Vad betyder det att vi lever stillasittande

I start från 1950-talet visade Jeremy Morris för att dem fysiskt aktiva konduktörerna vid Londons fordon för kollektivtrafik ägde hälften således massiv fara för att erhålla hjärtinfarkt såsom dem mer inaktiva chaufförerna [1]. Sedan dess äger närmare 60 års undersökning demonstrerat för att regelbunden kroppslig handling äger enstaka odiskutabel positiv resultat vid mental samt kroppslig välmående samt för att den reducerar morbiditeten samt mortaliteten inom dem stora folksjukdomarna [2].
Nationella riktlinjer att föreslå eller råda något medel- samt högintensiv kroppslig handling (MHFA) 30 minuter/dag, var handling tillsammans längre duration alternativt högre intensitet ger än större hälsoeffekter.

dem senaste år besitter dock betydelsen från längre stunder från stillasittande, oberoende från övrig MHFA, visats öka risken på grund av flertalet från dem stora folksjukdomarna samt förtida död [3].

Tid inom stillasittande liksom livsstilsvariabel
Stillasittande innebär frånvaro från kontraktioner inom dem stora muskelgrupperna (framför allt sätes- samt benmuskulatur), dvs muskulär passivitet.

Stillasittande respektive MHFA bör således ses vilket numeriskt värde separata beteenden tillsammans olika innebörd på grund av utfallen välmående samt sjukdom (Figur 1). Stillasittande definieras likt muskulär passivitet, samt motsatsen existerar all kroppslig handling var muskelkontraktioner förekommer. MHFA definieras liksom kroppslig handling från viss intensitet samt duration.

Dess motsats definieras liksom frånvaro från detta, kroppslig passivitet. detta existerar vanligt inom dagens samhälle för att olika beteenden kombineras.

enstaka s k akwtiv soffpotatis förmå utöva MHFA 30 minuter/dag dock även artikel långvarigt stillasittande. detta medför för att oss bör ta hänsyn mot tidsperiod inom stillasittande vilket ytterligare ett betydelsefull livsstilsvariabel (tillsammans tillsammans med t ex motion, kostvanor, rökvanor, stress, övervikt) då oss utvärderar samt prognostiserar ett persons hälsa.
oss äger tidigare uppmärksammat detta sektor [4] samt pekat vid betydelsen från för att känna igen bakomliggande reglerande molekylära samt fysiologiska mekanismer till för att bevisa enstaka kausal utfall från stillasittande.

Energiomsättningen
enstaka huvud mekanism till hur långvarigt stillasittande kunna äga konsekvens vid välbefinnande samt sjukdom existerar energiomsättningen tillsammans med den därav nästa regleringen från kvantiteten kroppsfett.

enstaka lätt ekvation till hur många kroppsfett likt äger inlagrats inom fettdepåerna är: energiintag minus energiomsättning. Energiomsättningen utgörs inom huvudsak från den basala (definierad liksom enstaka metabolisk likvärdig, 1 MET) samt den liksom sker nära kroppslig rörelse (>1 MET). Den senare förmå inom sin tur delas upp inom energiomsättning nära vardaglig lågintensiv kroppslig handling (non exercise activity thermogenesis, snygg, upp mot 3 MET) samt energiomsättning nära medel- samt högintensiv kroppslig handling (>3 MET).

Stillasittande definieras likt ett energiomsättning vid 1–1,5 MET eftersom detta finns enstaka viss gradskillnad inom stillasittandet. Helt passivt stillasittande (t ex sitta inom soffan samt titta vid tv) innebär total muskulär passivitet samt ett energiomsättning nära den basala, dvs 1 MET. detta finns även mer aktivt stillasittande (t ex skrivbordsarbete) vilket inkluderar viss rörelse från överkroppsmuskulaturen samt således medför ökad energiomsättning (närmare 1,5 MET).
från dagens förmodade 16 timmar vaken tidsperiod använder enstaka individ inom medelvärde 0,5 timmar mot MHFA, 6–7 timmar mot låg­intensiva vardagliga aktiviteter samt 9 timmar mot stillasittande [5].

dock enstaka massiv sektion från befolkningen klarar ej alternativt förmår ej för att ägna sig åt MHFA dem rekommenderade 30 minuterna per dygn [6]. till flera utgör därför MHFA enbart ett mind­re sektion från den dagliga energiomsättningen. detta existerar snarare variationer inom den vardagliga aktivteten, dvs för att ersätta enstaka sektion från stillasittandetiden tillsammans med lågintensiv handling, likt fullfölja den stora skillnaden till gemene man [7].

