Vad som menas med ljus
Ljus
| Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Frekvensområde | Frekvens | Våglängd | Fotonenergi | Intervallbredd |
| Audiofrekvens | 30 kHz–3 Hz | 10 km–100 Mm | < 12,4 feV | |
| Radiofrekvens | 300 MHz–30 kHz | 1 m–10 km | 1,24 µeV–12,4 feV | 4 B |
| Mikrovågor | 300 GHz–300 MHz | 1 mm–1 m | 1,24 meV–1,24 µeV | 3 B |
| Infraröd (IR) | 405–0,3 THz | 740 nm–1 mm | 1,7 eV–1,24 meV | 3,1 B |
| Synligt ljus | 789–405 THz | 380–740 nm | 3,3 eV–1,7 eV | 0,3 B |
| Ultraviolett (UV) | 300 PHz–789 THz | 1–380 nm | 1,24 keV–3,3 eV | 2,6 B |
| Röntgenstrålning (X) | 30 EHz–300 PHz | 10 pm–1 nm | 124 keV–1,24 keV | 2 B |
| Gammastrålning (γ) | > 30 EHz | < 10 pm | > 124 keV | |
Ljus syftar dels vid enstaka sinnesupplevelse samt dels vid den elektromagnetiska strålning likt förmå ge upphov mot sådana intryck.
Ljus inom kroppslig bemärkelse är kapabel bli mättad samt kvantifieras vid olika sätt, dock detta finns inget direkt samband mellan dessa mätvärden samt vår upplevelse från ljus inom ett bestämd situation.[4]
Ljus såsom fysikaliskt fenomen
[redigera | redigera wikitext]Den elektromagnetiska strålning vilket är kapabel ge upphov mot synintryck kallas ofta synligt ljus, trots för att strålningen vilket sådan ej syns förrän den träffar dem ljuskänsliga receptorerna inom våra ögon, antingen direkt ifrån ljuskällan alternativt genomtänkt ifrån någonting.[4] dem exakta avgränsningar till våglängdsområdet anges olik inom olika källor samt området är kapabel liksom maximalt innefatta våglängderna 380-800 nanometer.[5]
Genom för att ögat existerar känsligt på grund av strålning inom just detta intervall, förmå oss titta vår omgivning.
då ljuset ifrån enstaka ljuskälla reflekteras mot olika objekt inom vår omgivning återkastas vissa frekvenser från strålningen, samt oss är kapabel uppfatta föremålens färger samt former tillsammans ögonen.
Strålningen inom detta plats likt förmå ge synintryck förmå delas upp inom olika frekvenser tillsammans med t.ex.
ljus.en prisma, alternativt - likt inom regnbågen - inom vattendroppar. då sådan strålning träffar enstaka yta ser oss en spektrum från kulörtoner ifrån violett (kort våglängd) mot rött (lång våglängd). Ljusets brytning inom en prisma undersöktes samt presenterades inledningsvis från Isaac Newton såsom även konstaterade för att strålningen vilket sådan saknar färg.[6] Övergångarna mellan olika färger existerar gradvisa dock traditionellt brukar man dela upp spektrum inom sju färger: Rött - apelsinfärg - gult - grönt - blått - indigo - violett.
Även andra indelningar förekommer, en modell framträda inom boxen nedan. Ljusstrålning tillsammans med endast enstaka våglängd kallas monokromatisk. Den uppträder bara inom många speciella situationer. detta normala existerar inom stället för att den strålning vilket når våra ögon samt var ger upphov mot enstaka färgperception existerar blandning från flera olika våglängder.[7] på grund av fördjupning ifall strålning samt färg titta Spektrum.
I flera kontext används termen ljus även ifall strålning utanför den synliga delen från detta elektromagnetiska spektrumet.
Det synliga ljuset brukar kallas ”vitt ljus”.till strålning tillsammans längre våglängd än inom detta synliga området används benämningen typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus alternativt IR-ljus. Strålning tillsammans med mindre våglängd än den synliga kallas ultraviolett strålning alternativt UV-ljus.
Den hastighet tillsammans vilken all elektromagnetisk strålning rör sig (per definition 299 792 458 m/s inom vakuum) benämns ljushastigheten.
inom kompakta ämne liksom kopp rör sig ljuset betydligt långsammare.
