Pupiller reagerar inte på ljus

Anatomi: detta mänskliga ögats struktur

• Hornhinnan

  Hornhinnan, ögats yttre skikt, existerar fuktig eftersom den täcks från tårvätska.

  Den existerar inbäddad inom den därför kallade skleran (den vita delen från ögat) samt tillsammans utgör dessa vad experterna kallar tunica externa bulbi. Hornhinnan fungerar vilket en fönster: den existerar diskformad samt tydlig samt släpper in ljus mot ögat.

  Mydriasis existerar namnet vid detta motsatta tillståndet, tillsammans med vidgade pupiller.

  Den skyddar även ögat mot extern inverkan såsom t.ex. smuts, damm alternativt ytliga skador. Den existerar mot sin natur väldigt elastisk. Hornhinnans krökning ger den dessutom dess optiska attribut samt agerar enstaka kritisk roll till för att oss bör titta tydligt.

• Ögonvitan

  Ögonvitan, liksom kallas sklera, existerar grövre samt kraftigare än hornhinnan samt skyddar vid därför sätt ögat mot skador.

  Den täcker inom princip all ögat tillsammans numeriskt värde undantag: längst bort fram finns den inbäddade hornhinnan samt längst bort bak synvervsfibrerna.

• Pupiller

  Pupillen existerar detta svarta hålet inom mitten från ögat. Den reagerar vid infallande ljus samt anpassar sig mot hur kraftigt ljuset existerar.

  Tyvärr förmå man ej utföra något åt olika pupillstorlekar, även kallat anisokori vid latin.

  detta existerar ej själva pupillerna likt fullfölja detta utan snarare iris. Även vårt humör är kapabel påverka storleken vid pupillerna. fruktan alternativt lycka är kapabel mot modell utföra för att pupillerna vidgas, samt även alkohol samt droger kunna även erhålla dem för att ändra storlek.

• Iris

  Iris, enstaka färgglad fingerprydnad, omsluter pupillen samt fungerar vid identisk sätt likt enstaka bländare: den styr kvantiteten ljus liksom kommer in inom ögat.

  inom ett ljus omgivning ser den mot för att pupillerna blir mindre samt därmed släpper in mindre ljus. inom mörkret sker detta omvända: pupillens ringmuskel öppnar samt pupillen vidgas. Då säkerställs för att mer ljus kunna nå ögat inom mörker, samt mindre ljus inom ljusa omgivningar. Iris avgör även vår ögonfärg samt existerar unik till fanns samt enstaka från oss.

  Den besitter fått sitt namn efter den grekiska regnbågsgudinnan. Lite intressant existerar för att egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid iris ej alls påverkar hur oss ser. Någon tillsammans bruna ögon ser ej världen "mörkare" än någon tillsammans med mer ljus ögon, t.ex. blå.

• Ögonkammare (camerae bulbi)

  Det mänskliga ögat äger ett bakre samt enstaka främre kammare.

  Dessa existerar hålrum inom ögats bakre parti likt existerar fulla tillsammans med vattnig vätska. Denna vätska innehåller viktiga näringsämnen mot linsen samt hornhinnan, förser dem tillsammans med syre samt hjälper dem för att bekämpa smittämnen. Vätskan inom ögats kammare besitter ytterligare enstaka övning, nämligen för att hjälpa ögat för att bibehålla sin form.

• Ögats lins (lens crystallina)

  Ögats lins samlar ihop ljuset likt kommer in genom pupillen samt säkerställer enstaka vass foto vid näthinnan.

  Linsen existerar elastisk samt förmå justera sin struktur tillsammans med hjälp från ciliarmuskeln till för att fokusera vid objekt vid nära håll samt långt avstånd. detta innebär för att linsen kröker sig då oss tittar vid en objekt vid nära håll, således för att oss ser klart. då oss tittar vid något såsom existerar längre försvunnen blir linsen strategi igen samt oss ser åter klart.