Bara genom för att stå inom stället till för att sitta fördubblas energiomsättningen [8]. Tillskott från lågintensiva rörelser, liksom för att vandra inom trappor, mångdubblar energiomsättningen.

Exempel vid variationer inom rörelsemönster
detta finns således påtagliga variationer mellan individer tillsammans olika rörelsemönster. Figur 2 illustrerar betydelsen från lågintensiv vardagsaktivitet, oberoende från MHFA, till energiomsättningen hos personerna A samt B, likt antas artikel från identisk kön, äga identisk ålder samt snarlik kroppssammansättning, vilket innebär ett liknande basalmetabolism (antas artikel 1 500 kcal).

Båda joggar 30 minuter per dygn tillsammans med identisk intensitet, vilket rimligen motsvarar 300 kcal.
individ A äger ett inaktiv dagligt liv tillsammans många stillasittande (bil­åkande, skrivbordsarbete, tv-tittande), vilket inom enlighet tillsammans tidigare studier är kapabel generera sålunda lite vilket 700 kcal/dag inom energiomsättning via vardaglig handling [8-10].

individ B rör sig många inom sin dagligt liv samt sitter sällan still (fysiskt energisk försändelse mot arbetet, rörligt stående sysselsättning, lite tv-tittande), vilket är kapabel motsvara ett energiomsättning vid ca 1 400 kcal/dag via vardaglig handling. inom extrema fall, var detta dagliga arbetet existerar fysiskt ansträngande, förmå den vardagliga energiomsättningen nå ovan 2 000 kcal.
inom detta modell äger ingen bestämd kalkyl gjorts till energiomsättningen nära aktivt stillasittande utan den existerar inkluderad inom den vardagliga.

till A tillsammans enstaka inaktiv dagligt liv (uppåt 12 timmars stillasittande) kommer då energiomsättningen via aktivt stillasittande för att utgöra enstaka större andel än hos B, likt besitter enstaka mer energisk dagligt liv (förmodligen ned mot 7–8 timmars stillasittande).

Vardagsaktiviteternas innebörd på grund av energiomsättningen
Syftet tillsammans med exemplet existerar för att illuminera hur enstaka dagligt liv tillsammans huvudsakligen lågintensiv handling, jämfört tillsammans med stillasittande, är kapabel svara på grund av ett avsevärt större sektion från den totala energiomsättningen än MHFA på grund av gemene man.

inom detta fall existerar skillnaden 700 kcal/dag, vilket ovan period är kapabel utföra massiv skillnad inom kvantiteten inlagrat kroppsfett mellan individ A samt B beneath förutsättning för att energiintaget ej varierar inom identisk utsträckning.
Sambandet mellan stillasittande samt lågintensiv handling existerar starkt negativt, medan detta mellan stillasittande samt MHFA existerar svagt negativt.

detta betyder för att oss ersätter stillasittande tillsammans framför allt vardagliga små­rörelser samt inom mindre utsträckning tillsammans med MHFA. Levine et al [7] fann för att hos personer tillsammans med störst behov från upphöjd energiomsättning, dvs överviktiga samt feta, svarade vardaglig handling på grund av 90 andel från energiomsättningen via kroppslig rörelse eftersom personerna inom mindre utsträckning motionerade.

dem fann även för att överviktiga inom medelvärde satt ca 2 timmar längre per dygn än normalviktiga.

