Detaljplan berghs väg 50 ljunghusen

1 Utbyggnad från bostäder inom fastigheten Ljunghusen 12:6 m fl,

2 Vellinge samhälle Beställare: Beställarens representant: Rickard Persson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB låda Göteborg Gunnar Håkansson Sara Rydbeck, Mattis Jansson, Anna-Lena Frennborn, Erland Kjellson Uppdragsnr: Filnamn samt sökväg: Kvalitetsgranskad av: N:\103\17\ \C\MKB\MKB detaljplan Norra Ljunghusen docx Ola Sjöstedt

3 3 (92) Innehållsförteckning beskrivning 4 1.

introduktion 9 2. MKB-avgränsningar detaljer från planförslaget Konsekvenser från nollalternativet Naturmiljö allmänt Naturmiljö Natura Friluftsliv Markförhållanden Vattenförhållanden råvaror Trafik Trafikbuller Samlad bedömning Miljökvalitetsmål Miljöuppföljning 83 Referenser 87 Bilagor 1 Begreppsbeskrivning - skyddade, fridlysta arter etc.

2 uppgifter ifall rödlistade arter inom Norra Ljunghusen-området 3 Samtliga rödlistade fågelarter såsom observerats inom Norra Ljunghusen området samt Höllviken beneath perioden 15 spril-15 juli 4 Falsterbo-Fotevikens fågelarter i enlighet med Natura Värdepyramid för bedömning från rekreationsvärden 6-8 Bullerutredning

4 4 (92) beskrivning Bakgrund AB Ljungskogens Strandbad planerar ett utbyggnad från bostäder inom fastigheten Ljunghusen 12:6 m fl.

Då dem berörda fastigheterna ligger inom en skogsområde inom direkt anslutning mot Natura 2000-områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön, samt naturreservatet Norra Ljunghusen, behöver detaljplanens konsekvenser på dessa naturområden tydliggöras. Dessutom berörs andra miljöfaktorer från aktuell detaljplan varför planens konsekvenser på dessa också utreds.

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) besitter därför tagits fram mot samrådshandlingen från detaljplanen för Ljunghusen 12:6 m fl. Naturmiljö allmänt Naturen inom samt direkt anslutning mot planområdet består från blandskog tillsammans områden från tall- respektive lövdominans. Inslag från intressant arter finns, såsom en antal rödlistade björnbärsarter.

Vidare häckar en par för landet ovanliga fågelarter inom planområdet samt dess omgivning. Historiskt besitter området varit betesmark samt jordbruksmark. Norr ifall planområdet breder strandängar ut sig. Dessa är enstaka sektion från dem Natura 2000-områden likt omfattar stora delar från Höllviken samt Foteviken, tillsammans med kustzonen inkluderad.

Planerad utbyggnad innebär för att stora delar från områdets naturmiljö tas inom anspråk för bostäder, vägar samt dagvattenmagasin. Utbyggnaden bedöms ge upphov mot måttliga mot stora negativa konsekvenser genom försämrade fortlevnadsmöjligheter för befintliga rödlistade björnbärsarter, habitatförlust för vissa fågelarter samt avverkning från skyddsvärda träd.

Graden från påverkan beror främst på hur områdets rödlistade björnbärsarter klarar sig nära ett utbyggnad samt hur massiv hänsyn likt tas mot skyddsvärda träd. enstaka positiv följd från utbyggnaden kunna dock artikel för att området öppnas upp, vilket gynnar kvarvarande skyddsvärda träd såsom ek (ett trädslag mot vilket höga naturvärden är kapabel kopplas).

Vidare kunna dem planerade dagvattendammarna tillhandahålla lämpliga habitat för bl a fåglar samt groddjur. Naturmiljö Natura 2000 Natura 2000-områdena Falsterbo-Foteviken (SPA-område, fågeldirektivet) samt Falsterbohalvön (SCI-område, art- samt habitatdirektivet) breder ut sig norr ifall planområdet samt täcker in ca äga kustzon samt ocean.

Avsikten tillsammans områdena är för att skydda regionens unika natur samt innebörd för framförallt fågellivet. dem två separata Natura 2000-områden överlappar varandra nästan helt. Naturen inom Natura 2000-områdena består bl a från strandängar, sandbankar samt vattenmiljöer.

5 5 (92) Dessa utgör viktiga häcknings- samt rastningsplatser för sjö- samt vadarfåglar etc.

Vidare är område känd för sin innebörd såsom fågelsträcklokal. Planerad utbyggnad är kapabel äga enstaka viss område störande inverkan på framförallt häckande fåglar mot följd från ett ökad mänsklig handling inom planområdet samt dess direkta närområde, dvs närliggande sektion från Natura 2000-områdena.

Denna sektion från Natura 2000-områdena är redan påverkad från viss störning från befintlig bebyggelse, vilket gör för att delområdet ej är särskilt attraktivt ur fågelsynpunkt. Ur en större perspektiv finns detta dock ingenting likt tyder på för att den planerade exploateringen skulle påverka förutsättningarna för att nå bevarandemålen för Natura 2000-områdena.

Detta då planområdet endast riskerar för att påverka enstaka små sektion från Natura områdena samt denna påverkan bedöms vilket små. Friluftsliv Planområdet utgör ett sektion från en riksintresse för friluftslivet. Skogen inom planområdet erbjuder lättillgängligt friluftsliv för såväl ortsbor likt turister, tillsammans stignät såsom löper genom skogsområdet samt ansluter bl a mot gång- samt cykelbanan inom planområdets norra sektion.

Detaljplanen innebär för att befintligt skogsområde tillsammans en visst stignät inom planområdet mot stora delar omvandlas mot en bostadsområde samt därmed minskas möjligheterna för att använda planområdet mot närrekreation inom struktur från promenader, hundrastning etc.

Samtidigt medför utbyggnaden ett ökad tillgänglighet mot närliggande naturområden samt banvallen via lokalgator etc, vilket är positivt. Planerade dagvattendammar utgör även en estetiskt tillskott inom området likt är positivt för upplevelsen från området. Utbyggnaden bedöms ej medföra någon negativ påverkan på dem friluftsvärden liksom riksintresset för friluftsliv avser för att skydda utan istället kommer tillgängligheten mot riksintresset för att öka både för boende inom planområdet dock även inom närområdet.

Den mänskliga aktiviteten inom riksintresset kommer för att öka något då befintlig skogsmark inom planområdet liksom delvis fungerar likt enstaka buffertzon mellan bebyggelse samt strandmiljöerna tas inom anspråk. Sammantaget bedöms konsekvenserna på friluftslivet liksom små.

Markförhållanden Planerad utbyggnad medför relativt grundlig schaktnings- samt uppfyllnadsarbeten samt avverkning. grundlig uppfyllnader krävs för planerade vägar samt bostäder, för vilka marknivån kommer höjas tillsammans med mellan 0,9-1,4 m, vilket ökar belastningen på marken.

Planerade byggnader inom planområdet måste även grundläggas genom ytgrundläggning på plintar, plattor alternativt grundmurar eller

6 6 (92) tillsammans djupgrundläggning på pålar. Ytterligare geotekniska undersökningar krävs för för att klarlägga risken för sättningar, hur marken klarar enstaka ökad tryck, lämpliga grundläggningsmetoder samt eventuellt behov från andra åtgärder.

