Blott en dag i sänder

Psalmhistoria

Textförfattare

Carolina Wilhelmina (Lina) Sandell (1832-1903) är förmodligen Sveriges maximalt kända sångförfattarinna. Förutom "Tryggare är kapabel ingen vara" är kapabel många människor också hennes sånger "Blott enstaka dag" samt "Bred dina vida vingar".

Lina Sandell fanns dessutom enstaka skicklig översättare samt äger själv blivit översatt mot flera språk, bl.a. mot engelska. Den här sångens engelska titel är "Day bygd Day".

Lina Sandell föddes 3.10.1832 inom detta småländska Fröderyd, där hennes far Jonas Sandell plats kyrkoherde.

Hymn 249 from the Swedish Hymnal of 1986, Blott enstaka dygn (English: "Day bygd day/Just one day").

liksom ungar plats denna svag samt sjuklig samt kunde ej ständigt existera tillsammans dem andra barnen inom deras lekar. Pappan blev hennes lärare, samt denna ägde ett personlig vrå inom hans arbetsrum. Där lärde denna sig språk: tyska samt enstaka sektion engelska - dock också litet latin samt grekiska. inom pappans bokhylla fanns detta teologiska böcker liksom intresserade hon.

denna mognade tidigt inom andligt avseende.

Från år 1845 finns en anteckningsbok tillsammans med titeln "Barndoms-Försök från Carolina Sandell". vilket trettonåring skrev denna enstaka dikt på ifall detta gamla askträdet vilket växte på prästgårdens gårdsplan.

Den ägde 21 strofer likt äger en visst nyfikenhet också för sången Tryggare är kapabel ingen artikel. Stroferna 1, 2 samt 9 lyder, citerade efter hennes biograf, hymnologen Oscar Lövgren:

Den gamla asken

1. O gamla Ask, hur vördnadsvärd ni står
samt hjässan stolt, högt upp mot molnen höjer,
hur skönt ni grönskar tillsammans med plats nyfödd vår,
tillsammans med härlig svalka ni oss ock förnöjer.

2.

ni lyfter majestätiskt kronan opp,
samt vindarna på dina grenar gunga
så väl, såsom fåglars fria glada tropp,
likt så förnöjda där sin lovsång sjunga.

9. Hur mången gång äger månens bleka sken
ni beneath stilla vinternatten skådat?
samt samtliga stjärnorna på fästet sen,
hur mången gång äga dem dig dagen bådat?

Fadern dog tragiskt genom ett drunkningsolycka beneath enstaka båtresa 1858, samt detta påverkade självklart också Lina Sandell, liksom blev vittne mot händelsen.

"Sången är ur sorg upprunnen" lyder en gammalt talesätt. Olyckan gav upphov mot sången "Herre, ditt namn är en fäste inom nöden".

År 1860 dog också modern Fredrica.

Blott enstaka solens tid, en ögonblick inom sänder.

Lina Sandell flyttade våren 1861 mot huvudstaden, där denna kom för att jobba inom Evangeliska Fosterlandsstiftelsens tjänst tillsammans litterärt sysselsättning. denna redigerade bl.a. kalendern "Korsblomman" från år 1865.Redan tidigare ägde denna skrivit för olika religiösa tidskrifter samt utgav "Barnens Vän".

denna skrev sånger för flera sångsamlingar, eftersom många sådana gavs ut nära denna period. Första delen från Lina Sandells samlade sånger utkom 1882. detta blev så småningom tre delar. denna äger i enlighet med Lövgren skrivit cirka 2 000 sånger.

Ännu beneath 1890-talet plats Lina Sandell verksam.

beneath dem sista åren från sitt liv skrev denna just ej sånger utan - märkligt nog - många för unge samt ungdom, samt utgav bl.a. enstaka rad små bilderböcker inom vackra färger. dem trycktes för detta mesta inom Tyskland.

1.

Så utkom t.ex. "Barnens bilderbok" häftena 1-8 åren 1894-1899.

Lina Sandell gifte sig 1867 tillsammans med grosshandlaren Oscar kulle. denna dog 26.7.1903 samt är begraven på kyrkogården inom Solna.

Kompositör

Oscar Ahnfelt (1813-1882), trubaduren tillsammans den tiosträngade gitarren, äger betytt mer än någon ytterligare för spridningen från Lina Sandells sånger.

Ofta bad han hon angående sångtexter. Lina brukade skämtsamt säga för att denna ej fick någon ro så länge Ahnfelt plats inom staden.

Ahnfelt föddes inom en prästhem inom Gullarp inom Skåne. Efter studentexamen 1829 (som 16-åring!) började han analysera teologi tillsammans med tanke för att bli präst likt sin far.

Musikintresset tog dock överhanden, samt 1840 inledde denne musikstudier inom huvudstaden.

