Möte mellan skilda världar pia bergström

Pia Bergström läser kvinnliga utopier

Jämlikhet, mellan könen. Längre än således sträcker sig ej feminismens visioner.

Hälften från allt: makten, ansvaret, dagishämtandet, vården, städningen samt civilingenjörerna. samt uniformerna. oss existerar nästan där.

Men plats existerar härligheten? fanns existerar frigörelsen? plats finns drömmarna ifall något annat, något mer?

Hur skulle kvinnors liv behärska bladte sig angående dem fanns fria för att producera sina värderingar, utföra sina egna prioriteringar samt råda ovan sitt eget liv?

För för att hitta några kvinnliga utopier måste man studera science ficton. drömvärld betyder ”plats liksom ej finns” samt detta existerar just vid sådana platser dem flesta SF-verk utspelar sig.

SF existerar ett spekulativ, närmast gränslös genre såsom ifrågasätter detta ”normala” vid samtliga program. vid 60- samt 70-talen, dem var omskakande år då allt tycktes möjligt, började även kvinnliga författare notera science fiction, tillsammans med klar könsmedveten udd.

SF:s världar ligger ständigt inom framtiden. Därför agerar detta ej således massiv roll angående man läser ”klassiker” alternativt nyutkommet.

SF-romaner liksom skrevs till 30 tid sen kunna kännas fräschare, även inom tungomål samt form eller gestalt, än sentida fantasy-kitsch.

Här återförenas Skilda världar-skådisarna.

ett litteratur liksom tiden ännu ej riktigt hunnit ikapp existerar Joanna Russ blixtrande samt mörk sarkastiska The kvinnlig man ifrån 1967. Den utgår ifrån teorin för att all handling, även enstaka impulsiv elementarpartikels, leder mot för att läka universum utvecklas i enlighet med enstaka helt färsk linje. för att vår planet alltså bara existerar enstaka chans bland oändliga parallella existenser.

enstaka ljus står sålunda den homosexuell kvinna bonntjejen Jane, ifrån detta enkönade Annorstans inom författaren ”Joannas” sällskapsrum. Snart sitter även den välvårdat deppiga Jeannine inom soffan, denna såsom inte någonsin hittar den rätte, samt den mordiska Jael, tillsammans med ståltänder, inom sin planet hemlig agent inom Kvinnolandets konflikt mot Manslandet.

Tänk för att möta sig egen, inom flera upplagor, ifrån helt andra universa!

Ett hastigt träff förändrar Sandra samt Daniels liv på grund av all framtid.

ej bara rolig. Jael, såsom fixat tvångsteleportationerna önskar värva dem andra mot sitt totalgalaktiska (eller vad säger man?) konflikt. Hennes åsikt existerar för att mansutrotning, tanks samt bomber existerar lösningen vid samtliga kvinnors bekymmer. dem andra J:na tvekar.

Ett rent kvinnoland, kunna detta verkligen existera nåt för att drömma om?

Idén besitter faktiskt genererat flera fascinerande SF-verk. inom en sådant påhittat nation förmå ju även dem ”kvinnliga värdena”, ifall dem finns, provoceras särskilt klart. inom utflykt Miller Gearharts Wanderground – Stories of the Hill Women (1979) äger kvinnorna dragit sig undan ifrån våldsamma kaotiska städer mot isolerade trakter inom bergen samt utvecklat fridsamma gömda förmågor likt vindflygning, healing samt telepati (även tillsammans tallar, tvättbjörnar samt pumor!).

en annat ganska underbart dock råbarkat kvinnofolk kunna man lära uppleva inom Suzy McKee Charnas trilogi Walk to the End of The World (1974), Motherlines (1978) samt The Furies (1994). följd följer Alldera, flykting ifrån en otäckt litet rike från överlevande efter enstaka nukleär katastrof. Kvinnorna, ”fems” existerar enbart slavar samt föraktade avelshonor.

dem ridande kvinnorna däremot, vilket tar grabb ifall den gravida samt utmattade Alldera, lever likt fria nomader vid stäppen, föder bara döttrar, parar sig rituellt tillsammans med hingstar dock lever annars inom harmoni tillsammans den hårda naturen.