Den gamla banvallen inom planområdets norra sektion är kapabel eventuella hysa markföroreningar medan detta ej finns några information angående markföroreningar alternativt för att miljöfarlig aktivitet förekommit inom planområdet övriga delar. Berörs banvallen från schaktningsarbeten bör eventuella föroreningar undersökas, inom annat fall bedöms dessa ej utgöra någon fara.

Vattenförhållanden Föreslagen utbyggnad medför för att andelen hårdgjorda ytor ökar inom planområdet liksom inom sin tur ger upphov mot ökade dagvattenmängder samt enstaka ökad föroreningsbelastning ned mot recipienten. Föreslaget dagvattensystem ger dock både enstaka rening samt fördröjning från dagvattnet likt ger en lägre utflöde från dagvatten såsom pågår beneath längre tidsperiod samtidigt vilket föroreningsbelastningen reducerar väsentligt.

Därmed bedöms planförslagets dagvattenpåverkan bli små på slutrecipienten Höllviken samt dem naturvärden likt finns inom området. Föreslaget dagvattensystem är även anpassat för för att hantera framtida översvämningsrisker både genom förslagen höjdsättning samt genom pumpning från grund- samt dagvatten ut från området nära höga grund- samt havsvattennivåer.

Planområdet kommer anslutas mot befintligt kommunalt va-nät inom Ljunghusen. äger upprättat ett handlingsplan där en struktur från inre samt yttre vallar föreslås anläggas liksom skydd från Falsterbonäsets befintliga bebyggelse samt infrastruktur mot framtida stigande havsnivåer. Inom planområdet bör gång- samt cykelbanan inom dess norra gräns höjas samt utgöra enstaka sektion från detta inre vallsystemet.

Åtgärderna är tänkta för att genomföras inom två etapper samt håller på för att söka tillstånd för handlingsplanens första etapp. Därför måste planområdet skyddas mot översvämning på en sätt liksom ej är beroende från handlingsplanen, då detta är oklart när samt angående tillstånd erhålls.

Dock bör tillräckligt utrymme säkerställas inom detaljplanen för för att behärska justera gång- samt cykelbanan mot höjda havsnivåer. Därmed bibehålls möjligheten mot för att, inom enlighet tillsammans med handlingsplanen, klimatanpassa området inom framtiden. Planområdet bör översvämningsskyddas genom för att befintlig mark höjs upp så för att vägar samt bebyggelse ligger över +2,6 m respektive +3,0 m medan övrig mark behålls på nuvarande nivå samtidigt likt föreslaget dagvattensystem tillsammans dagvattendiken/ periodisk samt pumpstation förhindrar för att grundvattennivån stiger mot följd från ett permanent höjning från medelvattenytan.

Både föreslagen höjdsättning

7 7 (92) samt dimensioneringen från dagvattensystemet innebär även för att planerad bebyggelse varken översvämmas nära tillfälligt högvatten på +3,0 m alternativt från en 100-årsregn år Vidare kunna planområdet ligga ner inom riskzonen för erosion inom slutet från detta sekel, dock genom för att åtgärda eventuella framtida bekymmer tillsammans med lämplig tillgänglig teknik, bedöms risken för för att planerad bebyggelse bör skadas mot följd från erosion vilket många små.

Risken för för att planerad bebyggelse bör översvämmas mot följd från klimatförändringen (stigande havsnivåer, kraftig nederbörd samt erosion) bedöms därmed liksom små. Aktuellt planförslag bedöms uppfylla Länsstyrelsen inom Skåne läns krav på kustnära bebyggelse tillsammans hänsyn mot översvämningsrisken.

Miljökvalitetsnormerna för recipienten Höllviken bedöms ej nämnvärt påverkas från föreslagen utbyggnad. Utbyggnaden bedöms ej utgöra en hinder för för att god ekologisk ställning eller tillstånd uppnås mot år råvaror Skånes kustzon är utpekat vilket en nationallandskap, detta är från nationellt nyfikenhet för att naturmiljön inom region bevaras.

Ytterligare exploatering från redan hårt exploaterad sektion från kustzonen bedöms motarbeta syftet tillsammans nationallandskapet. Vidare är Falsterbohalvön tillsammans omnejd utpekat liksom riksintresse för såväl naturvården såsom friluftslivet (3 kap 6 miljöbalken (MB)). Stora delar utgör även Natura 2000-områden (4 kap 1 & 8 MB respektive 7 kap MB).

Dessutom gränsar planområdet mot naturreservatet Norra Ljunghusen (7 kap 4-8 MB). Banvallen inom norra delen från planområdet omfattas även från strandskydd i enlighet med 7 kap MB. ifall denna berörs från åtgärder krävs dispens i enlighet med 7 kap MB. Trafik För en framtidsscenario (ca år 2030) beräknas trafiken öka tillsammans ungefär 1,5 andel per år, något vilket baseras på den trafikökning liksom uppmätts på väg 100 (Falsterbovägen) mellan 1993 samt Årsdygnstrafiken bedöms bli fordon/dygn, för att jämföra tillsammans dagens fordon/dygn.

Trafikbuller För villorna inne inom området samt 3 från flerbostadshusen klaras riktvärdena. För radhusen samt 2 från flerbostadshusen närmast Falsterbovägen överskrids riktvärdet för likvärdig ljudnivå, 55 dba utan särskilda bullerskyddsåtgärder.

Vellinge samhälle äger tagit fram en förslag mot detaljplan till Ljunghusen 12:6.

Avstegsfall krävs vilket innebär för att högre ljudnivå än 55 dba accepteras på husets bullriga sida

8 8 (92) förutsatt för att huset får enstaka tyst blad tillsammans högst 45 dba alternativt åtminstone ett ljuddämpad blad tillsammans högst 50 dba. minimalt hälften från bostadsrummen bör artikel vända mot tyst alternativt ljuddämpad blad.

För för att uppnå detta krävs särskilda bullerskyddsåtgärder. inom framtiden beräknas trafiken på Falsterbovägen anlända för att öka från mot fordon/dygn vilket innebär för att ekvivalenta ljudnivån kommer för att öka tillsammans ca 1 dba för befintlig bebyggelse längs Falsterbovägen.

största ljudnivån förändras ej nära genomförande från planen jämfört tillsammans nuläget dock kommer för att inträffa något oftare då trafiken ökar. Miljökvalitetsmål Exploateringens omfattning samt karaktär medför för att relevanta miljökvalitetsmål lokalt kunna påverkas negativt, främst genom för att förekomsten från rödlistade björnbärsarterkan försvåras alternativt t o m försvinna samtidigt liksom större delen från områdets skogsområde avverkas.

På nationell nivå bedöms dock påverkan på miljömålen vilket små. Samlad bedömning Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna från planerad bostadutbyggnad huvudsakligen såsom små tillsammans med undantag för naturmiljön inom planområdet. dem negativa konsekvenser såsom uppstår bedöms inom huvudsak beröra naturmiljön inom planområdet vilka är måttliga mot stora.

Däremot bedöms konsekvenserna för anslutande Natura 2000-områden likt små.

Berghs väg 16.

Vidare överskrids gällande riktvärden för trafikbuller nära ett utbyggnad vilket medför för att vissa skyddsåtgärder krävs för acceptabla ljudnivåer bör uppnås inom planerade bostäder. Även för övriga miljöfaktorer förmå omgivningspåverkan samt negativa konsekvenser reduceras genom föreslagna åtgärder.

Miljöpåverkan från planerad utbyggnad bedöms dock ej såsom avgörande vare sig totalt alternativt för någon enskild miljöfaktor.

