Vad år speciellt med vatten
Vatten
- För andra betydelser, titta dricksvatten (olika betydelser).
Vatten existerar enstaka vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, likt existerar essentiell till allt känt liv.[1] detta vetenskapliga namnet existerar divätemonoxid alternativt diväteoxid (se även diväteoxidbluffen).
detta latinska namnet aqua används ofta inom bland annat innehållsförteckningar mot kemiska samt kosmetiska produkter.[2]
Till vardags menar man tillsammans "vatten" bara dess flytandeaggregationstillstånd, dock en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förekommer även inom fast form eller gestalt, vilket fryst vatten, samt inom gasform, vilket vattenånga.
vätska täcker 70&#;% från jordytan[3]. vid jorden återfinns den största delen inom akviferer samt 0,&#;% inom atmosfären vilket ånga, moln (består från fasta samt flytande vattenpartiklar), samt nederbörd.[4]Oceanerna innehåller 97&#;% från ytvattnet, glaciärer samt polarisar 2,4&#;% samt andra ytvattensamlingar, såsom floder, sjöar samt dammar 0,6&#;%.
Vattnet vid jorden rör sig kontinuerligt genom en vattenkretslopp likt består från avdunstning alternativt transpiration (evapotranspiration), nederbörd samt ytavrinning, likt vanligtvis når havet.
Rent, färskt vatten existerar nödvändigt på grund av människan samt andra livsformer. resurser mot säkert vatten äger ökat fast samt avsevärt dem senaste decennierna inom nästan samtliga världens delar.[5][6] detta finns en klart samband mellan passage mot rent dricksvatten samt BNP per capita.[7] Några observatörer besitter dock beräknat för att mer än hälften från jordens folkmängd kommer för att drabbas från vattenbaserad sårbarhet tid [8] ett redogörelse ifrån november menar för att vattenbehovet kommer överstiga resurser tillsammans 50&#;% inom några utvecklingsregioner kalenderår [9] dricksvatten agerar ett betydande roll inom världsekonomin.
detta fungerar liksom en lösningsmedel till en antal olika kemikalier samt underlättar fabriksmässig nedkylning samt frakt. Omkring 70&#;procent från färskvattnet går mot jordbruket.[10]
Kemiska samt fysikaliska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Vatten existerar ett kemisk förening tillsammans med den kemiska formelnH2O.
enstaka vattenmolekyl består sålunda från numeriskt värde väteatomer inom kovalent bindning mot enstaka syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt vätska lättvatten till för att skilja detta ifrån tungt samt halvtungt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. dricksvatten förekommer vid jorden inom varenda dem tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga samt moln inom sky, havsvatten samt isberg inom polarhaven, glaciärer samt floder inom bergen, samt vätska inom akviferen inom marken.
De viktigaste kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos vätska är:
- Vatten existerar ett lukt- samt smaklös vätska inom standardtryck samt -temperatur. fryst vatten samt vattens färg besitter inom sig självt enstaka många svagt azurblå färgton, även angående vattnet verkar färglöst inom små mängder. fryst vatten verkar även färglöst, samt vattenånga existerar inom huvudsak osynlig såsom gas.[11]
- Vatten existerar tydlig samt således är kapabel vattenväxter leva inom vattnet eftersom solljuset förmå nå dem.
Bara starka ultravioletta strålar blir obetydligt absorberade.
- Då vattenmolekylen ej existerar linjär samt syreatomen äger ett högre elektronegativitet än väteatomer besitter syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna existerar något positiva. vilket en konsekvens från detta existerar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ett polär molekyl tillsammans en elektrisktdipolmoment.
Nätväxelverkan mellan dipolerna vid varenda molekyl är kapabel orsaka ett produktiv skineffekt vid vattnets yta tillsammans andra substanser, alternativt atmosfär nära ytan, den senare äger gett upphov mot vattnets höga ytspänning. Ytspänningen existerar temperaturberoende samt reducerar nära högre temperatur (se figur).
Varmvatten väter förbättrad än kallvatten. Vattnets dipolära natur bidrar mot vattenmolekylens trend för att skapa vätebindningar, vilka bidrar mot vattnets speciella egenskaper.[12] Den relaterade till poler eller motsatser naturen favoriserar även adhesion mot andra material.
- Varje vätekärna existerar bunden mot den centrala syreatomen genom en elektronpar såsom delas mellan dem.
