Hur kan musik påverka oss mentalt

”Jag kommer ifrån enstaka med känsla för musik släkt samt undrade tidigt hur melodier samt ljud inom naturen, liksom bruset ifrån havet alternativt vinden inom träden, egentligen påverkar oss. 

I dygn vet jag för att melodier ger kroppsliga effekter vilket går för att mäta kvantitativt.

dock jag önskar förstå mer ifall hur toner påverkar oss vid djupet.

Genom därför kallade mikrofenomenologiska metoder kartlägger oss den subjektiva upplevelsen från toner vid en systematiskt sätt. 

När oss lär ossmer om musikens effekt kunna oss även hitta nya sätt för att dra nytta från den. Exempelvis väcks våra känslor då oss drabbas från toner, samt känslor är kapabel inom sin tur öka förmågan mot utbildning.

Utifrån detta utvecklar oss idag Kunskapskonserter, en forskningsprojekt ifall hur melodier kunna främja medmänskliga möten samt nya former från kunskapsutbyten. var undersöker oss hur känslomässigt laddade konserter angående svåra ämnen, exempelvis angående övergrepp kopplade till metoo, påverkar förmågan för att diskutera ämnet inom seminarier såsom hålls inom anslutning mot konserten. 

Den estetiska upplevelsen förmå även öka medvetenheten angående våra egna samt andras känslor samt oss tror för att den förmå påverka tillväxt från empati samt självkänsla.

inom Sånghälsoprojektet inom skolan undersöker oss ifall ökad sångaktivitet skulle behärska stödja barns kognitiva samt språkliga tillväxt, skapa studiero och bidra mot social sammanhållning. 

Vi förlorar ett betydande del av vår emotionella reglering ifall oss ej får estetiska injektioner regelbundet.

inom ett forskning bad oss 5 000 körsångare för att rangordna vad dem saknade maximalt från för att ej behärska sjunga inom kör under coronapandemin. Ju längre tidsperiod dem ägde sjungit inom kör desto mer saknade dem den estetiska aspekten, för att erhålla förbindelse tillsammans med sina sinnen. 

Musiken kunna bidra mot en förbättrad samhälle.

Genom för att öka resurser mot musikskapande aktiviteter besitter oss chans för att producera säkerhet inom olika kontext.

angående oss inom stället nedprioriterar estetiska ämnen tror jag för att oss bidrar mot ökad oro.” 

”För svårt sjuka ungar liksom existerar länge vid vårdinstitution är kapabel musikterapi artikel en sätt för att varsamt locka fram inre tillgångar, liksom lusten mot samspel samt överföring. för att låta unge sjunga alternativt välja en instrument för att spela vid samt uttrycka sig tillsammans med inom samspel tillsammans med terapeuten, förmå fungera både vitaliserande samt lugnande.

detta är kapabel även existera bekräftande samt stärka sociala band.  

Musikterapi existerar inom dygn ett beforskat behandlingsområde. Jag äger disputerat vid effekterna från musikterapi till små människor tillsammans bland annat svåra maligna samt benigna blodsjukdomar. Barnen fanns isolerade vid vårdinstitution inom samband tillsammans för att dem gick igenom enstaka stamcellstransplantation.

Hälften fick musikterapi numeriskt värde gånger inom veckan medan enstaka kontrollgrupp fick ordinarie behandling.

Pulsen gick ner vid kvällarna inom behandlingsgruppen, fyra mot åtta timmar efter musikterapin, vilket oss tolkar såsom för att stressen minskade. Förhöjd puls existerar enstaka tecken vid ångest samt uppvarvning samt kunna förutspå posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, till ungar. inom kontrollgruppen steg pulsen vid kvällen. 

Barnen skattade för att deras livskvalitet ägde förbättrats efter musikterapin nära utskrivningen.

dock föräldrarna såg ej förbättringen, tvärtom skattade dem barnens livskvalitet såsom nedgången. detta existerar viktigt för att fråga ungar hur dem uppfattar sin behandling, barnen äger ett personlig upplevelse samt den existerar betydelsefull för att erhålla fatt i. 

Som musikterapeut fortsätter jag för att träffa ungar tillsammans långa behandlingar vid vårdinstitution samt jag vet för att musikterapi förmå existera stärkande på grund av olika åldrar.” 

”Musiker övar många samt träningen sätter spår inom hjärnan.

Hos tvillingpar, var den en bara besitter spelat likt ung medan den andra besitter fortsatt för att musicera, ser oss för att hörselsystemet, motoriska områden samt kopplingar mellan olika hjärnområden existerar mer utvecklade hos den spelande tvillingen. 

Jag samt min forskargrupp undersöker hjärnmekanismer på baksidan lärande samt kreativitet samt äger utvecklat enstaka fräsch förklaringsmodell på grund av expertis.

oss besitter sett för att flera andra faktorer än träning agerar in på grund av för att oss bör bli riktigt bra: musikaliskt gehör, kognitiva förmågor, intressen samt motivationsfaktorer samt enstaka stimulerande miljö. Människors intressen samt fallenheter varierar samt detta existerar utmärkt för att hitta sin grej, liksom man blir stimulerad från – och likt man äger fallenhet för. 

Nu önskar jag undersöka hur hjärnan representerar samt kontrollerar expressiva attribut hos melodier, detta önskar yttra hur hjärnan utför för att oss är kapabel spela ett ton tillsammans med enstaka viss emotion alternativt uttryck.  

Jag existerar egen konsertpianist, för att spela ger mig enstaka emotion från meningsfullhet, inspiration, stimulans samt personlig tillväxt.

Pandemin äger påverkat kulturutövare samt inom start från pandemin fann jag mer arbetsro, dock både melodier samt undersökning existerar överföring samt jag saknar interaktionen. inom ett enkätstudie angående kulturens innebörd frågade oss allmänheten hur kulturen beneath pandemin påverkat dem. oss ser tydliga belägg på grund av för att den tradition såsom man besitter kunnat ägna sig åt besitter varit betydande till känslor från gemenskap samt livskvalitet.” 

Berättat för: Maja Lundbäck samt Ola Danielsson, ursprunglig publicerat inom tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2/2021