9 9 (92) 1. introduktion 1.1 Bakgrund AB Ljungskogens Strandbad planerar ett utbyggnad från bostäder inom fastigheten Ljunghusen 12:6 m fl. Fastigheterna ligger inom anslutning mot en befintligt bostadsområde inom Norra Ljunghusen-området inom.

Planområdet utgörs idag från en skogsområde vilket inom norr gränsar mot enstaka banvall samt öppna strandängar samt inom söder gränsar mot länsväg 100. För planerad bostadbebyggelse bör ett detaljplan upprättas. Detaljplanen syftar mot för att producera en nytt bostadsområde tillsammans med ett blandning från villabebyggelse samt radhus inom 1-2 våningar samt fem flerbostadshus inom fyra mot sex våningar.

Då planområdet gränsar mot skyddade naturområden inom form eller gestalt från bl a naturreservatet Norra Ljunghusen samt Natura områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön är detta viktigt för att tydliggöra vilka konsekvenser detaljplanen besitter på dessa skyddade områden.

inom MKB:n beskrivs även detaljplanens miljökonsekvenser på andra relevanta miljöfaktorer. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) besitter tagits fram mot samrådshandlingen från detaljplanen. Vidare bör MKB:n tillsammans tillsammans övriga planhandlingar även ses liksom en underlag för Länsstyrelsens beslut ifall detaljplanen kräver ett särskild tillståndsprövning gällande Natura 2000 i enlighet med 7kap 28 miljöbalken (MB).

Länsstyrelsen äger för intention för att göra denna bedömning inom samband tillsammans samrådet för detaljplanen. 1.2 Arbetets bedrivande MKB:n besitter upprättats från biologerna Sara Rydbeck samt Mattis Jansson samt civilingenjörerna Erland Kjellson samt Anna-Lena Frennborn nära Norconsult AB tillsammans biolog Ola Sjöstedt liksom kvalitetsgranskare.

Fältinventering från planområdet samt intilliggande marker utfördes från Mattis Jansson inom femte månaden i året Därutöver äger enstaka genomgång gjorts från befintligt planeringsunderlag likt berör området. Planförslaget äger tagits fram från planarkitekt Gunnar Håkansson, Norconsult AB inom samarbete tillsammans med samt exploatören AB Ljungskogens Strandbad.

MKB:n äger tagits fram mot samrådshandlingen från detaljplanen. Arbetet äger utförts på uppgift från stadsbyggnadskontoret,, genom Rickard Persson. Använda skriftliga samt webbaserade källor besitter angivits inom parentes inom rapporten samt återfinns inom referensavsnitttet.

10 10 (92) 1.3 Behovsbedömning EG-direktivet ifall miljöbedömningar inom planer samt schema besitter införts inom svensk lagstiftning (SFS 2004:606) samt föranlett ändringar inom plan- samt bygglagen (PBL) samt miljöbalken (MB).

Således finns en krav på för att planer samt schema skall genomgå ett miljöbedömning ifall deras genomförande förmå antas medföra ett avgörande miljöpåverkan. Miljöbedömningens avsikt är för att tidigt inom besluts- samt planeringsprocesser illuminera samt bedöma miljöeffekterna.

För för att pröva ifall enstaka miljöbedömning krävs skall först enstaka behovsbedömning göras. Rapporten liksom upprättas nära ett miljöbedömning utgör själva miljökonsekvensbeskrivningen. besitter inom samband tillsammans med exploatörens ansökan angående planbesked för planerad utbyggnad gjort bedömningen för att detta ej går för att utesluta för att detaljplanen medför avgörande miljöpåverkan samt för att enstaka MKB därmed behöver upprättas (, 2013a).

Kommunens ställningstagande grundar sig på följande bedömningar: Detaljplanens genomförande är förenligt tillsammans med den kommunövergripande översiktsplanen för. Inga förutsättningar anges för kommande verksamheter alternativt åtgärder såsom kräver tillstånd i enlighet med bilaga 1 inom förordningen ifall miljöfarligt aktivitet (MB) alternativt inom MKB-förordningens bilaga 3.

Detaljplanen bedöms ej artikel från innebörd för andra planers alternativt programs miljöpåverkan. Vissa områden alternativt natur likt besitter erkänd nationell alternativt internationell skyddsstatus, (riksintressen alternativt naturreservat) kunna komma för att påverkas negativt. Detaljplanen kunna negativt påverka Natura 2000 områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön genom dagvattenhantering samt störning från fågellivet.

Beträffande dem miljöaspekter liksom kommunen bedömt för att MKB:n skall innehålla, titta avsnitt 2. MKB-avgränsningar samt segment 2.3 Behandlade miljöfaktorer.

11 11 (92) 2. MKB-avgränsningar MKB-arbetet innebär enstaka ordnad behandling från aktuella problemställningar samt besitter utförts utifrån dem principer samt den modell vilket tillämpas från Norconsult AB.

För för att läsaren bör känna mot dem viktigaste förutsättningarna m m, behandlas nedan olika MKB-avgränsningar liksom gjorts inom denna analys. dem olika s k miljöfaktorerna beskrivs beneath rubrikerna Nuvarande förhållanden, Konsekvenser samt Förslag mot åtgärder. inom slutet från rapporten finns även särskilda avsnitt såsom rör Miljökvalitetsmål, Påverkan beneath byggtiden samt Uppföljning.

Påverkan samt konsekvenser äger bedömts inom enstaka skal bestående från små, måttliga respektive stora konsekvenser. detta anges om konsekvenserna är negativa, positiva alternativt eventuellt både samt. Följande utgångspunkter samt resonemang gäller för MKB:n: 2.1 Nivåavgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen inriktar sig på dem lokala fysiska miljöeffekter liksom detaljplanen ger upphov mot.

Detta innebär för att dem flesta strategiska planeringsfrågor är lösta inom tidigare planeringsskeden liksom översiktsplaneringen, t ex är frågan ifall öppnande från nya exploateringsområden inom kommunen samt dess effekt på miljön inom stort, s k systemeffekter, enstaka fråga vilket beslutats inom kommunens översiktsplan.

Den kommunövergripande översiktsplanen för Vellinge (, 2013) anger bostäder skede 1 (0-20 år) för detta aktuella området samt rondell alternativt korsning skede 1 (0-20 år) för planerad rondell på länsväg 100-anslutning mot planområdet. Längs tillsammans länsväg 100 finns även ett reserverad korridor för spårväg.

Direkt väster angående aktuellt planområde anger översiktsplanen planerade bostäder skede 2 (10-30 år). Möjligheterna är begränsade för att inom enstaka MKB för ett detaljplan illuminera samt behandla för miljön viktiga övergripande frågor inom t ex väg- samt trafiksystem, energi, sopor samt VA. Strategivalen beträffande dessa sakområden förutsätt artikel behandlade inom bl a översiktsplanen alternativt andra överordnade handling.

2.2 Geografisk avgränsning Aktuellt planområde ligger inom den nordvästra delen från samhället Ljunghusen på Falsterbohalvön inom. Planområdet gränsar inom norr mot ett banvall samt skyddade naturområden (Natura 2000, naturreservat m m), inom söder mot

12 12 (92) Falsterbovägen (länsväg 100), inom väster mot en skogsområde samt inom öster mot befintligt bostadsområde.

Totalt omfattar planområdet enstaka areal från ca sju hektar. Beskrivningen från miljökonsekvenserna äger inom huvudsak inriktat sig på aktuellt planområde. inom den mån detta varit berättigat besitter hänsyn också tagits mot förhållanden inom angränsande områden. inom detta fall gäller detta främst konsekvenserna för dem närbelägna delarna från Natura 2000-områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön.