Kemister kallar detta delade elektronparet till enstaka kovalent kemisk bindning. inom H2O används bara numeriskt värde från dem sex elektronerna vid detta yttre skalet från syreatomen mot detta på denna plats syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade inom numeriskt värde obundna par. dem fyra elektronparen såsom omger syret tenderar arrangera sig själva således långt försvunnen ifrån varandra likt möjligt till för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror.
detta leder normalt mot enstaka tetraedrisk matematik inom vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) existerar ,5°. Då dem numeriskt värde obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, besitter dessa ett starkare bortstötning mot dem numeriskt värde kovalent bundna paren, vilket effektivt trycker dem numeriskt värde väteatomerna närmare varandra.
detta leder mot enstaka förvrängd tetraedrisk disposition var H-O-H-vinkeln existerar ,5°.[13]
- Som en effekt från samspelet mellan dessa attribut avser kapillärkraft vattnets trend för att röra sig uppför en smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen utnyttjar varenda kärlväxter såsom träd.
- Vatten existerar en god lösningsmedel samt kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”.
Ämnen vilket löser sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, exempelvis salter, sockerarter, syror, alkalimetaller samt några gaser, speciellt syre samt koldioxid, existerar kända såsom hydrofila ämnen, medan dem liksom ej löser upp sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, exempelvis fetter samt oljor, existerar kända liksom hydrofoba ämnen.
Inom kemin anger enstaka förkortning aq för att en kurs existerar löst inom dricksvatten, mot modell
- Alla större komponenter inom celler, protein, DNA samt polysackarider löser sig även inom vatten.
- Rent vätska besitter ett nedsänkt konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt ifall man löser enstaka små mängd jonföreningar inom vattnet, mot modell natriumklorid.
- Vattnets kokpunkt beror (likt varenda andra vätskors) vid lufttrycket.
Exempelvis kokar vätska vid Mount Everests höjdpunkt nära 68&#;°C, jämfört tillsammans &#;°C nära havsytan. Omvänt förmå vätska vid stora djup inom oceanerna, nära geotermiska ventiler, nå temperaturer vid flera hundra grader samt ändå förbli flytande.
- Vattnets volym expanderar ungefär gånger då detta förändras ifrån vätskefas mot ångfas nära normalt tryck.
(Vattenånga äger bestämd volym 1, m3/kg nära 1 bar.[14])
- Vatten besitter den näst högsta värmekapacitiviteten från varenda kända ämnen, efter ammoniak, samt även upphöjd ångbildningsvärme (40,65&#;kJ·mol−1. detta existerar en effekt från vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa numeriskt värde ovanliga attribut utför för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kunna moderera jordens klimat genom för att buffra stora temperaturskillnader.
- Vattnets högsta densitet uppnås nära 3,98&#;°C.[15] vätska blir mindre tätt nära fryspunkten, samt besitter då expanderat tillsammans 9&#;%.
detta resulterar inom en ovanligt fenomen, nämligen för att vattnets fasta struktur, fryst vatten, flyter ovanpå en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket fullfölja för att varelser kunna leva inom ett delvis fryst vattenkropp då vattnet vid botten besitter ett temperatur vid runt 4&#;°C.
- Vatten existerar blandbart tillsammans med flera vätskor, såsom etanol, inom varenda proportioner vilket utför för att detta existerar enstaka homogen vätska.
Å andra sidan existerar dricksvatten samt dem flesta oljor oblandbara, vilket utför för att detta vanligtvis skapas lager tillsammans med ett ökande densitet mot botten. likt gas existerar vattenångan blandbar tillsammans luften.
- Vatten bildar enstaka azeotrop tillsammans med flera andra ämnen.
- Vatten är kapabel genom elektrolys sönderdelas mot väte samt syre.
- Som ett oxid från väte skapas dricksvatten då väte alternativt väteinnehållande föreningar bränner alternativt reagerar tillsammans med syre alternativt syreinnehållande föreningar.
vätska existerar ej en bränsle, utan enstaka slutprodukt från förbränningen från väte. Energin liksom behövs på grund av för att sönderdela dricksvatten mot väte samt syre genom elektrolys existerar större än energin vilket släpps då väte samt syre återförenas.[16]
- Ämnen likt existerar mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium samt cesium förskjuter väte ifrån vattnet vilket skapar hydroxider samt hydrogen.
hydrogen existerar lättantändlig, sålunda då dricksvatten reagerar tillsammans mer elektropositiva ämnen kunna reaktionen bli våldsamt explosiv.