Konklusionen plats för att ifall dem överviktiga bara ägde stått upp samt rört sig vilket dem normalviktiga (dvs ca 2 timmar mer per dag) ägde detta inneburit enstaka ökad energiomsättning tillsammans ca 350 kcal/dag.
Längre stunder inom stillasittande (framför allt framför tv samt dator) besitter kopplats mot, förutom nedsänkt energiomsättning, hög­re energiintag via onyttigt ätande framför skärmen [11].

Dessutom äger personer tillsammans med många stillasittande samt lite kroppslig handling, jämfört tillsammans med dem mer fysiskt aktiva, sämre aptitreglering, vilket ofta leder mot en högre energiintag samt ett positiv energibalans [12].

Myokinkonceptet: skelettmuskeln vilket endokrint organ
detta existerar känt för att kroppslig handling samt motion förmå äga ett antiinflammatorisk inverkan.

Regelbunden kroppslig handling reducerar bl a den viscerala fettmassan, vilket inom sin tur dämpar enstaka låggradig inflammation. Nyligen föreslogs för att den kontraherande muskeln bör ses ej bara likt nödvändigt på grund av kroppsliga rörelser samt ökad energiomsättning utan även, liksom fettväven, såsom en viktigt endokrint kroppsdel [13]. Cytokiner samt and­ra peptider produceras samt frisätts ifrån kontraherade muskelfib­rer samt äger såväl paraendokrina såsom endokrina effekter samt bör därför klassificeras samt betraktas likt myokiner.
Myokinerna föreslås äga ett oberoende, huvud roll inom glukos- samt lipidmetabolismen.

dem förmå bl a påverka distributionen från kroppsfettsinlagringen, dvs »styra« fanns kroppsfettet ackumu­leras, visceralt alternativt subkutant. Detta öppnar på grund av en helt nytt tänkande kring betydelsen från muskelkontraktioner inom sig. angående skelettmuskeln ej blir stimulerad vid bas från frånvaro från muskelkontraktioner (som nära stillasittande) uteblir detta endokrina svaret, samt flera kroppsdel samt vävnader försämras inom sin funktion.
Tillsammans tillsammans exemplet inom Figur 2 vid lägre total energiomsättning hos enstaka individ tillsammans med inaktiv dagligt liv förmå stillasittandet antas äga dubbel effekt (positiv energibalans samt utebliven myokineffekt) vid inlagringen från detta mer farliga, aktiva viscerala kroppsfettet.

Interleukin-6 en centralt myokin
en centralt myokin existerar interleukin-6 (IL-6) [14], likt frisätts inom samband tillsammans med muskelkontraktion från såväl typ I- vilket typ II-fibrer.

enstaka signifikant ökad frisättning äger föreslagits ske redan nära lågintensiv kroppslig handling jämfört tillsammans med vila samt liksom ökar tillsammans ökad intensitet samt arbetstid [15]. IL-6 utövar konsekvens inom muskeln dock besitter även enstaka hormonliknande konsekvens vid andra organ.
IL-6 äger enstaka direkt antiinflammatorisk resultat genom inhibering från TNF-α-produktionen samt enstaka omväg inverkan via stimulerad frisättning från dem inflammationshämmande cytokinerna IL-10 samt IL-1ra.

Dessutom ökar IL-6 fettmetabolismen inom såväl muskeln liksom den viscerala fettväven [16]. detta bör påpekas för att frisättning från IL-6 inom samband tillsammans muskelkontraktion ej medierar detta proinflammatoriska svar likt IL-6-frisättning ifrån makrofager fullfölja inom samband tillsammans infektion.
andra myokiner likt föreslås äga betydelsefull hormon resultat existerar IL-15 (reglering från kvantiteten bukfett) samt BDNF (brain-de­rived neurotrophic factor, likt reglerar perifer metabolism).

Frånvaro från muskelkontraktion besitter inom djurstudier även visats minska aktiviteten från lipoproteinlipas (LPL) [17]. LPL besitter enstaka huvud roll inom fettsyrametabolismen samt lipoproteinomsättningen. Låga nivåer från LPL existerar kopplade mot metabola syndromet, ateroskleros samt hjärt–kärlsjukdom.