Eventuella kumulativa effekter från andra kända planprojekt inom närliggande område äger också bedömts, inom enlighet tillsammans miljöbalkens krav. 2.3 Behandlade miljöfaktorer Avgränsningen från vilka miljöaspekter vilket skall behandlas inom MKB:n besitter utgått från kommunens ansökan ifall planbesked samt från detta samrådsmöte gällande avgränsningen från innehållet inom MKB:n, likt hölls tillsammans med Länsstyrelsen Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar miljöfaktorerna Naturmiljö, Friluftsliv, Markförhållanden, Vattenförhållanden samt råvaror.

Vidare görs enstaka avstämning från hur aktuell program påverkar gällande miljökvalitetsmål samt miljökvalitetsnormer. avsnitt 5 behandlar naturmiljön inom planområdet samt hur den påverkas från en genomförande från detaljplanen. Kapitlet bildar utgångspunkt för avsnitt 6 likt separat behandlar Natura 2000 samt konsekvenserna för dem två Natura områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön.

beneath Vattenförhållanden behandlas befintliga förhållanden samt hur grund- samt dagvattnet samt framtida översvämningsrisker kommer hanteras inom planområdet nära ett utbyggnad samt hur gällande miljökvalitetsnormer för recipienten Höllviken berörs MKB:n behandlar också miljöeffekter knutna mot trafiken, samt detta trafikbuller denna alstrar, på vägar inom samt inom anslutning mot planområdet.

Stadsbildsfrågor samt kulturmiljö behandlas översiktligt inom planbeskrivningen tillsammans med tillhörande gestaltningsprogram, dock äger ej bedömts behöva utredas ytterligare inom denna MKB.

13 13 (92) 2.4 Studerade alternativ besitter inom översiktsplanen (, 2013) beskrivit områden där bostadsplanering pågår samt föreslagit utredningsområden för lokaliseringar från nya bostäder.

Därmed anses utvärderingen från lokaliseringsalternativ för aktuell program äga genomförts inom samband tillsammans översiktsplaneringen samt inom detaljplanen beskrivs endast en lokaliseringsalternativ. beneath arbetet tillsammans med detaljplanen besitter dock olika förslag mot utformning från planområdet diskuterats, bl a antal bostad, vägdragningar, parkeringsplatser samt placeringen från dessa, antal våningar samt utformning från grönytor.

Vidare besitter man samtalat om olika metoder för för att lösa framtida översvämningsrisker inom aktuellt planområdet. ett utbyggnad utan skyddsåtgärder bedömdes vilket orimlig då den skulle medföra stora översvämningsrisker.

Detaljplaner samt områdesbestämmelser.

Vidare bedömdes läka planområdet ligga ner inom riskzonen för översvämning, varför ett alternativ placering från bostäderna inom planområdet ej ansetts tillräcklig. Kommunen äger även bedömt för att aktuell detaljplan ej enbart förmå förlita sig på planerad invallning från området (del från framtagen handlingsplan för stigande havsnivåer för all Falsterbonäset), eftersom tillstånd för invallningen ännu ej erhållits.

Mobila översvämningsskydd inom planområdet besitter ej heller bedömts såsom lämpliga då dem förutsätter enstaka god beredskap. Planområdet bör istället översvämningsskyddas genom ett höjdsättning där vägar samt bebyggelse ligger över +2,6 m respektive +3,0 m samtidigt vilket föreslaget dagvattensystem tillsammans dagvattendiken/ periodisk samt pumpstation förhindrar för att grundvattennivån stiger mot följd från enstaka permanent höjning från medelvattenytan.

inom enlighet tillsammans med miljöbalkens krav på ett MKB för enstaka detaljplan inom miljöbalken kommer därmed endast miljökonsekvenserna från aktuellt planförslag (både lokalisering samt utformning) samt från nollalternativet, dvs konsekvenserna från för att ingen utbyggnad kommer mot stånd, redovisas inom denna MKB.

Konsekvenserna från nollalternativet beskrivs inom avsnitt 4. Följande alternativ behandlas således: Alt 0 Nollalternativet = ingen utbyggnad Alt 1 Huvudalternativet. Utbyggnad från ca bostäder inom aktuellt planområde, fördelat på ca 21 småhus, ca 15 radhus samt lägenheter inom flerbostadshus.

14 14 (92) 3. detaljer från planförslaget Området föreslås bebyggas tillsammans med omkring lägenheter fördelat på ca 21 småhus, ca 15 radhus samt lägenheter inom flerbostadshus.

ett fräsch infart från Falsterbovägen anläggs inom bostadsområdets västra sektion. Från infarten sträcker sig enstaka genomgående väg fram mot Svanjaktsvägen inom öster. Fyra mindre gränder ansluter mot den genomgående gatan. Från dessa anläggs mindre gångpassager liksom gör detta möjligt för att nå ut mot den gamla banvallen tillsammans med gång- samt cykelbana utmed områdets norra gräns.

Områdets villor grupperas kring tre från gränderna tillsammans mellanliggande kilar tillsammans med parkmark. varenda gränd omgärdas från sju tomter, fyra väster angående gränden samt tre öster ifall gränden. Söder angående den genomgående gatan föreslås tre grupper tillsammans med radhus.

Dessa ligger nära Falsterbovägen samt tillsammans hänsyn mot störande trafikbuller skall tomterna avgränsas från plank mot vägen så för att bottenvåning samt trädgård skyddas från störande buller. dem föreslagna flerbostadshusen är belägna utmed den östligaste gränden inom anslutning mot en område tillsammans flerbostadshus öster ifall planområdet.

Gränderna skiljs åt från mellanliggande gröna kilar tillsammans med parkmark. Här finns möjlighet för att skydda sektion från befintliga träd samt vegetation så för att området får ett karaktär från bebyggelse inom skogsgläntor. Där den nuvarande vegetationen ej är möjlig för att skydda föreslås för att färsk vegetation planteras så för att parkområdena på sikt får enstaka skogskaraktär.

Utmed Falsterbovägen inom söder föreslås en parkområde där befintlig skogsområde tillsammans med buskoch undervegetation bevaras för för att producera insynsskydd samt enstaka barriär mot vägen. inom östra delen från detta parkområde samt inom två från dem gröna kilarna föreslås dagvattenmagasin.

15 15 (92) 4.

Konsekvenser från nollalternativet en nollalternativ innebär inom princip för att inga åtgärder utförs inom detta aktuella området. Beskrivningen inom avsnitt 5.1 (Nuvarande förhållanden) kommer då inom princip för att bestå. Sker ingen skötsel inom området kommer planområdet för att tillsammans tiden bli allt mer igenväxt tillsammans med sly, vilket på sikt leder mot för att ljuskrävande trädarter såsom t ex ek missgynnas.

Igenväxningen leder även mot för att andra befintliga naturvärden samt arter missgynnas alternativt på sikt försvinner. dem rödlistade björnbärsarter likt växer inom området får t ex minskade fortlevnadsmöjligheter inom takt tillsammans med för att skogen förändras.

inom viss mån skulle andra skogliga naturvärden behärska utvecklas, dock någon struktur från skötsel kommer för att krävas för för att aktuella värden bör bevaras även inom framtiden. Då Falsterborhalvön samt Ljunghusen-området sedan tidigare är väl exploaterade, finns detta få kvarvarande platser där ett bebyggelse från detta tänkta slaget är kapabel förläggas.

inom översiktsplanen för framgår även för att en område väster ifall detta nuvarande planområdet är avsatt för framtida exploatering tillsammans med avseende på bostäder (, 2013a). Exploatering från närliggande delar inom Ljunghusen skulle alltså behärska bli aktuellt även inom en nollalternativ för den aktuella planen.

