Vad kan en organisation vara
Organisation
Organisation, ordnandet från olika delar mot inbördes samverkan, alternativt enstaka större sammanslutning (till modell bolag, facklig organisation, förening). ifrån grekiskansorganon: "verktyg", "redskap". detta vetenskapliga studiet från organisationers funktionssätt brukar benämnas organisationsteori.
Olika synsätt
[redigera | redigera wikitext]Organisation är kapabel alltså existera själva skeendet då delarna uppnår enstaka högre grad från samverkan.
En organisation existerar ett katalog befattningshavare, grupper-ade strikt efter enstaka viss ordning.denna plats beskriver termen ett förändringsprocess. Uttrycket "en organisation" förmå även syfta vid en visst fall från befintlig samverkan. Då får termen enstaka mera statisk innebörd. enstaka organisation från människor framställs ibland liksom ett aktör från personlig vikt, en eget väsen tillsammans personlig identitet, eget ansvar, samt därför vidare.
detta kunna artikel en formulering på grund av för att helheten ej bara existerar summan från delarna, samt för att dem enskilda delarna ej ständigt överblickar helheten.
Ett synsätt existerar för att ett organisation inom bas samt botten existerar ett katalog individer.
Organisation, ordnandet från olika delar mot inbördes samverkan, alternativt ett större sammanslutning (till modell bolag, facklig organisation, förening).Organisationen äger ingen existens utan sina medlemmar. en annat synsätt existerar för att organisationen bara existerar ett struktur från koordinerade roller, oavsett vilka individer vilket kunna anlända för att axla dem: enskilda individer blir då utbytbara, samt enstaka individ förmå äga flera, alternativt rentav varenda roller inom enstaka organisation.
Organisation måste ej tillsammans med nödvändighet artikel resultatet från människors verk. termen är kapabel även användas ifall samordning inom naturen likt existerar helt frikopplad ifrån människan. Myrstackens organisation existerar en modell vid detta. Vanligen används termen organisation dock till för att beteckna medvetet utformad mänsklig samverkan.
Inom detta sektor existerar floran från definitioner rik.
En organisation existerar enstaka samling tillsammans med människor likt samarbetar på grund av för att nå en alternativt flera mål.ett definition brukar lyfta fram några från nästa ingredienser:
- Människor
- Roller
- Avgränsat mål
- Samarbete
- Arbetsfördelning
- Specialisering
- Samordning
- Social struktur
- Stabilitet inom tid
- Materiella samt immateriella tillgångar
- En omgivande planet för att förhålla sig till
Exempel vid definitioner från organisation
[redigera | redigera wikitext]- En session människor såsom beslutat sig på grund av för att verka tillsammans till för att nå en alternativt flera på grund av dem kända mål.
- Ett struktur från roller likt knyts samman tillsammans med kommunikationsvägar på grund av för att hjälpa deltagarna för att gemensamt nå vissa bestämda mål.
- Ett medvetet, stabilt samt målinriktat samarbete mellan människor.
- En hierarkisk svar vid en transaktionsproblem vilket ej den fria marknadens mekanismer kunna åtgärda vid en effektivt sätt.
Organisationers storlek
[redigera | redigera wikitext]Det existerar subjektivt vilket man anser existera enstaka "stor" organisation.
dem flesta studier från organisationers storlek äger gjorts inom USA samt Storbritannien, vilket gjort för att vissa betraktar organisationer beneath 1500 anställda vilket "små". Detta fullfölja för att nästan varenda organisationer inom mindre länder existerar för att betrakta vilket "små" organisationer.[1]
Empiriska studier från storleks innebörd besitter gett ganska tydliga utfall, ökad storlek leder oftast till:[1]
- Ökad vertikal samt horisontell specialisering.
Större organisationer äger fler specialister samt fler hierarkiska nivåer på grund av för att samordna dessa.
- Ökad formalisering.En organisationsstruktur existerar vad liksom avgör hur enstaka viss organisation ser ut, vem likt besitter vilken roll samt ansvarsområden samt hur kommunikationen mellan medarbetarna fungerar.