Blott ett solens tid existerar enstaka psalm från Lina Sandell (1832–1903) skriven 1865 samt fick enstaka enklare textbearbetning 1872.

identisk år kom denne för att lyssna mot enstaka påskdagspredikan från Carl Olof Rosenius, samt då fick denne frälsningsvisshet samt frid inom själen. Ahnfelt trivdes så utmärkt inom kretsarna kring Rosenius, för att han nära mitten från 1840-talet började utflykt omkring vilket resepredikant samt sångare inom all land.

nära den tiden konstruerade han också sin berömda gitarr, vilket ägde fyra extra bassträngar från bilder för att döma.

Mellan åren 1850 samt 1877 gav han ut sina "Andeliga Sånger" tillsammans ackompanjemang arrangerade för piano alternativt gitarr, sammanlagt tolv häften. samtliga sånger fanns ej hans egna kompositioner, denne samlade samt inom enstaka sektion fall bearbetade också andras.

Innehåll

Den här psalmen är enstaka från klassikerna bland sångerna från 1800-talets svenska väckelserörelser.

Den är ännu ofta sjungen samt älskad från äldre samt ung, möjligen framför allt på bas från sitt budskap ifall tryggheten inom Gud. Dessutom upplevs eventuellt melodin vilket lättsjungen.

Texten ingick första gången inom kalendern "Korsblomman". Lina Sandell berättade ett myt ifall ett äldre väggklocka liksom plötsligt ägde stannat.

Urtavlan började reda ut varför klockan stannat samt kom mot för att detta plats pendelns fel. Pendeln förklarade för urtavlan för att den ej orkade längre, eftersom den ägde kommit underfund tillsammans för att den på en dygn måste svänga fram samt igen över 86 000 gånger.

“Day bygd Day” fryst vatten always sung to BLOTT enstaka ljus, which fryst vatten the tune written for it bygd Oscar Ahnfelt in 1872.

Urtavlan bad då pendeln svänga på försök sex gånger. Då sade pendeln för att detta ej plats sex gånger alternativt sextio gånger den gruvade sig för, utan sex miljoner gånger. Den kloka urtavlan funderade då angående detta ej inom själva verket fanns så för att detta plats tanken på arbetet såsom tröttade pendeln, ej själva arbetet.

detta fordrades ju bara enstaka svängning åt gången. Pendeln betänkte detta, kom mot för att detta fanns sant samt började jobba igen. Efter denna berättelse ingick dikten "En dygn, en ögonblick inom sänder". Dikten ägde enstaka stavelse mindre inom varenda rad än Lina Sandells senare utgåva (första strofen återgiven i enlighet med Lövgren): "En solens tid, en ögonblick inom sänder, / vilket tröst evad liksom kommer på!

«Blott ett dag» er blitt tittelen vid Per Harlings lärobok ifall Lina Sandell inom norsk oversettelse.

/ Allt vilar uti Herrens händer, / oss skulle jag väl ängslas då? / han, såsom besitter mer än modershjärta, / denne giver ju åt varenda solens tid / dess lilla sektion från fröjd samt smärta, / från möda alternativt från behag."

P. O. Nisser meddelar för att texten också äger ett mera personlig bakgrund.

Lina Sandell ägde just flyttat mot huvudstaden från Småland. denna fanns sjuk inom lungsot samt två från hennes systrar ägde dött inom denna sjukdom. ifall morgondagen visste denna ingenting, denna behövde ta enstaka ljus inom sänder samt leva sin psalm.

Hjälp mig, Herre, för att vad helst mig sker, taga ur din trogna fadershand blott ett dygn, en ögonblick inom sänder, tills jag nått detta goda land.

denna besitter själv kommenterat psalmen så här (citerat i enlighet med P. O. Nisser):

"Vi sörjer för morgondagen innan morgondagen är kommen. samt likväl besitter Herren sagt: detta är nog för att plats solens tid äger sin personlig plåga. O huru dåraktigt för att vilja tillägga detta närvarande ögonblicket detta tillkommandes tyngd".

Texten trycktes första gången 1865 inom ovan relaterade form eller gestalt.

På inrådan från Ahnfelt - denne menade för att sångbarheten ökade - omarbetade Lina Sandell texten på detta sättet för att varenda versrad fick enstaka stavelse mot, samt inom den formen trycktes den tillsammans Ahnfelts ton 1872, när den infördes inom hans 10:e häfte från "Andeliga Sånger".

Bildspråket besitter ett väsentlig förändring inom den senare utgåvan.

Lina Sandell jämför inom den första utgåvan Gud tillsammans med enstaka mor i enlighet med Jesaja 49:15 (1917 års översättning): "Kan då enstaka moder förgäta sitt unge. samt ifall denna än kunde förgäta sitt små människor, så skulle dock jag [Gud] icke förgäta dig." Därmed plats denna långt före sin period genom för att denna använde modersbilden angående Gud.

Den dåtida svenska kristenheten ville äga bilden tillsammans modershjärtat ändrad mot "fadershjärta", samt författarinnan fogade sig efter detta, trots för att bilden tillsammans med modershjärtat fanns biblisk.

Birgitta Sarelin

Referenslitteratur