Detta skulle inom sin tur behärska äga ett negativ påverkan på Natura 2000-områdena, genom ökad rörelsestörning. läka Falsterbonäset ligger inom riskzonen för framtida översvämningar mot följd från stigande havs- samt grundvattennivåer. Detta innebär för att förutsättningarna inom området inklusive inom Natura 2000-områdena kommer förändras på sikt.

Främst kommer strandmiljöerna, däribland utpekade Natura-2000-biotoper, för att påverkas då dessa delvis kommer stå beneath dricksvatten mot följd från enstaka framtida havsnivåhöjning. Aktuellt planområde bedöms ej översvämmas från havet nära enstaka stigning från medelvattenytan tillsammans 1 m, dock däremot bedöms grundvattennivån inom planområdet stiga samt ligga ner nära befintlig markyta.

Därmed bedöms planområdet periodvis också stå beneath dricksvatten inom framtiden, vilket förändrar förutsättningarna för naturmiljön inom planområdet på sikt. dem naturvärden samt arter likt idag kopplas mot såväl Natura 2000-området vilket planområdet inom sig, kommer alltså på sikt för att försvinna inom takt tillsammans med för att vattnet stiger.

Oavsett ifall aktuellt planområde bebyggs alternativt ej kommer därmed befintliga naturvärden inom planområdet samt inom anslutande Natura området för att förändras alternativt mot samt tillsammans försvinna mot följd från framtida översvämningar. Vidare kommer detta även nära en nollalternativ krävas åtgärder för för att skydda befintlig bebyggelse mot stigande grund- samt havsvattennivåer.

Därmed förutsätts planerade åtgärder inom framtagen handlingsplan för stigande havsnivåer

16 16 (92) bli aktuella (dvs planerad höjning från banvallen inom planområdet) samt genomföras även nära en nollalternativ.

17 17 (92) 5.

För numeriskt värde tid sedan, inom mars 2021, kom förslaget mot enstaka färsk detaljplan på grund av en nytt bostadskvarter inom Ljunghusen upp inom Vellinge kommunfullmäktige.

Naturmiljö allmänt inom detta avsnitt beskrivs naturförhållanden samt naturvärden inom planområdet samt dess direkta närområde, samt dem konsekvenser vilket uppstår för dessa värden inom samt tillsammans planerad exploatering. Värden samt konsekvenser likt särskilt rör Natura 2000-områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön behandlas samlat inom avsnitt 6 Naturmiljö Natura eftersom bedömningarna inom avsnitt 6 delvis bygger på dem redovisade förhållandena inom avsnitt 5, läses kapitlen tillsammans med fördel tillsammans.

5.1 Nuvarande förhållanden Allmänt angående naturvärden samt naturförhållanden Norra Ljunghusen-området är beläget innerst inom Höllviken utmed Falsterbohalvöns norra kustlinje, noggrann väster ifall Falsterbokanalen (figur 5.1). Området karaktäriseras överlag från ung sandmarksbevuxen blandskog, dock ursprungligen besitter området ingått inom enstaka utmark vilket hävdats genom bete (, 2014a).

Flygfoton från perioden visar dock för att större delen från planområdet utgjordes från odlad jordbruksmark (, 2014a), vilket på senare tidsperiod vuxit igen. Denna igenväxning besitter delvis skett mot följd från odling från träd för för att binda småsten, dock även mot följd från för att betet upphört.

Även angående sandmarksbevuxen blandskog dominerar naturen inom planområdet finns detta stora variationer. Vissa delar representeras från grov poppel. samt hassel, medan andra mot massiv sektion består från tall samt vårtbjörk. detta finns även inslag från andra lövträd inom området, däribland ek (Naturcentrum AB, 2008; Calluna AB, 2013).

mot följd från upphört bete samt obefintlig röjning från skogen, riskerar ljuskrävande trädarter (t ex ek) för att försvinna inom takt tillsammans med för att skogen blir tätare. Norra Ljunghusen gränsar mot Natura 2000-områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön, vilka beskrivs närmare inom avsnitt 6. Vidare är stora delar från omgivande marker utpekade såsom riksintresse för naturvården i enlighet med 3 kap 6 MB, något vilket beskrivs närmare inom avsnitt 10 Naturresurser.

18 18 (92) Figur 5.1.

Norra Ljunghusen är beläget längst in inom Höllviken, väster ifall Falsterbokanalen. Planområdet är inringat inom mörk (Modifierad från Länsstyrelsen, 2014). Tidigare dokumenterade naturvärden Inom ramen för aktuellt planprojekt äger två naturvärdesinventeringar från området genomförts, från Naturcentrum AB 2008 samt Calluna AB i enlighet med dessa hyser planområdet naturvärden från upp mot hög klass, dvs.

klass 2 på enstaka tregradig skal där 1 äger högst värde (Naturcentrum AB, 2008; Calluna AB, 2013). nära båda inventeringarna konstaterades för att området hyser vissa skyddsvärda träd från arterna björk, ek samt poppel. inom övrigt skiljer sig dock inventeringsresultaten samt bedömningarna åt, vilket främst beror på olika förutsättningar för att bedöma förekomsten från kärlväxter inom planområdet.

Bland annat hyser planområdet en relativt stort antal björnbärsarter. Många från arterna är rödlistade samt inom land endast kända från den här distrikt (Oredsson, 2004). dem rödlistade björnbärsarterna beskrivs tillsammans tillsammans med andra skyddsvärda arter inom avsnittet Skyddade, rödlistade samt naturvårdsintressanta arter.

beneath hösten år 2008 utförde Naturcentrum AB ett översiktlig naturinventering från planområdet, vilket innebar för att områdets kärlväxtflora endast delvis kunde inventeras. Därmed kunde förekomst samt utbredning från rödlistade björnbärsarter ej verifieras.

Större delen från området bedömdes utgöras från tallskog/blandskog tillsammans med vissa naturvärden (klass 3) tillsammans med undantag för en mindre område i

19 19 (92) planområdets centrala sektion såsom bedömdes såsom lövskog (hassel/poppel) tillsammans höga naturvärden (klass 2) (figur 5.2).

Figur 5.2. detta inventerade planområdet tillsammans med naturvärdesklassade områden. Utredningsområdet framgår från den rödstreckade linje (Naturcentrum AB, 2008). inom Calluna AB:s redovisning från 2013 bekräftades den i enlighet med Artportalen tidigare noterade förekomsten från rödlistade björnbärsarter. Områden tillsammans med hög täthet från björnbär samt tillsammans med förekomst från rödlistade björnbärsarter bedömdes hysa en högt naturvärde (klass 2).

nära Calluna AB:s genomgång noterades även andra naturvårdsintressanta arter såsom ramslök samt laven glansfläck, vilka är signalarter vilket indikerar lövskog tillsammans skyddsvärda naturvärden. Calluna AB utförde även ett inmätning från skyddsvärda lövträd inom planområdet.

Förekomst samt utbredning från skyddsvärda objekt samt arter framträda inom figur 5.2. Sammantaget bedömdes planområdet mot massiv sektion hysa höga naturvärden (klass 2) inom form eller gestalt från tallskog tillsammans med hög täthet från rödlistade

20 20 (92) björnbärsarter inom väster, samt vissa naturvärden (klass 3) inom struktur från lövskog tillsammans skyddsvärda lövträd inom öster.

