p.g.a. överfiskning. inom världshaven blev tagna 810 000 ton haj upp beneath 2004, samtidigt liksom beståndet minskat 90 % sen 20 tid tidigare.

Allmänhetens nyfikenhet äger maximalt riktats mot människoätande hajars farlighet, samt kännedomen ifall för att detta även finns på grund av människan ofarliga samt även nyttiga hajar äger varit dålig. idag växer emellertid intresset inom takt för att man fått upp ögonen på grund av för att detta finns hotade arter bland hajarna. Hajar ligger högt upp inom näringskedjan samt besitter enstaka nyckelroll inom ekosystemet.

Därför besitter vid flera håll inom Europa startats hajskyddsföreningar. därför även inom land, Svenska hajföreningen samt We (L) Sharks. Även inom vetenskapen existerar kunskapen angående hajar begränsad, samt mera undersökning behövs.

Det finns även enstaka lobbyorganisation, Shark Alliance, tillsammans deltagare ifrån bl a Statens jordbruksverk. ett gemensam handlingsplan väntas existera genomskinlig inom slutet från 2008. land anses artikel bland dem mer hajvänliga länderna inom Europa, samt Shark Alliance trycker vid på grund av för att Sveriges statsmakt bör föra "hajarnas talan" inom EU-organisationen.^[11]

Internationella avtal rörande hajars miljö

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Haj kommer ifrån nederländskahaai.

detta inhemska termen hå återfinns inom artnamn såsom håbrand, hågäl samt håkäring. Båda orden härrör ifrån en germanskt *hanhuz tillsammans betydelsen pinne, påle, stock; likt antagligen överförts vid hajarna tillsammans med anledning från kroppsformen.^[12]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata ​​​​​ • EoL: 46559672​​​​​ • ITIS: 159787​​ • NCBI: 119203​ • Fossilworks: 218949​ • WoRMS: 368408​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​