  Linsen vänder vid bilden oss ser samt visualiserar den omvänt vid näthinnan. Den blir ej ”rättvänd” igen förrän då hjärnan bearbetar den.

• Ciliarkroppen alternativt strålkroppen (corpus ciliare)

  Ciliarkroppen agerar enstaka kritisk roll då detta gäller vår syn: den producerar fuktig vätska samt innehåller ciliarmuskeln (musculus ciliaris).

  Genom för att justera linsen säkerställer den för att oss kunna fokusera vid objekt vid både nära håll samt långt avstånd.

• Glaskroppen (corpus vitreum)

  Insidan från ögat mellan linsen samt näthinnan existerar fylld tillsammans glaskroppen. Den utgör största delen från ögat samt representerar likt namnet antyder dess lekamen.

  Den existerar tydlig samt består från 98 % en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt 2 % natriumhyaluronat samt kollagenfibrer.

• Näthinna

  Näthinnan bearbetar ljus- samt färgimpulserna till för att överföra dem mot hjärnan via synnerven. Man är kapabel yttra för att näthinnan fungerar såsom ett katalysator: den använder sina sinnesceller på grund av för att omvandla detta inkommande ljuset vilket sedan bearbetas från hjärnan.

  Dessa sinnesceller består från tappar (för färgseendet) samt stavar (för för att skilja mellan ljus samt mörker). ingen annanstans inom ögat existerar dem därför tätt packade vilket inom mitten från näthinnan alternativt inom makulan: runt 95 andel från samtliga sinnesceller sitter inom en enhet vilket bara existerar cirka 5 kvadratmillimeter.

  detta existerar ungefär såsom en knapphålshuvud.

• Åderhinnan (chorioidea)

  Åderhinnan inom människans synorgan sitter mellan ögonvitan samt näthinnan samt ansluter mot ciliarkroppen samt iris. Den förser receptorerna vid näthinnan tillsammans näringsämnen, håller näthinnans temperatur konstant samt existerar även delaktig inom ackommodationen, alltså växlingen mellan närseende samt avståndsseende.

  Den fungerar ungefär vid identisk sätt vilket enstaka kameralins fokuserar.

• Synnerven (nervis opticus)

  Synnerven äger mot arbetsuppgift för att överföra data ifrån näthinnan mot hjärnan. Den består från runt enstaka miljon nervfibrer (axoner) samt existerar ungefär enstaka halv centimeter tjock. Den område var synnerven går ut ur ögat kallas papillen.

  Denna punkt kallas även ”blinda fläcken” eftersom näthinnan ej äger några sinnesceller var. Därför existerar den foto såsom skapas inom hjärnan inom praktiken enstaka mörk prick – inom normalfallet kompenserar våra små grå till detta på grund av för att behärska producera enstaka enhetlig foto. Dock uppfattar oss vanligtvis ej medvetet denna punkt eftersom hjärnan ”åtgärdar” bristen.

• Fovea/centralgropen (fovea centralis)

  Liten dock tillsammans massiv påverkan: centralgropen existerar mindre än numeriskt värde millimeter massiv dock ansvarar till viktiga data inom vårt optiska struktur.

  Den sitter mitten från näthinnan samt existerar fullproppad tillsammans med sinnesceller såsom fullfölja för att oss förmå titta därför klart liksom möjligt samt inom färg beneath dagen. då oss tittar vid en objekt roterar våra ögon automatiskt därför för att detta oss ser förmå avbildas vid fovean.

Den yttre delen från människans öga

De delar vilket sitter ”runt” detta mänskliga ögat agerar enstaka massiv roll till för att oss bör behärska se: dessa existerar bland annat ögonlocken, ögonfransarna, tårkanalerna samt ögonbrynen.

• Tårkanalerna (glandula lacrimalis)

  Tårkanalen existerar ungefär lika massiv likt ett mandel, sitter vid utsidan från ögonhålan samt producerar tårar då oss behöver dem.

  Tårvätskan likt består från krydda, proteiner, fett samt enzymer används på grund av för att försörja hornhinnan tillsammans med fukt, skydda den samt hjälpa mot för att ta försvunnen främmande objekt ur ögat.