Inventeringen från Calluna AB bedöms liksom mer djupgående än den tidigare utförda naturvärdesinventeringen från Naturcentrum AB. Figur 5.2. detta inventerade planområdet tillsammans med naturvärdesklassade områden. Vidare syns växtplatser för rödlistade björnbär. Undersökningsområdet framgår från den streckade linje (Modifierad från Calluna AB, 2013).

Planområdets naturvärden besitter även beskrivits inom remissversioner från kommunens Naturvårdsplan (, 2014a). i enlighet med denna anses området överlag hysa naturvärden samt artikel känsligt för exploatering (, 2014a; Naturcentrum AB, 2008). vilket gäller naturvärden inom omkringliggande marker finns detta sedan tidigare många resultat framtagen via inventeringar, bl a från EcoKonsult år 2012 samt sedan 1988 årligen från Falsterbo fågelstation, senast Områdesangränsande biotopsammansättning består från strandängar, sanddyner, hedar samt gräsmarker mot vilka en stort antal arter förmå kopplas.

Sammantaget kunna sägas för att angränsande

21 21 (92) marker uppvisar många höga naturvärden samt stora arealer omfattas från en flertal skyddsbestämmelser, såsom naturreservat, riksintresse för naturvård respektive friluftsliv, Natura 2000 etc. Värdena finns välbeskrivna bl a inom detta kommunala naturvårdsprogrammet, inom översiktsplanen för, ängs- samt betesmarksinventeringen m fl underlagsrapporter.

mot massiv sektion överlappar skyddsområdena dock gränserna varierar något. Då huvuddelen från områdena utgör Natura 2000-områden beskrivs naturvärdena samt konsekvenser mot följd från planerad detaljplan huvudsakligen beneath avsnitt 6. Vidare klassas Falsterbonäset samt Foteviksområdet liksom siffra 1 på den svenska CW-listan (CW = Convention on Wetlands) över internationellt viktiga våtmarksområden (Ehnbom samt Karlsson, 2013).

Norra Ljunghusen utgör även en naturreservat beläget längst söderut inom Höllviken, bukten norr angående planområdet. detta är den sektion från Natura 2000-området Falsterbo- Foteviken liksom ligger närmast planområdet samt således kunna påverkas maximalt från planerad expolatering. Reservatet består från ett relativt välbetad strandängszon tillsammans inslag från vass samt säv (Ehnbom samt Karlsson, 2013).

Måsar samt vadare häckar då samt då på den sandrevel benämnd Black, belägen Höllvikens inre sektion, inom Norra Ljunghusen-reservatet. Ofta misslyckas dock häckningarna mot följd från oregelbundet vattenstånd. nära högvatten riskerar boplatserna för att bli översvämmade samt nära lågvatten förmå predatorer från fastlandet nå ut mot reveln, varvid häckningarna spolieras (Ehnbom samt Karlsson, 2013).

Skyddade, rödlistade samt naturvårdsintressanta arter Uppgifterna inom detta här avsnittet är enstaka sammanställning från fältbesök, tidigare inventeringar samt ämne från ArtDatabanken/Artportalen. detta är viktigt för att klargöra för att en enstaka fältbesök ej förmå ge ett heltäckande foto från vilka skyddade arter i enlighet med artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter samt inom övrigt skyddsvärda arter, liksom förekommer inom en område.

dem fynd likt görs samt dem naturtyper såsom finns representerade förmå dock ge ett vägledning angående hur naturvärdena bör bedömas. Begreppen skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc.

1 Utbyggnad från hem inom fastigheten Ljunghusen 12:6 m fl, 2 Vellinge samhälle Beställare: Beställarens representant: Rickard Persson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB kartong götet Gunnar Håkansson Sara Rydbeck, Mattis Jansson, Anna-Lena Frennborn, Erland Kjellson Uppdragsnr: Filnamn samt sökväg: Kvalitetsgranskad av: N.

redovisas inom bilagd faktaruta (bilaga 1). Inom planområdet samt intilliggande marker besitter detta noterats en antal rödlistade arter (tabell 5.1). inom planområdet förekommer skyddsvärda samt rödlistade björnbärsarter, arter vilket är speciella för området. Två från björnbärsarterna (kilbjörnbär samt engelskt björnbär) är rödlistade inom kategorin ett (hotad), vilket inom detta här fallet beror på deras många begränsade utbredning.

Björnbär utgör överlag en komplicerat artkomplex tillsammans med många varieteter samt lokalarter. Många arter är

22 22 (92) således knutna mot begränsade utbredningsområden, inom vilka dem dock förmå existera allmänna. Utöver björnbären besitter bl a bredhornad ögonbagge påträffats.

Arten är rödlistad inom kategorin DD (kunskapsbrist) samt inom landet äger arten endast noterats tre gånger. inom Norra Ljunghusen påträffades arten 1979, varför den sannolikt ej äger någon population inom området (Sörensen samt Andersson, 2013). Vidare besitter brandkronad kungsfågel samt gulhämpling noterats nära en flertal tillfällen, vilka troligen häckar tillfälligt inom planområdet.

mot modell äger brandkronad kungsfågel noterats nära över 20 tillfällen enbart beneath våren 2014 samt arten konstaterades även häcka inom området detta år (Artportalen, 2014). Både brandkronad kungsfågel samt gulhämpling är rödlistade (NT nära hotad respektive VU sårbar) samt äger invandrat mot land beneath 1900-talet, varvid dem svenska populationerna är små (ArtDatabanken, 2011a-b).

Dock är arterna allmänt förekommande inom centrala Europa. enstaka ytterligare rödlistad fågelart liksom möjligen häckar inom planområdet samt dess närmiljö är bivråk (VU). Arten föredrar blandlövskogar från detta stöt området hyser (ArtDatabanken, 2011c). Vidare besitter signalarter noterats inom struktur från bl a bladmossan krusig ulota samt laven glansfläck (, 2014a; Calluna AB, 2013).

Båda arterna indikerar lövskog tillsammans naturvärden samt inom södra land är deras respektive signalvärde medelgott (Skogsstyrelsen, 2000). Bland övriga naturvårdsintressanta arter förmå spillkråka nämnas, enstaka art likt förekommer inom dem delar från området vilket hyser mer inslag från tall (, 2014).

Spillkråkan omfattas från Fågelskyddsdirektivets bilaga 2 samt föreslås även bli rödlistad inom kategorin NT inom kommande utgåva från rödistan, vilken utkommer 2015 (ArtDatabanken, 2014). Utöver dem arter likt noterats inom planområdet äger detta inom Norra Ljunghusenreservatet samt Höllviken (anslutande delar från Natura 2000-området) noterats ytterligare 25 rödlistade fågelarter (utöver brandkronad kungsfågel samt gulhämpling) beneath den primära häckningsperioden, dvs.

15 april-15 juli (BILAGA 2). enstaka sektion från dessa utgörs från rastande fåglar vilket ej häckar inom området, dock vilket likväl är beroende från strandängsbiotoperna. Inom planområdets närområde besitter även en stort antal hävdgynnade skalbaggsarter noterats (tabell 5.1). Dessa är strikt knutna mot ängs- samt hagmarker samt hävdade strandängar, samt förekommer tillsammans massiv sannolikhet ej inom planområdet.

23 23 (92) Tabell 5.1.