Smak samt lukt
[redigera | redigera wikitext]Vatten kunna åtgärda flera olika ämnen, vilket ger vattnet olika smaker samt lukter. Människor samt vilt besitter utvecklat smak- samt luktsinnen vilket utför detta möjligt på grund av dem för att bedöma dricksvattnets drickbarhet samt undvika en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom existerar alltför krydda alternativt smutsigt.
Människor besitter ett trend för att föredra kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig före ljummet vätska då kallt dricksvatten troligen innehåller färre mikroorganismer.[källa&#;behövs] Smaken likt annonseras vid källvatten alternativt mineralvatten kommer ifrån dem mineraler vilket existerar upplösta inom detta.
Rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar emellertid smak- samt luktlöst.[17] Den annonserade renheten vid käll- samt mineralvatten åsyftar frånvaron från toxiner, föroreningar samt mikrober.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet 'vatten' existerar en urgemansktarvord, ifrån roten *wintru, likt ytterst förmå anlända ifrån den urindoeuropeiska roten *uendru.
ifrån denna rötter är kapabel kanske svenskansvinter äga kommit (kunde äga betytt "regntid")[18], engelskanswater, wash tillsammans med flera, tyskansWasser, ryskansvoda samt vodka ("litet vatten"). ifrån den urindoeuropeiska avledningen *wed igenkänner man mening likt grekiskanshydro (vatten) samt hydra[19] samt svenskans utter (från urindoeuropeiska *udroz)[19].
ifrån den urindoeuropeiska roten *akwa-[20] känner man igen latinetsaqua, besläktat tillsammans svenskans å[21].
Vattnets fördelning
[redigera | redigera wikitext]Vatten inom universum
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från universums vätska förmå skapas såsom ett biprodukt från stjärnbildning.
då stjärnor föds ackompanjeras deras födsel från enstaka kraftfull utåtgående luftström från gas samt damm. då materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna såsom skapas samt värmer gasen.
Det en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket finns vid jorden existerar detsamma liksom bildades till flera miljoner tid sedan.Vattnet produceras snabbt inom den varma, täta gasen.[22]
Vatten äger upptäckts inom interstellära moln inom vår galax, Vintergatan. dricksvatten existerar troligen inom andra galaxer tillsammans med, då dess komponenter, väte samt syre, existerar bland dem maximalt förekommande ämnena inom universum. Interstellära moln kondenseras slutligen mot nebulosor samt solsystem såsom vårt.
Vattenånga finns i:
Flytande vätska finns i:
- Jorden - 71&#;% från ytan
- Månen – små mängder vätska påvisades inne inom vulkaniska glaspärlor liksom blev tagna ifrån månen mot jorden från Apollo teamet [27][28]
Vissa bevis talar på grund av för att flytande vätska finns noggrann beneath ytan vid saturnus månen Enceladus[29] samt vid Jupiters månen Europa[30], var detta kunna finnas ett &#;km djup ocean likt täcker kurera månen vilket skulle bli mer dricksvatten än inom samtliga jordens oceaner.[källa&#;behövs]
Vattenis finns i:
Vattenis förmå finnas vid Ceres samt Tethys.
Detta del existerar enstaka översikt från Hydrologi.
Vatten samt beboeliga områden
[redigera | redigera wikitext]Det flytande vattnets existens, samt inom mindre grad dess gas- samt fasta former existerar vid jorden vitala till allt jordens liv. Jorden ligger inom solsystemetsbeboeliga distrikt.
ifall den fanns något närmare alternativt längre försvunnen ifrån solen (runt 5&#;% alternativt runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena likt utför för att samtliga tre formerna kunna existera existera betydligt mindre gynnsamma.[32][33]
Jordens gravitation utför för att den besitter enstaka atmosfär.
Vattenånga samt koldioxid inom atmosfären möjliggör tillsammans tillsammans med ozonskiktet växthuseffekten, såsom hjälper för att bibehålla enstaka relativt stadig yttemperatur. ifall jordens massa ägde varit mindre skulle enstaka tunnare atmosfär leda mot stora temperaturskillnader mellan ekvatorn samt polerna varpå dricksvatten bara skulle existera inom form eller gestalt från fryst vatten nära polerna vilket vid planeten Mars.
Yttemperaturen vid jorden besitter hållit sig relativt stadig genom dem geologiska perioderna trots olika nivåer från inkommande solstrålning (solinstrålning). detta är kapabel visa för att enstaka dynamisk process styr jordens temperatur via enstaka kombination från växthusgaser samt den atmosfäriska albedons yta. Teorin existerar känd likt gaiateorin.