Fysisk passivitet ger sjukdom
Nyligen presenterades enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ifall för att både kroppslig passivitet samt stillasittande, oberoende från andra kända riskfaktorer, ökar risken till en antal sjukdomar liksom besitter ett gemensam patogen mekanism (Figur 3) [16].

mot dessa sjukdomar räknas diabetes typ 2, hjärt–kärlsjukdom, nedstämdhet, demens, koloncancer samt bröstcancer, likt kallas »the diseasome of phys­ical inactivity«. kroppslig passivitet samt långvarigt stillasittande leder mot ansamling från visceralt fett via framför allt nedsänkt daglig energiomsättning samt uteblivna myokinsvar ifrån den inaktiva skelettmuskeln. Detta medför infiltration från makrofager inom visceral fettväv, såsom inom sin tur genererar enstaka låggradig systemisk inflammation.

Låggradig inflammation existerar den gemensamma patogena mekanismen till insulinresi­stens, ateroskleros, neuronal degeneration samt tumörtillväxt, likt inom förlängningen ökar risken på grund av sjukdomarna likt räknas mot diseasome of physical inactivity.
identisk forskargrupp genomförde ett interventionsstudie vid unga, friska, normalaktiva (men otränade) män.

beneath numeriskt värde veckor uppmuntrades männen för att ersätta därför många vardagsaktivitet såsom möjligt tillsammans med stillasittande (åka fordon inom stället till gå/cykla, öka tv-tittandet etc) [18]. Följden plats för att me­del­antalet steg beneath dessa numeriskt värde veckor sjönk ifrån 10 500 mot 1 350 per ljus.

Samtidigt noterades enstaka signifikant ökad mängd visceralt fett, minskad insulinkänslighet, rubbning från flera metabola markörer samt sämre kondition. Resultaten existerar inom linje tillsammans med hypotesen ovan, dvs för att minskad vardagsaktivitet samt ökat stillasittande ger snabb ackumulering från visceral fettmassa tillsammans påföljande metabola konsekvenser.

Skjuvspänning
ett ytterligare betydelsefull mekanism föreslås artikel den meddelande liksom s k skjuvspänning (shear stress) [19] ger upphov mot, dvs en hemodynamiskt svar vid ökat laminärt blodflöde.

Stillasittande innebär nedsänkt tryck vid cirkulationen. Redan lågintensiv rörelse innebär ökad blodcirkulation samt ökat lokalt blodflöde. Ökad skjuvspänning inducerar endotelial vasodilatation via ökad NO-aktivitet genom bl a endotelialt kväveoxidsyntas (eNOS), samt minskad bildning från reaktiva syreföreningar (ROS) leder mot minskad endotelial dysfunktion.

Dessutom äger den bevarade NO-tillgängligheten samt den minskade ROS-bildningen antioxidativ samt antiinflammatorisk påverkan. Dessa effekter besitter visats artikel delvis oberoende från dem traditionell riskfaktorerna högt blodtryck, dyslipidemi samt insulinresistens.

Kalorirestriktion kunna delvis kompensera effekterna
Insulinkänsligheten försämras från kroppslig passivitet samt sängliggande (bed rest) [20], vilket delvis förklaras från positiv energibalans [21].

inom ett nyligen publicerad korsstudie (där deltagarna plats sina egna kontroller) undersöktes förändringen inom insulinkänslighet nära dels enstaka energisk dygn tillsammans med lite stillasittande samt energibalans, dels ett dags stillasittande utan kompensation på grund av minskad energiomsättning (energiöverskott), dels enstaka dags stillasittande tillsammans kompensation på grund av minskad energiomsättning (energibalans) [22].

Jämfört tillsammans med den aktiva dagen inom energibalans minskade insulinkänsligheten tillsammans 39 andel efter enstaka dags sittande tillsammans med energiöverskott samt tillsammans med 18 andel efter ett dags stillasittande inom energibalans.
Man förmå således delvis, dock ej mot fullkomligt, motarbeta stillasittandets negativa resultat vid insulinkänslighet genom kalorirestriktion.

till för att upprätthålla insulinkänsligheten nära situationer från muskulär passivitet (t ex »tvingande« skrivbordsarbete) bör inaktiviteten avbrytas tillsammans med korta perioder från minimalt lågintensiv kroppslig aktivitet.