• Ögonlock (palpebrae)

  Ögonlocken fuktar ögat varenda gång oss blinkar samt stängs från reflex på grund av för att skydda mot luftström, vätskor samt främmande partiklar.

  inom medelvärde blinkar man åtta mot tolv gånger inom minuten.

  Pupillen blir mindre då detta existerar ljust.

  då oss blinkar fördelas tårvätskan ovan ögats yta vid bara ett bråkdels kort tid. Hornhinnan fuktas samt hindras ifrån för att uttorkning ut.

• Ögonfransar (cilia)

  Ögonfransarna existerar ej bara vackra utan äger även ett praktisk funktion: deras arbetsuppgift existerar för att skydda mot damm, smuts samt främmande partiklar.

  Allt detta sker helt automatiskt: därför snart dem tunna fransarna kommer inom förbindelse tillsammans med något, alternativt då hjärnan förväntar sig för att detta bör ske, stängs ögonlocken från reflex.

• Ögonbryn (supercilium)

  Ögonbrynen skyddar ögonen mot svett såsom förmå rinna ner ifrån pannan.

Synen förklarad: Hur detta mänskliga ögat fungerar

Sättet oss ser saker samt domstol vid existerar ett komplex process: innan oss ser något sker ett rad olika steg inom ögat samt hjärnan.

Man talar ifall den retino-kortikala vägen, såsom börjar inom ögat samt leder läka vägen mot hjärnan. Man kunna yttra för att oss ser därför här: detta mänskliga ögat absorberar ljus ifrån omgivningen samt samlar ihop detta vid hornhinnan. detta resulterar inom en inledningsvis visuellt intryck. Därefter vidarebefordrar varenda synorgan denna foto mot hjärnan via synnerven samt bearbetar den, vilket utför för att oss ”ser”.

Ljuset existerar grunden mot allt oss ser. inom fullständigt mörker existerar oss inom princip blinda.

Det innebär inom detalj för att ifall oss ens bör äga chansen för att titta något måste detta finnas åtminstone lite ljus vid föremålet ifråga. Detta ljus reflekteras sedan igen från föremålet samt bearbetas från vår synapparat.

ifall oss tittar vid en växt absorberar våra ögon ljuset trädet reflekterar: strålarna går ursprunglig genom bindhinnan samt hornhinnan.

Därefter går dem genom ögats bakre kammare samt pupillen. Ljuset når sedan ögats lins, var detta samlas ihop samt överförs mot den ljuskänsliga näthinnan. var samlas den visuella informationen in samt sorteras: stavarna ansvarar till ljus-/mörkerseendet samt tapparna på grund av färger samt klarhet. Informationen överförs mot synnerven liksom inom sin tur tar den direkt mot hjärnan.

inom hjärnan utvärderas informationen vid nytt, tolkas samt sätts samman på grund av för att skapa den foto oss slutligen ser.

Även angående detta finns omfattande insikt angående ögats anatomi samt struktur existerar flera ämnen angående hur vårt kännedom fungerar kvar mot massiv sektion obesvarade. Även ifall oss vet vilka delar från hjärnan likt existerar maximalt aktiva då man ser något, vet inge riktigt hur oss uppfattar vår omgivning vilket en konsekvens från detta.

Att titta vid nära håll samt långt avstånd

Friska ögon utför detta automatiskt utan hjälp således för att oss kunna växla mellan närseende samt avståndsseende samt titta objekt klart vid båda avstånden.

Denna dynamiska förmåga för att titta objekt klart vid olika avstånd kallas ackommodation.

Förmågan baseras vid linsens elasticitet. således länge den fungerar likt den bör kunna den ändra form eller gestalt samt vid sålunda sätt justera sig mot objekt vid nära håll alternativt långt avstånd, beroende vid vilket oss önskar titta. Linsen inom en normalt synorgan existerar platt samt utdragen, vilket existerar optimalt till för att titta vid objekt vid bägge avstånden.

angående oss dock tittar vid en objekt vid nära håll blir linsen mer krökt: den växlar mot "närläge" samt fullfölja för att oss kunna titta objekt inom närheten klart. Ackommodationen utlöses ständigt då objekt syns suddigt vid fovean.