Vattnets status vid enstaka planet beror vid omgivningens tryck, vilket bestäms från planetens gravitation. angående enstaka planet existerar tillräckligt massiv kunna vattnet vid den existera fast även nära höga temperaturer, vid bas från detta höga trycket likt orsakas från gravitationen.
Det finns olika teorier ifall vattnets ursprung vid jorden.
Vatten vid jorden
[redigera | redigera wikitext]Läran ifall vattens rörelse, fördelning samt standard vid jorden kallas hydrologi. Läran ifall vattnets fördelning kallas hydrografi.
vatten, kemisk förening mellan väte samt syre, tillsammans formeln H 2 O. inom naturligt dricksvatten finns även molekyler från tungt vatten; titta deuterium samt tritium.Läran ifall grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran ifall glaciärer heter glaciologi, ifall inlandsvatten limnologi, samt ifall fördelningen från oceaner oceanografi. Ekologiska processer tillsammans hydrologi studeras inom ekohydrologin.
Vattnets kollektiva massa ovan, beneath samt vid ett planets yta kallas hydrosfären.
Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, existerar 1 km3. Grundvatten samt färskvatten existerar användbara, alternativt potentiellt användbara, till människor likt vattenresurser. Flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns inom vattensamlingar såsom oceaner, ocean, sjöar, floder, strömmar, kanaler samt dammar. Majoriteten från världens dricksvatten existerar havsvatten.
en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns även inom atmosfären inom fast, flytande samt gasform.
Vatten existerar ett vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, vilket existerar vital på grund av allt känt liv.detta finns även grundvatten inom akviferer.
Vatten existerar viktigt inom flera geologiska processer. Grundvatten existerar allestädes närvarande inom jordskorpan, samt trycket vid detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster. vätska inom manteln existerar ansvarigt till smältandet liksom skapar vulkaner vid subduktionszoner.
vid jordens yta existerar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig viktigt inom både kemiska samt fysikaliska vittringsprocesser. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt – mot enstaka mindre dock kvar märkbar grad – fryst vatten existerar även ansvariga till enstaka massiv mängd sedimentförflyttning likt sker vid jordens yta.
Avlagring från förflyttat sediment formar flera sorters sedimentära bergarter, vilket skapar detta geologiska registrerandet från jordens saga.
Under vissa ljusförhållanden förmå nederbörd ge upphov mot ett regnbåge.[35]
Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur en astronomiskt perspektiv
[redigera | redigera wikitext]Endast inom detta yttre planetsystemet, var jätteplaneterna idag finns, plats temperaturen samt tätheten inom solnebulosan lämplig på grund av för att planeterna skulle ett fåtal stora mängder dricksvatten.
Allt dricksvatten samlades dock ej inom dessa jätteplaneter, utan flera mindre kroppar rika vid fryst vatten bildades även (se Kuiperbältet). Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig besitter möjligtvis delvis en ursprung ifrån dessa små kroppar, samt besitter tillförts jorden inom form eller gestalt från nedslag från kometer.
Vatten existerar en kemiskt kurs tillsammans flera speciella egenskaper.Det äger massiv innebörd till existensen vid jorden för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns inom fast samt flytande struktur samt vilket gas. Jordens massa, likt den största från stenplaneterna inom detta inre planetsystemet, existerar på denna plats från massiv innebörd. Jordens massa ger en tyngdkraftsfält vilket existerar tillräckligt starkt till för att hålla kvar enstaka atmosfär, vilket existerar förutsättningen på grund av enstaka jämn yttemperatur.
Även avståndet mellan jorden samt solen existerar lagom till för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bör behärska inträffa inom flytande struktur. angående jorden skulle ligga ner längre försvunnen ifrån solen skulle den existera kallare samt allt dricksvatten skulle existera fryst vatten. ifall jorden nedsänkt närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen nära polerna alternativt orsaka för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bara existerade liksom ånga.
inom detta förra fallet skulle oceanernas låga albedo utföra för att jorden absorberade mer energi ifrån solen. inom båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig vilket planeten venus. (Se även antropiska principen.)
Vattnets kretslopp
[redigera | redigera wikitext]Vattnet cirkulerar inom en ständigt utbyte mellan atmosfär, markvatten, dagvatten, grundvatten samt växter.
varenda områden liksom vattnet rör sig inom kallas tillsammans till hydrosfären.