Stillasittandet ökar
Betydelsen från all kroppslig rörelse, ej bara nödvändigheten från dem allmänt rekommenderade 30 minuterna/dag från MHFA, besitter således kommit inom fräsch dager.

tillsammans beskrivna patofysiologiska mekanismer kopplade mot stillasittande existerar 2000-talets fetma­epedemi samt ökade prevalens från typ 2-diabetes enstaka naturlig resultat. detta existerar viktigt för att påpeka för att detta ständigt varit fysiologiskt samt metabolt farligt för att sitta länge. detta existerar däremot den höga prevalensen från långvarigt stillasittande inom ljus vilket gjort för att detta idag uppmärksammas.
Alltsedan tiden då våra allra första förfäder levde fram mot start från 1900-talet fanns detta till dem allra flesta nödvändigt för att existera rörliga inom sin dagligt liv på grund av för att ovan viktig taget överleva samt erhålla föda till dagen.

dem senaste decenniernas explosionsartade teknologiska tillväxt äger däremot långsamt givit oss större möjligheter (tv-tittande, datoranvändning, bilåkande) dock även krav (skrivbordsbundet dagligt arbete) för att artikel mer stillasittande beneath stora delar från vår vakna tid.
eftersom stillasittande inledningsvis vid senare tidsperiod uppmärksammats såsom ett nödvändig samt oberoende riskfaktor finns ingen långvarig inspelade eller skrivna bevis från uppmätt stillasittande.

Däremot förmå man bl a konstatera för att den genomsnittliga tv-tittartiden inom landet besitter ökat tillsammans 23 minuter sedan 1994 [23] (från 139 minuter/dag tid 1994 mot 162 minuter/dag tid 2011), för att antalet hushåll tillsammans passage mot datamaskin besitter ökat ifrån 26 (år 1994) mot 88 andel (år 2007) [24] samt för att allt fler gård fordons [25].

Liknande trender ses inom USA [26]. inom enstaka nyligen publicerad narrativ ifrån den multinationella Interheart-studien visar man för att ägande från tv alternativt fordons innebär enstaka signifikant ökad fara till hjärtinfarkt [27].

Vår vakna period domineras från stillasittande
varenda ovanstående modell domineras från samt främjar stillasittande.

Den signifikanta ökningen från dessa indikerar för att på grund av bara 20–30 tid sedan plats gemene man mer naturligt vardagsaktiv samt satt inom mindre utsträckning. oss kunna inom solens tid konstatera för att oss sitter stilla inom medelvärde 60 andel från vår vakna tidsperiod [5, 28]. detta finns dock studier vilket talar på grund av för att den fysiska aktivitetsnivån samt energiomsättningen ej besitter förändrats beneath dem senaste 30 år [29].
Å andra sidan studerade Church et al förändringen inom den arbetsrelaterade dagliga energiomsättningen ifrån start från 1960-talet fram mot 2008 bland 40–50-åriga kvinnor samt män samt matchade denna tillsammans uppmätt viktuppgång [30].

Då detta dagliga arbetet upptar enstaka majoritet från den vakna tiden till denna åldersgrupp är kapabel man anta för att ett förändring inom den arbetsrelaterade energiomsättningen skulle äga massiv effekt vid viktförändringen. Man fann för att inom start från 1960-talet fordrade 50 andel från arbetena minimalt ett medelhög kroppslig ansträngningsnivå (3,0–5,9 MET), medan identisk andel plats nere inom 20 andel tid 2008.

Omräknat mot kcal innebar detta enstaka minskad yrkesmässig energiomsättning vid inom medelvärde 140 kcal på grund av män samt 124 kcal på grund av kvinnor beneath tidsperioden. tillsammans hjälp från energibalansmodellering beräknade man enstaka antagen viktutveckling mellan 1960 samt 2008 på grund av denna åldersgrupp samt fann god överensstämmelse tillsammans med autentisk uppmätt viktuppgång inom studien.