Ljus vilket sinnesupplevelse
[redigera | redigera wikitext]Vår upplevelse från ljusets intensitet samt karaktär påverkas från flera saker utöver den strålning såsom når våra ögon.
När ljus färdas genom andra genomskinliga ämne än atmosfär (glas samt vatten), sålunda bryts det.på grund av för att behärska fungera inom extremt olika strålningsintensitet anpassar sig (adapterar) vårt synsinne efter situationen. Hur oss ser ljus beror även vid dem kontraster vilket finns, både inom synfältet samt mellan enstaka situation samt ett ytterligare.
Ljuset inom en lokal förmå beskrivas samt analyseras tillsammans med hjälp från sju visuella grundbegrepp, likt äger utvecklats från professor Anders Liljefors.[10] dem är:
- Ljusnivå
- Ljusfördelning
- Skuggor
- Bländning
- Reflexer
- Ljusfärg
- Ytfärger
Dessa term utgår ifrån visuella bedömningar samt är kapabel ej definieras fysiskt.
Även andra visuella term besitter presenterats, exempelvis "ljusfläckar".[11]
Att mäta ljus
[redigera | redigera wikitext]För förberedelse från belysningsmiljöer samt till information från ljuskällor används fotometriska enheter vilket mot modell lumen till mätning från ljusflöde samt lux till mätning från belysningsstyrka.
på grund av för att fastställa dem fotometriska värdena mäter man strålningsenergin uppdelat vid våglängd, samt balanserar dessa värden mot enstaka kurva på grund av detta mänskliga synsinnets känslighet inom olika våglängdsområden. dem fotometriska enheterna uttrycker alltså ej strålningens absoluta intensitet. eftersom dem bygger vid punktvisa mätningar samt medelvärden uttrycker dem ej heller den enskilda människans ljusupplevelse inom den specifika situationen.[12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Spectral ColorsHyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University.
Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 femte månaden i året 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Elert, Glenn. ”The Electromagnetic Spectrum, The Physics Hypertextbook”. Hypertextbook.com. http://hypertextbook.com/physics/electricity/em-spectrum/. Läst 16 oktober 2010.
- ^”Definition of frequency bands on”.Ljus utsänds då exciterade atomer utför sig från tillsammans med sin överskottsenergi.
Vlf.it. http://www.vlf.it/frequency/bands.html. Läst 16 oktober 2010.
- ^ [ab] Fridell Anter, Karin (2014). ”Att begripa begreppen”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. Färg & Ljus till människan - inom rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 79
- ^Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info.
Arkiverad ifrån originalet den 19 augusti 2016.
Vad existerar ljus?https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016. ”(Redovisar åtta alternativa indelningar från färgspektrum, tillsammans med sex alternativt sju spektralfärger. Spannet till kurera detta synliga spektrum sträcker sig ifrån (som kortast) 380 nm mot (som längst) 800 nm.)”
- ^Newton, Isaac (1952) [1704]. Opticks, Or A Treatise of the Reflections, Refractions, Inflections & Colours of Light..
London: Dover Publications. en exakt kopia eller reproduktion av ett dokument tillsammans med förord från Albert Einstein
- ^Enger, Johanna; Fridell Anter, Karin (2014). ”Strålning, ytreflektion samt färg”.Ljus syftar dels vid ett sinnesupplevelse samt dels vid den elektromagnetiska strålning såsom är kapabel ge upphov mot liknande upplevelser.
i Fridell Anter, Karin & Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS på grund av människan - inom rummet. Svensk Byggtjänst
- ^Spectral ColorsHyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 femte månaden i året 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, framtidsperspektiv, and Color.
Courier Corporation, Dover Publications.
Ljus ifrån ljusstråle är kapabel inte någonsin producera en spektrum.sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016
Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^Magnus Franzell, red (2013). ”2: Visuella förhållanden”. LJUS & lokal. Planeringsguide till belysning inomhus. (3).
Stockholm: Ljuskultur
- ^Klarén, Ulf (2011). PERCIFAL. Perceptiv rumslig utvärdering från färg samt ljus. Stockholm: Konstfack: SYN-TES redogörelse nr 2. https://www.konstfack.se/SYN-TES
- ^Fridell Anter, Karin; Berggren, Leif (2015). ”Belysningstekniska term samt mätmetoder”.
i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. Färg & Ljus på grund av människan - inom rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 89