Följande processer överför vätska mellan olika regioner:
- avdunstning ifrån oceaner samt andra vattensamlingar mot luften samt transpiration ifrån landväxter samt varelse mot luften.
- nederbörd, ifrån vattenånga såsom kondenseras ifrån luften samt likt faller mot marken alternativt havet.
- ytavrinning ifrån marken såsom vanligtvis når havet.
Den största delen från den vattenånga liksom befinner sig ovanför oceanerna återvänder mot dessa, dock vindar små frukter från växter vattenånga ovan marken mot identisk grad liksom ytavrinning mot havet, runt 10 tusen miljarder ton angående året.
Ovan nation bidrar avdunstning samt transpiration tillsammans med ytterligare 71 tusen miljarder ton per kalenderår. Nederbörd, tillsammans tusen miljarder ton per tid, besitter flera olika former: oftast nederbörd, frost samt hagel, samt inom mindre mängder ifrån dimma samt dagg. Kondenserat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom luften förmå även brytasolstrålar till för att forma regnbågar.
Ytavrinning ansamlas inom avrinningsområden liksom flyter mot ned inom floder. ett matematisk modell liksom används till för att simulera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt strömflöden samt räkna ut parametrar vid vattenkvalitet kallas vid engelska hydrological frakt model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell".
enstaka sektion från vattnet används på grund av konstbevattning inom jordbruket. Floder samt ocean utför detta möjligt för att utflykt samt handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen samt skapar dalar samt floddeltan såsom ger bördig mark samt jämnt underlag på grund av för att etablera befolkningscentra.
ett översvämning inträffar då en landområde vilket ofta ligger lågt täcks tillsammans med dricksvatten, då ett älv översvämmar dess flodbankar alternativt översvämningar ifrån havet. uttorkning existerar enstaka förlängd period inom månader alternativt kalenderår då enstaka distrikt får vattenbrist. detta inträffar då enstaka distrikt beneath enstaka längre period får beneath genomsnittet inom nederbörd.
Sötvattenslagring
[redigera | redigera wikitext]Högvatten (vänster) samt ebb (höger).
En sektion avrinningsvatten blir inom perioder kvar, exempelvis inom sjöar. vid upphöjd höjd, beneath vintern, samt långt inom norr samt syd, samlas frost inom isar, snötäcken samt glaciärer.
Den höga specifika värmen samt förångningsvärmen existerar resultatet från den höga graden från vätebindning mellan vattenmolekyler.dricksvatten infiltrerar även marken samt går in inom akviferer. Grundvattnet flyter senare tillbaka mot ytan inom vattenkällor, alternativt mer spektakulärt inom varma källor samt gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt inom brunnar. Vattenförvaringen existerar betydelsefull, eftersom rent, färskt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar nödvändigt på grund av människor samt annat landbaserat liv.
inom flera delar från världen finns detta ont ifall färskvatten.
Havsvatten
[redigera | redigera wikitext]Havsvatten innehåller 3,51&#;% krydda inom medelvärde, samt mindre mängder från andra substanser. dem fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig ifrån färskvatten inom några viktiga aspekter. detta fryser nära ett lägre temperatur (runt −1,9&#;°C) samt dess densitet ökar tillsammans minskande temperatur ner mot fryspunkten, istället till för att nå maximal densitet nära ett temperatur ovan fryspunkten (3,9&#;°C).
Salthalten inom dem större havens vätska varierar ifrån nästan sötvatten inom norra Östersjön mot 4&#;% inom Röda havet.
Tidvatten
[redigera | redigera wikitext]Tidvatten existerar detta cykliska stigandet samt fallandet från jordens oceanytor likt orsakas från tidvattenkrafter ifrån månen samt solen. Tidvatten orsakar förändringar inom marina samt estuarierelaterade vattensamlingars djup samt orsakar oscillerande strömmar kända vilket tidvattensströmmar.
Förändringarna inom vattenströmmen vid enstaka given lokal existerar resultatet från månens samt solens förändrade positioner inom förhållande mot jorden tillsammans tillsammans effekterna från jordens cirkelrörelse samt den lokala batymetrin. Havsstränder såsom hamnar beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig nära högvatten samt vilket åter kommer fram nära ebb, inom tidvattenszonen, existerar enstaka nödvändig ekologisk miljö likt vattenströmmen skapat.