Därtill är kapabel man anta för att detta föreligger minskad energiomsättning även vid fritiden vid bas från den rapporterade ökade prevalensen från stillasittande fritidsaktiviteter samt bilåkande. Intressant inom sammanhanget existerar ett undersökning från amishfolket inom USA, ett population likt vidmakthåller enstaka traditionell livsstil samt liksom ej påverkats från den teknologiska utvecklingen inom identisk utsträckning vilket befolkningen inom övrigt.

Man fann för att både kvinnorna samt männen inom medelvärde gick 2–3 gånger således flera steg per solens tid vilket enstaka genomsnittlig amerikan [31].
detta existerar viktigt för att tillägga för att även angående detta inom både landet samt USA verkar såsom ifall andelen regelbundet motionsaktiva besitter varit ganska konstant beneath dem senaste årtiondena [6, 30, 32] därför upptar MHFA enbart enstaka mind­re andel från dem vakna timmarna, tillsammans minskad energiomsättning på grund av gemene man likt resultat.

dock dem individuella variationerna existerar stora, samt detta existerar ej ovanligt för att man anpassar ökad alternativt minskad energiomsättning tillsammans motsvarade ökat/minskat energiintag.

Vi måste röra vid oss
detta går för att minska detta långvariga stillasittandets negativa hälsoeffekter. Huvudsakligen gäller för att den liksom dagligen sittter stilla länge bör ersätta enstaka sektion från den tiden tillsammans lågintensiv vardaglig handling.

för att känna igen plats, då samt varför man sitter många är kapabel hjälpa. på grund av den såsom existerar tvingad mot långvarigt dagligt stillasittande (t ex yrkesförare alternativt den tillsammans med skrivbordsbundet arbete) förmå korta avbrott inom stillasittandet existera fördelaktigt. Healy et al visade för att individer såsom ägde fler korta avbrott inom stillasittandetiden (»bensträckare«, således korta likt enstaka minut) ägde signifikant mindre midjemått samt lägre CRP-nivåer än dem likt ägde identisk totala stillasittande period per solens tid dock vilket satt inom längre perioder utan avbrott [33].
inom såväl preventivt såsom promotivt hälsoarbete på grund av för att minimera stillasittandet samt öka den vardagliga aktiviteten existerar detta viktigt för att beakta för att individen bara existerar ett små kugge inom en större samt mer komplext kontext [34].

på grund av för att försöka vända den negativa trenden tillsammans ökad prevalens från stillasittande arbeten samt fritidsaktiviteter ligger ansvaret på grund av motverkande insatser därför ej enbart hos individen utan vid samtliga olika samhällsnivåer: ifrån politiker såsom stiftar lagar, samhälls- samt arbetsplanerare såsom utformar vår närmiljö samt våra arbetsplatser mot närstånde tillsammans deras attityder samt förmåga mot social acceptans.

inom dagsläget finns inga generella riktlinjer på grund av ett övre gräns till stillasittandet.

Mer undersökning behövs på grund av för att förbättrad förstå dem bakomliggande mekanismerna. detta behövs även interventionsstudier till för att behärska fastställa rekommendationer. dock till för att försöka strukturera detta framtida interventionsarbetet besitter detta föreslagits för att man bör begränsa tiden inom stillasittande vid fritiden mot högsta 2 timmar/dag samt för att avbryta stillasittandet tillsammans enstaka bensträckare plats 30:e 60 sekunder då än man sitter beneath enstaka längre period (arbete alternativt fritid) [34].

Konklusion
Långvarigt stillasittande samt MHFA existerar numeriskt värde separata beteenden likt existerar kopplade mot kroppslig rörelse, samt båda dessa bör sidled tillsammans med andra livsstilsfaktorer liksom kost, rökvanor, stress samt övervikt beaktas då oss utvärderar samt pro­gnostiserar ett persons hälsa.
*
 Potentiella bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läkartidningen 34/2012

Lakartidningen.se