Skyddade, rödlistade samt naturvårdsintressanta arter funna inom Norra Ljunghusen tillsammans med närmaste omnejd. Arter vilket är kända från planområdet tillsammans med X. Arter noterade inom Natura områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön utelämnas inom denna register. Art Planområdet Rödlistad Signalart Kryptogamer Glansfläck Arthonia spadicea X S Kärlväxter Engelskt björnbär Rubus echinatus X ett Kilbjörnbär R.

silvaticus X enstaka Luddbjörnbär R. insularis X NT Ramslök Allium ursinum X S Insekter Bredhornad ögonbagge Vanonus brevicornis X DD Dytiscus circumflexus NT Agathidium haemorrhoum NT Smal frölöpare Harpalus anxius NT Snyltdyngbagge Aphodius porcus NT Quedius balticus NT Cryptocephalus sericeus NT Longitarsus ochroleucus NT Ljungkornlöpare Amara infima NT Fåglar Brandkronad kungsfågel liten kunglig ignicapillus X NT Gulhämpling Serinus pusillus X VU nära Norconsult AB:s fältbesök inom slutet från femte månaden i året 2014 gjordes inga ytterligare noteringar från arter från någon från ovannämnda kategorier, utöver tidigare noterade arter.

detta bör dock nämnas för att syftet tillsammans fältbesöket ej heller plats för att göra någon exakt undersökning på artnivå, utan endast ett mer översiktlig genomgång. Samtliga rödlistade arter inom planområdet inklusive närliggande marker, deras förekomsthabitat, hotbild mot dem etc.

behandlas inom Bilaga Naturvärdesbedömning Utifrån tidigare register besitter ett naturvärdesbedömning gjorts. en kompletterande fältbesök gjordes inom slutet från femte månaden i året 2014, tillsammans avsikten för att producera ett översiktlig perception ifall naturen inom planområdet tillsammans med omnejd.

24 24 (92) nära fältbesöket kunde dem värden liksom noterats nära tidigare inventeringar bekräftas.

Detta gäller även beskrivningen från planområdets natur, tillsammans inslag från grova lövträd inom öster (figur 5.3) samt tallskog tillsammans med björnbär inom väster. Därmed ställer sig Norconsult AB på baksidan dem bedömningar likt tidigare gjorts från Naturcentrum AB samt Calluna AB (Naturcentrum AB 2008; Calluna AB, 2013).

Vidare noterades nära fältbesöket en antal typiska fågelarter, såsom gransångare, gärdsmyg, svartvit flugsnappare samt grå flugsnappare. likt tidigare nämnts är bedömningen från Calluna AB den maximalt ingående varvid denna rekommenderas liksom värdebedömning samt detaljer från området (figur 5.2).

Således är bedömningen för att dem östra delarna från planområdet hyser naturvärden från klass 3 (naturvärden), medan dem västra delarna hyser naturvärden från klass 2 (höga naturvärden) (Calluna AB, 2013). Figur 5.3. Planområdet består inom öster från hasselbuskage tillsammans med inslag från grövre träd.

Vissa partier är igenväxande, vilket på sikt kunna hota dem grova träden (se bilden mot vänster). 5.3 Konsekvenser Den planerade exploateringen från Norra Ljunghusen-området kommer för att ge upphov mot konsekvenser från såväl temporär liksom permanent art. Temporära effekter Temporära effekter består från störningar samt ingrepp där naturmiljön på mindre alternativt längre sikt kunna läkas samt inom allt väsentligt återfå sina tidigare naturvärden.

25 25 (92) På planområde-nivå består temporära effekter från allmän störning på vegetationen mot följd från markarbeten tillsammans med fara för för att bl a björnbärsbuskarna förstörs samt för att arterna därmed riskerar för att försvinna från området (se även avsnittet Permanenta effekter).

För dem mer sällsynta arterna skulle detta behärska innebära för att dem försvinner från landet. Exploatering från björnbärsarternas utbredningsområden beskrivs från ArtDatabanken vilket den största enskilda faran mot deras förekomst inom landet (ArtDatabanken, 2011d-f). detta finns även enstaka fara för att rötter mot skyddsvärda träd förstörs nära röjning, vilket leder mot för att träden dör.

Temporära effekter på omkringliggande marker består framförallt inom ökad störning på strandängarnas häckfåglar beneath byggperioden, ett resultat liksom beskrivs mer utförligt inom avsnitt 6 då detta framförallt är Natura 2000-områdena såsom berörs.

Permanenta effekter Permanenta effekter består från störningar samt ingrepp inom naturmiljön vilket ej förmå läkas på en sådant sätt för att dem tidigare naturvärdena återfås. Inom planområdet består dem permanenta negativa effekterna från försämrad habitatkvalitet för områdets unika björnbärsarter, samt allmän habitatförlust mot följd från skogsavverkning samt framförallt borttagande från grova lövträd.

Alltför ovarsamt markarbete kunna inom värsta fall leda till inom för att dem sällsynta björnbärsarterna försvinner från området samt därmed även riskerar för att utrotas från land. Exploateringens omfattning bedöms existera sådan för att risken är massiv för att björnbärsarterna försvinner från området.

Planerad utbyggnad medför även för att större delen från områdets skogsmiljöer samt skyddsvärda träd avverkas. Vidare riskerar kvarvarande skogsmiljöer förlora sin naturliga karaktär samt istället bli mer parkmark tillsammans kontrollerad skötsel. Exploateringen är kapabel dock mot viss sektion förbättra förutsättningarna för eventuella kvarvarande grova lövträd, främst ek, genom för att natur-/parkmarken röjs på sly samt öppnas upp.

detta finns även positiva effekter inom struktur från bl a dagvattendammarna, vilka kunna ses liksom ett så kallad kreotop, dvs. ett konstruerad biotop inom små skal tillsammans avsikt för att öka den biologiska mångfalden (Ecocom, 2010). Dagvattendammarna kunna bl a tillhandahålla lämpliga miljöer för fåglar samt groddjur.

Vidare kommer enstaka sektion vegetation för att bevaras inom dem gröna kilar vilket föreslås mellan husen, dvs kilarna utan dagvattendammar. Inom dem gröna kilarna finns ett viss möjlighet för björnbärsarterna för att behärska klara sig. Detta antingen på sin ursprungliga växtplats alternativt genom för att flytta på plantor från andra delar från planområdet liksom bör exploateras.

Samtidigt utgör kilarna begränsade ytor samt kommer äga enstaka tydligare

26 26 (92) parkkaraktär an befintlig mer naturlig skogsmiljö, vilket sannolikt delvis kommer påverka vegetationen. Permanenta effekter på omkringliggande marker berör framförallt strandängarnas (med andra mening Natura 2000-områdenas) fågelpopulationer samt berörs därför inom avsnitt 6.

Skyddade, rödlistade samt naturvårdsintressanta arter För dem björnbärsarter likt äger sin primära utbredning inom Norra Ljunghusenområdet, kommer den tänkta exploateringen för att innebära försämrad habitatkvalitet samt därigenom enstaka ökad fara för utrotning (ArtDatabanken, 2011d-e).

Exploateringens omfattning är såsom nämnts från sådan storlek för att risken är massiv för att björnbärsarterna försvinner från området.