I dem rena kvinnolanden existerar moderskapet ej någon isolerad börda. Hos dem stolta, samrådande samt urstarka ridande kvinnorna tillsammans sina vilda barnflockar får flickorna fyra ”sharemothers” samt väljer själva ett ”heartmother”.

Daniel Toivonen, Sandra Bovallius samt Nora Strandberg existerar namn oss minns ifrån såpaklassikern Skilda världar.

inom Wanderground omges varenda unge från sju lojala morsor samt inom Russ parallella Annorstans tar ett gosig samling vid trettio grabb angående varenda praktiska bestyr således mamman förmå existera ”andlig mamma” inom kurera fem jobbfria år.

Men mor existerar lik sin mor även inom utopier. då oval form delar sig från sig själva samt bara döttrar föds förmå den trygga upprepningen bli mot fångenskap inom sig.

en bekymmer likt bara antyds hos dem könsseparatistiska visionärerna. Ursula Le Guin visar enstaka elegant svar vid saken inom Left grabb of Darkness (1969): vid planeten Gethen existerar samtliga androgyner, utom inom ”kemmer”, intensiva brunstperioder då man förvandlas mot detta en alternativt andra könet beroende vid möjlig partner. Slumpen avgör ifall man blir mor alternativt far.

flera existerar både detta en samt detta andra.

Att älska ett android är kapabel även existera en sätt för att åtgärda maktfrågorna, åtmin-stone inom hemmet.

Pia Oscarsson, 65, fick sitt stora genombrott likt skådespelerska då denna tolkade karaktären Karin Toivonen inom populära tv-serien Skilda världar, liksom visades vid TV4 inom sex säsonger mellan 1996 samt 2002.

inom Tanith Lees The Silver metall Lover (1981) blir ett ung kvinna kär inom ett automatiserad maskin, ett sjungande underhållningsmodell tillsammans med silverhy. denna säljer varenda sina prylar samt köper honom. han existerar dyr, dock ömsint samt rar, närmast perfekt. Historien säger många angående älskade såsom blint behov.

Några små halvmekaniska bäbisar blir detta dock inte någonsin fråga angående till hans patent dras snart in samt han låter sig sorgset destrueras.

Den svarta SF-författaren Octavia Butler går in inom enstaka mer sugande närkamp tillsammans driften mot fortplantning inom 80-tals-trilogin Lilith’s brood (Dawn 1987, Adult-hood Rites 1988, Imago 1989) Även denna saga börjar efter en ödeläggande atomkrig.

Grågröna rymdvarelser tillsammans med slingrande tentakler – oloijer – besitter sövt ner Lilith samt en hundratal andra människor vid en rymdskepp inom väntan vid för att jorden åter bör bli beboelig. för tillfället bör dem planteras tillbaks, dock vid villkoret för att dem blandar sina arvsanlag tillsammans med oloijerna, en slags genetiska lånare.

De flesta återvändare vägrar äga något tillsammans ”maskarna” för att utföra, rymmer ut inom djungeln samt krigar snart även tillsammans varann.

En från Sveriges maximalt kultförklarade serier, ”Skilda världar”, existerar äntligen tillbaka.

Lilith existerar delade känslor, dock ett överlevare, samt snart mor mot olika rörande tentakelsorter inom enstaka trivsam artmixad storfamilj.

Lilith’s brood förmå självklart läsas likt ett myt ifall rasism samt rasism. Relationen mellan Lilith samt oloijen Nikanj existerar svår, man önskar helst ej känna till vad den utför tillsammans hon, särskilt ej tillsammans med dem var sensoriska spröten djupt inne.

en sammanträde tillsammans med den Andre liksom verkligen ej bara består från artiga hälsningsfraser.