Att titta vid dagen – hur våra ögon fungerar

Att titta objekt då detta finns gott ifall ljus (fotopiskt seende alternativt dagseende) existerar ett övning på grund av dem sinnesceller såsom ansvarar på grund av färgseendet: tapparna.

Även pupillen existerar delaktig inom dagseendet: ju mer ljus detta existerar desto mindre blir pupillen. Den anpassar sig mot olika starkt ljus samt reglerar kvantiteten ljus vilket kommer in inom ögat. Denna förmåga kallas adaption. Solglasögon  och kulörta kopp är kapabel skydda ögat mot kraftigt ljus.

I mörkret kopplar våra ögon ifall ifrån dagseende (fotopiskt seende) mot mörkerseende (skotopiskt seende).

detta tar ungefär 25 minuter på grund av en par friska ögon för att justera sig mot mörkret. Ju mindre ljus vilket existerar tillgängligt desto mer aktiva blir ögats sinnesceller: dem existerar ansvariga till vårt ljus-/mörkerseende samt kallas tappar. Samtidigt vidgas pupillerna på grund av för att ”släppa in” sålunda många ljus likt möjligt. Friska ögon besitter inga bekymmer tillsammans för att justera sig mot växlande ljusförhållanden.

Ärftliga sjukdomar, vissa typer från medicin, skador samt vitamin A-brist existerar faktorer likt kunna leda mot begränsat mörkerseende. Detta drabbar flera glasögonanvändare. Pupillerna måste vidga sig mer då ljuset existerar begränsat. Resultatet blir för att skärpedjupet går tappat bort eller missat samt detta spatiala seendet begränsas, samtidigt såsom reflektioner samt dålig kontrast tröttar ut ögonen.

i.Scription^®-teknologin ifrån ZEISS tar hänsyn mot användarens utvidgade pupiller inom mörker nära tillverkningen från glasen, samt bidrar vid därför sätt mot för att man ser många förbättrad inom svagt ljus.

Visste ni för att vårt ljus-/mörkerseende även påverkar flygsäkerheten?

beneath uppstart samt landning dimmas belysningen inom kabinen således för att passagerarnas samt besättningens ögon förmå justera sig omedelbart mot dem nya ljusförhållandena nära enstaka eventuell krasch. detta kunna spara dyrbara sekunder nära ett nödsituation.

Synproblem samt ögonsjukdomar – vilket fullfölja man ifall man ser dåligt?

Närsynthet, översynthet, ålderssynthet – detta finns flera synproblem liksom är kapabel begränsa vår visuella perception.

inom dem flesta fall är kapabel en par optimalt tillpassade glasögon tillsammans riktig kopp hjälpa oss för att titta klart igen. titta förbättrad förklarar:  Vilket kopp lämpar sig på grund av olika synnedsättningar?

Många ögonsjukdomar förmå påverka vår ögonkontakt samt äga allvarliga konsekvenser till hur oss uppfattar världen runt omkring oss.

Dessa omfattar allt ifrån mindre allvarliga ögonsjukdomar likt långvarigt torra ögon, glaskroppsgrumling samt skelning mot grå starr, glaukom samt makuladegeneration. dock vilka existerar dem vanligaste ögonsjukdomarna samt hur är kapabel man upptäcka dem?

Börjar ni bli utmattad inom huvudet från samtliga begrepp samt processer?

Ta detta lugnt! såsom ni ser existerar detta mänskliga ögat en ytterst komplext kroppsdel vilket samarbetar nära tillsammans hjärnan samt ofta sägs existera hjärnans öppning. Knappt något annat sinne ger oss därför många upplysning ifall vår omgivning, vårt dagliga liv alternativt människorna runt oss – samt inom slutänden angående oss själva.