Syftet tillsammans planen existerar för att möjliggöra enstaka utbyggnad från hem inom norra delen från Ljunghusen.

från övriga arter kommer bl a brandkronad kungsfågel, gulhämpling, bivråk samt spillkråka för att påverkas negativt, mot följd från habitatförlust samt försämrad habitatkvalitet. Vissa positiva effekter förmå också finnas från exploateringen (t ex för ek) genom för att områdets öppnas upp samt röjs på sly.

detta är dock oklart hur många grövre lövträd såsom kunna sparas nära utbyggnaden. Utöver dem lokala konsekvenser likt nämns ovan tillkommer konsekvenser liksom exploateringen förmå medföra för Natura 2000-området Falsterbo-Foteviken (avsnitt 6.5) Bedömning från sammantagna effekter Konsekvenserna för Norra Ljunghusen-området samt dess närmiljö bedöms sammantaget likt måttliga-stora samt främst negativa.

Graden från påverkan beror främst på ifall lokala populationer från rödlistade björnbärsarter helt alternativt delvis är kapabel klaras, samt hur massiv hänsyn vilket är kapabel tas mot skyddsvärda träd (se segment 5.4).

27 27 (92) 5.4 Förslag mot åtgärder vilket gäller områdets sällsynta björnbärsarter bör deras överlevnads- samt spridningsmöjligheter säkerställas, inom den mån detta är möjligt.

Detaljplanens omfattning samt karaktär lämnar dock ej många utrymme för för att på lång sikt behärska skydda arterna inom planområdet, varför detta är viktigt för att andra åtgärder vidtas. enstaka skötselplan för dem skyddsvärda björnbärsarterna bör tas fram, för för att ge förslag på hur dem bör behärska bevaras nära ett utbyggnad.

Då områdets naturvärden främst är kopplade mot förekomsten från björnbär, bör skötselplanens fokus ligga ner på dessa. Grövre träd bör så långt liksom möjligt sparas. Kvarvarande natur-/parkmark inom planområdet efter ett exploatering bör inom möjligaste mån skötas så för att naturvärdesintressanta trädarter, såsom ek, gynnas.

detta inkluderar t ex röjning från sly mot förmån för klen-grov ek. dem permanenta effekterna är svåra för att hantera inom ramen för detaljplanen, då huvuddelen från naturmiljön exploateras. Möjligen förmå konsekvenserna för dem sällsynta björnbärsarterna mot viss sektion mildras genom omplantering på andra platser alternativt inom parkmiljöer inom området.

detta är viktigt för att omplantering sker inom för björnbärstarterna lämpliga miljöer, annars äger åtgärderna ingen effekt.

28 28 (92) 6. Naturmiljö Natura 2000 inom detta avsnitt beskrivs naturförhållanden samt naturvärden inom Natura områdena Falsterbo-Foteviken samt Falsterbohalvön. Värden samt konsekvenser vilket framförallt rör planområdet samt dess direkta omnejd beskrivs inom kaptitel 5 Naturmiljö allmänt.

eftersom bedömningarna inom avsnitt 6 delvis bygger på dem redovisade förhållandena inom avsnitt 5, läses kapitlen tillsammans med fördel tillsammans. 6.1 Allmänt ifall Natura 2000 EU:s medlemsländer bygger upp en s.k. ekologiskt nätverk från naturområden såsom kallas Natura Syftet är för att skydda detta europeiska växt- samt djurlivet för framtida generationer.

Arbetet grundas på två EU-direktiv; fågeldirektivet respektive art- samt habitatdirektivet. För varenda Natura 2000-område pekas ut vilka naturtyper och/eller arter såsom respektive nation åtar sig för att skydda inom området. Gynnsam bevarandestatus är en centralt term inom Natura EU:s medlemsstater är skyldiga för att titta mot för att ett gynnsam bevarandestatus bibehålls (eller återställs) för naturtyperna inom Natura områdena samt för dem utpekade Natura 2000-arterna.

Nätverket från områden är så sammansatta för att dem tillsammans bör säkra naturtypernas samt arternas ställning eller tillstånd inom Europa såsom totalitet. Länsstyrelserna arbetar tillsammans för att ange bevarandemål för Natura 2000-områdena inom bevarandeplanerna. inom detta ingår även för att sätta kvantitativa mål för vilka arealer dem olika naturtyperna minimalt bör äga inom respektive område samt vilka kvaliteter inom struktur från strukturer, ekologiska funktioner samt typiska arter likt bör förekomma inom vilken utsträckning.

Utöver länsstyrelsernas bevarandeplaner äger Naturvårdsverket utarbetat vägledningar för dem enskilda Natura 2000-naturtyperna samt -arterna. inom dessa anges bl a förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus. tillsammans med bevarandestatus för enstaka livsmiljö avses summan från dem faktorer såsom påverkar ett livsmiljö samt dess typiska arter samt likt på lång sikt är kapabel påverka dess naturliga utbredning, struktur samt funktion samt dem typiska arternas överlevnad på sikt.

16 Områdesskyddsförordningen

29 29 (92) 6.2 Aktuella värden Planområdet ligger inom anslutning mot två separata Natura 2000-områden: Falsterbo- Foteviken samt Falsterbohalvön. detta förstnämnda utgör en SPA-område i enlighet med Fågeldirektivet samt detta senare området är en så kallat SCA-område i enlighet med Art- samt habitatdirektivet.

mot områdena finns bevarandeplaner likt Länsstyrelsen fastställde 2005 (Länsstyrelsen, 2005). dem arter samt biotoper liksom är särskilt utpekade för Natura 2000-områdena benämns inom tabell 6.1 samt 6.2 samt beskrivs närmare inom bilaga 2-4. Tabell 6.1. Arter såsom är särskilt utpekade för SPA-området Falsterbo-Foteviken.

Art Artkod i enlighet med Natura 2000 Storlom Mindre sångsvan Sångsvan Vitkindad gås Salskrake Havsörn Brun kärrhök Blå kärrhök Fiskgjuse Stenfalk Skärfläcka Svartbent strandpipare Ljungpipare Brushane Myrspov Grönbena Skräntärna Kentsk tärna Fisktärna Silvertärna Småtärna Jorduggla Trädlärka Fältpiplärka Törnskata Sydlig kärrsnäppa A002 A037 A038 A045 A068 A075 A081 A082 A094 A098 A132 A138 A140 A151 A157 A166 A190 A191 A193 A194 A195 A222 A246 A255 A338 A446

30 30 (92) Tabell 6.2.

Biotoper samt arter vilket är särskilt utpekade för SCI-området Falsterbohalvön. Biotopoch artkoder framträda inom parentes. Då områdena inom stort sett överlappar tillsammans med varandra behandlas dem dock tillsammans beneath vissa del. Falsterbo-Foteviken Natura 2000-området Falsterbo-Foteviken omfattar äga vatten- samt kustmiljö samt är beläget inom sydvästra Skåne (figur 6.1).

Området är framförallt viktigt likt häcknings-, rast- samt övervintringslokal för fåglar. inom huvudsak är fåglarna knutna mot strandängarna samt flera från arterna omfattas från fågeldirektivets bilaga 2, vilka särskilt besitter pekats ut för Natura 2000-området (Tabell 6.1, Bilaga 2 samt 3) (Länsstyrelsen, 2005).

Svartbent strandpipare är en modell på enstaka fågelart liksom inom Falsterbo-Foteviken besitter ett från sina få häckningslokaler inom land. Strandängarna är även viktiga såsom födosökningslokal för fåglar liksom häckar inom närområdet (Länsstyrelsen, 2005).

Totalt besitter imponerande 355 fågelarter noterats inom Falsterbo-Foteviken (Artportalen, 2014).

Visa mer