Vattnets biologiska roll
[redigera | redigera wikitext]Från enstaka biologisk synvinkel äger vätska flera speciella attribut likt existerar nödvändiga till liv liksom skiljer åt detta ifrån andra ämnen. Exempelvis tillåter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kolföreningar för att reagera vid sätt likt fullfölja reproducering möjligt, löser enkel andra ämnen samt besitter upphöjd ytspänning.
samtliga kända former från liv existerar beroende från vätska. dricksvatten existerar vitalt både såsom en lösningsmedel inom vilka flera från kroppens ämnen löser sig samt existerar enstaka essentiell sektion från flera metaboliska processer inom kroppen. Metabolism existerar summan från anabolism samt katabolism. inom anabolism tas en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig försvunnen ifrån molekyler (genom energi såsom kräver kemiska enzymreaktioner) till för att kultivera större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider samt proteiner till lagring från drivmedel samt information).
inom katabolism används vätska till för att avbryta grupp på grund av för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror samt aminosyror för att nyttja vilket drivmedel på grund av energi alternativt andra syften). en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar essentiellt samt centralt inom dessa metaboliska processer.
Dessa metaboliska processer skulle utan vätska ej behärska fungera.
Vatten existerar även centralt inom fotosyntesen samt cellandningen. Fotosyntetiska celler använder solens energi till för att skilja vattnets väte ifrån syre. Väte kombineras tillsammans med koldioxid (absorberas ifrån atmosfär alternativt vatten) till för att forma glukos, varvid syre frigörs.
varenda levande celler använder liknande drivmedel samt oxiderar vätet samt kolet vilket innehåller fången solenergi samt ombildar dricksvatten samt koldioxid inom processen (cellandning).
Vatten existerar även centralt på grund av syrabaserad neutralitet samt enzymfunktioner. ett syra, ett vätejondonator (H+, såsom existerar enstaka proton) förmå neutraliseras från enstaka bas, enstaka protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH−) samt forma en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
vätska anses existera neutralt, tillsammans med en pH vid 7. Vattenlösningar från syror äger pH-värden beneath 7 medan dem tillsammans med baser besitter värden ovan 7.
Magsyra (HCl) används inom matspjälkningen. Dess frätande effekter vid matstrupen beneath återinflödet kunna temporärt neutraliseras från intagandet från ett bas såsom aluminiumhydroxid till för att forma dem neutrala molekylerna vätska samt saltet aluminiumklorid.
Exempelvis innehåller ett escherichia coli-cell 70 andel en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, människokroppen 55–60&#;procent (kvinnor respektive män)[17], växter upp mot 90&#;procent samt enstaka färdigbildad manet utgörs från 94–98&#;procent vätska.
Hydrofoba ämnen, likt mot modell oljor, passar ej ihop tillsammans dricksvatten.
Detta, tillsammans tillsammans med vattnets ytspänning, utnyttjas inom cellernasmembran, likt består från lipider samt proteiner, på grund av för att styra kemiska processer.
Fysikaliska attribut hos vatten.Vattnets ytspänning utför små vattendroppar stabila vilket existerar kritisk till växternas transpiration.
Livet vid jorden äger utvecklats tillsammans med samt anpassat sig mot vattnets attribut. Lika överraskande likt vattnets attribut kunna tyckas artikel existerar livets förmåga för att justera sig mot dem ibland många extrema miljöer liksom vattnet ger upphov mot.
vilt samt växter likt endast lever inom dricksvatten kallas akvatiska.
Akvatiska livsformer
[redigera | redigera wikitext]Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar fulla från liv. dem allra första livsformerna uppkom inom vattnet. Nästan varenda fiskar lever uteslutande inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt detta finns flera sorters marina däggdjur, såsom delfiner samt valar vilket även lever inom vätska.
Några sorters varelse, såsom amfibier, tillbringar delar från sina liv inom dricksvatten samt delar vid nation. Växter såsom kelp samt alger växer inom vattnet samt existerar bas till några viktiga undervattenbaserade ekosystem. Plankton existerar basen inom oceaners näringskedjor.
Akvatiska varelse måste erhålla syrgas till för att överleva, samt detta sker vid olika sätt.
Fiskar besitter gälar istället på grund av lungor, även angående några fiskarter, såsom lungfiskar, besitter både samt. Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, uttrar samt sälar äger lungor samt behöver därför vandra upp mot ytan emellanåt på grund av för att andas. Mindre livsformer är kapabel absorbera syre genom skinnet.