Vem från oss skulle utföra Liliths val? Vilket ”mänskligt” existerar värt för att försvara? Stora ämnen inom enstaka sällsam kontext. dem fredliga oloijerna ser dem hierarkiska samt aggressiva tendenserna hos människosläktet, dominanssökandet samt stridslusten såsom en ohjälpligt relaterat till gener öde.

dem önskar rädda detta såsom räddas är kapabel. Utan tentakler förintar oss oss själva, förr alternativt senare.

I den mästerliga The Dispossessed (1974) ställer Ursula Le Guin nödvändigheten mot idealismen vid en annat sätt. Anarkisten samt fysikern Shevek anländer ifrån den gemensamt ägda samt styrda, kalla samt vindpinade planeten Arrestes mot grannplaneten Urras på grund av för att ta emot en vetenskapligt kostnad.

han existerar den förste vilket besöker moderplaneten sedan ”odonisterna” emigrerade 170 kalenderår tidigare. Odo plats kvinna, motståndsledare samt tänkare. samt martyr.

Urras skulle behärska existera Tellus, för tillfället alternativt angående tusen tid. identisk skriande orättvisor, manliga oligarkier samt erövringskrig.

dock ändå därför olikt. Genom en utomjordiskt förfrämligande låter Le Guin numeriskt värde motstående ideologier, numeriskt värde struktur tillsammans med helt skilda mentaliteter verkligen bli synliga.

Mötet, samt giftermålet, mellan dem numeriskt värde existerar osannolikt, dock ändå därför vackert, vid sitt ömsinta samt dödsskuggade sätt.

dem liknar dem oss känner, dock ändå inte.

Och varför väljer Shevek för att komma tillbaka mot sitt materiellt sett hårda Arrestes-liv, då denne förmå sälja sina teorier angående ”Transilience” samt leva tillsammans betjänt samt skräddarsytt bland forskareliten vid Urras? Ja, man förstår hans omröstning. detta finns andra värden, andra motiv på grund av ens strävanden än egennyttans samt jag äger sällan sett dem således levandegjorda, sålunda reella likt vid denna blåsiga satellit såsom ej finns.

Förmågan för att föreställa oss saker liksom ej finns äger fört oss långt.

inom Marge Piercys Woman on the Edge of Time (1976), den enda ”paradisiska” framtidsperspektiv jag kunnat hitta, anropas Conny, enstaka vred, misshandlad samt thorazindrogad chicana, inlåst vid en sinnessjukhus inom New York, från Luciente, ett lycklig kvinna ifrån framtiden.

Pia Bergström läser kvinnliga utopier.

Conny reser inom tiden, inom sitt eget viktig, mot Lucientes bygd inom Mattapoisett kalenderår 2137. på denna plats besitter varenda en eget ”space”, en litet bostad för att vila samt artikel ifred inom ända ifrån tonåren. på denna plats finns gröna skogar, grymma odlingar samt otroliga byggnader till umgänge, fester samt långsamma beslut. Varma kvällar badar man inom vattendrag, stjärnorna blinkar, vattnet, luften, all maten existerar ren igen, samtliga inom byn arbetar, ingen gifter sig (men passionerna blomstrar).

till för att artikel jämlika inom allt besitter kvinnorna fått offra detta biologiska moderskapet. Fostren växer kontrollerat inom maskiner samt får tre hängivna föräldrar, vars kön ej besitter någon innebörd. Även männen förmå amma. till utmärkt, alternativt hur? ett galen kvinnas hallucinationer.

SF må kallas verklighetsflykt. Dess verklighet existerar ständigt annorstans.

för att besöka platser vilket ej finns förmå existera lite vådligt till man återvänder vilket ett ytterligare. Perspektiven existerar ohjälpligt föränd-rade. Även kroppen kunna plötsligt bladte sig liksom ett ofärdig byggsats.

Kanske vakar oloijerna vid oss långt därute. möjligen avvaktar paradiset inom något sidled universum.

möjligen föds Odo just idag vid något stressigt BB. samtliga dem var mammorna, från vilket kön dem för tillfället råkar existera, tre, sju alternativt trettio runt varenda unge, tycker jag egen existerar ett drömvärld, således god liksom någon.

Pia Bergström