Regler samt rutiner samordnar arbetet då detta blir allt svårare inom stora organisationer för att äga direkt förbindelse tillsammans med varandra.
- Förändrad övervakning. detta blir svårare för att direkt övervaka, granska samt styra deltagarna inom stora organisationer; istället inför man byråkratisk övervakning från för att dem regler samt rutiner man äger följs.
- Decentralisering från befogenheter.
detta blir svårare till ledningen för att överblicka enstaka massiv organisation samt den ökade formaliseringen fullfölja detta enklare för att delegera.
Det finns även enstaka omdiskuterad förändring från administrationens storlek då organisationen växer. detta existerar troligt andministrationens andel från dem anställda inom förhållande mot storleken antas skapa enstaka U-kurva var små samt stora organisationer existerar mer topptyngda.[1]
Organisation likt öppet system
[redigera | redigera wikitext]Teorin angående organisationen liksom en öppet struktur kallas “contingency teori” vilket förmå översättas mot “teorin angående situationsbestämda organisationsformer”[2].
Teorin menar för att detta ej finns en optimalt sätt för att styra enstaka organisation utan för att detta existerar organisationens interna samt externa situation liksom påverkar hur detta mest effektiv ledarskapet utformas. på grund av för att behärska förstå organisationen fullt ut behöver oss analysera den inom dess befintlig miljö samt vad den behöver överkomma till för att överleva.
varenda organisation kräver olika tillvägagångssätt till för att hantera dess bekymmer vilket teorin angående organisationen såsom en öppet struktur visar .
Situationsteorin fokuserar vid tre huvudproblem samt hur dessa bör lösas:
- Hur förmå olika organisationsstrukturer ställas mot varandra samt mätas?
- Vilka interna samt externa situationer influerar dem olika organisationsformerna?
- Hur påverkar dem olika organisationsformerna effektivitet, måluppfyllelse samt detta behovstillfredsställande oss människor har?
Många situationsteoretiker utgår ifrån enstaka input-output modell:
- Inputvariabler existerar olika variabler vilket existerar knutna mot organisationens omvärld, speciellt då detta gäller organisationens olika marknader samt teknologiska förhållande.
- Organisationsvariabler omfattar både inre strukturella förhållanden samt olika processer inom organisationer.att förklara organisationer alternativt delar därav (framväxt, utbredning, förändring, funktion, etcetera) för att förändra samt påverka organisationer.
detta existerar även naturligt för att samla varenda dem olika tillgångar likt organisationen disponerat över.
- Outputvariabler existerar intresserade från numeriskt värde huvudgrupper: teknisk/ekonomiska resultatvariabler samt konsekvenser till dem anställda. Både variablegrupperna används liksom mått vid organisationens anpassnings- samt överlevnadsförmåga.
Relationen mellan ett organisation samt dess omvärld kunna artikel både komplex[särskiljning behövs] samt väldigt grundlig.
Genom för att nyttja ett input-output modell ger detta enstaka chans för att erhålla enstaka sammanfattning samt titta vad likt sammankopplar organisationen samt miljön utifrån. detta vilket påverkar organisationen existerar sammankopplat tillsammans fanns organisationen äger på grund av inverkan vid omvärlden.[3]
För för att förstå samt ge förståelse från hur inputvariablerna påverkar organisationen finns detta sålunda kallas analys av omvärlden var organisationerna utvärderar sin omvärld.
Även omvärldsanalyser behöver struktureras vid olika sätt efter behov beroende vid organisationstyp samt hur dem interna samt externa situationerna ser ut. Omvärldsanalysen ger organisationen ett förbättrad sammanfattning samt övervakning ovan inputvariablerna samt hur dem påverkar samt påverkas organisationen.[4]
Det riktas även bedömning mot situationsteorin var forskaren Pennings kritiserar om organisationers struktur relaterar mot omvärlden samt för att organisationens effektivitet ej nödvändigtvis präglas från omgivningen.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Jacobsen, dygn Ingvar; Thorsvik Jan (2008). Hur moderna organisationer fungerar (3., [rev.] uppl.).
Lund: Studentlitteratur. Libris10915384. ISBN 978-91-44-04780-5