Offentliga toaletter stockholm ängelholm flygplats ystad

Offentliga toaletter inom Stockholm – sålunda kallade allmänna bekvämlighetsinrättningar – stadgades inom ett förordning inledande gången tid 1792. Då inrättades sammanlagt tre allmänna, från staden skötta avträden: vid Kornhamnstorg, vid Packartorget (nuvarande Norrmalmstorg) samt nära latrinuppsamlingsplatsen vid Stadsgården.

På 1840-talet fanns en femtontal offentliga bekvämlighetsinrättningar. vid 1870-talet ökade staden antalet offentliga toaletter genom för att privatpersoner fick hyra toalettlokaler samt utföra dessa tillgängliga till allmänheten mot ett viss betalning. Kring 1885 fanns 17 offentliga, bevakade toaletter såsom kallades "kabinetter" samt samtidigt omkring 70 allmänna urinoarer inom staden.

Antalet bevakade således kallade kabinetter besitter varierat genom tiderna. tid 1885 fanns detta 17, 1930 fanns detta 14, 1960 fanns detta 32 samt 1987 ägde dem minskat mot 14. inom juni 2021 fanns detta 66 offentliga toaletter inom Stockholm.^[1]

Stockholms äldsta, inom drift varande urinoar placerades 1890 nära Källargränd intill Börshuset, var den står den än idag.

detta nyaste sättet för att erlägga toalettbesöket existerar via mobiltelefon genom för att öppna dörren tillsammans en därför kallat sms-lås. Idag existerar detta Trafikkontoret liksom äger ansvar på grund av Stockholms offentliga toaletter.

Medeltidens avträden

[redigera | redigera wikitext]

I detta medeltida huvudstaden fanns nödvändigheten från offentliga avträden ej särskilt stort.

för att anordna avträden samt sköta renhållningen plats den enskildes angelägenhet. Latrintunnor plats okända samt sina behov uträttade man inom enstaka grävd grop vid innergården. Ibland fanns enstaka överbyggnad inom struktur från en enkelt skjul ovan gropen. många latrin hamnade direkt vid gatan. inom Stockholms tänkebok på grund av tid 1551 står detta bland annat för att ett deltagare inom en dryckeslag uträttade sina behov genom en glugg samt därvid ramlade ner vid gatan samt slog ihjäl sig.^[2]

Ett gammalt önskemål plats för att avträden till allmänheten helst skulle anordnas ovan rinnande dricksvatten, alltså ett sorts medeltida vattenspolningstoalett.

Troligen fanns sådana även inom huvudstaden. var detta fanns avträden användes dem från flera familjer samt kanske även från allmänheten. inom samt tillsammans för att staden växte fick man lämna ambitionen tillsammans med rinnande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Genom för att huvudstaden fick allt fler invånare ökade även nödvändigheten från för att införa allmänna, från staden skötta därför kallade bekvämlighetsinrättningar.^[3] detta skulle dock dröja mot slutet från 1700-talet innan offentliga, från staden skötta avträden inrättades.

Allmänna avträden samt urinoarer

[redigera | redigera wikitext]

Enligt ett förordning ifrån 1792 stadgades för att allmänna avträden skulle finnas inom anslutning mot vart samt en från dem tre "budningskontoren" till avträdesrenhållningen. Dessa fanns vid Kornhamnstorg, Packartorget (nuvarande Norrmalmstorg) samt nära latrinuppsamlingsplatsen vid Stadsgården.^[3]

År 1809 kom en reglemente för att entreprenören likt skötte latrinhämtningen även skulle ta grabb angående skötseln från dem allmänna avträdena.

Reglementet preciserade för att dem skulle "dagligen sopas samt snygge behållas samt tillsammans tillräcklige käril mot ombyte [skulle] existera försedde". Kring 1840-talet fanns en femtontal offentliga bekvämlighetsinrättningar inom huvudstaden samt sammanlagt transporterades cirka 15 000 flaska årligen ifrån dessa inrättningar.^[3]

På 1870-talet ökade staden antalet bekvämlighetsinrättningar genom för att privatpersoner fick hyra toalettlokaler samt utföra dessa tillgängliga till allmänheten mot ett viss betalning.

Idag vid Världstoalettdagen lanseras enstaka fräsch toa-app således för att stockholmare samt gäst är kapabel hitta den närmaste öppna toaletten då detta existerar bråttom.

detta plats detta nygrundade Vattenverket vilket ägde ansvaret på grund av inrättningarna, vilket även kallades kabinett. ett årshyra till en kabinett tillsammans numeriskt värde avdelningar kunde vandra vid 1200 kronor, dock då tillhandahöll staden kostnadsfri gas samt vätska. Kabinetterna placerades var flera människor vistades, exempelvis inom ansluning mot stadens hamnar samt större torg.

Tillträdet på grund av allmänheten fanns 10 öre på grund av klosett, 5 öre till rengöringsmedel samt 10 öre till lokala telefonsamtal. 1915 höjdes avgiften mot 15 öre till klosett.^[4]

En större urinoar från järn sattes upp 1879 vid Fängelsegränd (sannolikt enstaka sektion från dagens Rådhusgränd) samt vid Källargränd intill Börshuset ställdes 1890 ett urinoar likt ännu finns kvar.

Den existerar cylindrisk tillsammans med konformat överbyggnad samt en guldmålat klot vid toppen. inom ögonhöjd finns enstaka fin färglagd blomstergirlang. Urinoaren, likt renoverades samt moderniserades vid 1980-talet, existerar stadens äldsta kvar inom drift varande bekvämlighetsinrättning.

I staden anordnades allt fler urinoarer; 1880 kom den således kallade "parisermodellen" liksom fanns avskärmad bara mellan vad samt axel.

Kring 1885 fanns 17 kabinetter samt omkring 70 allmänna urinoarer inom staden. till för att undvika luktproblem inom urinoarerna sommartid renhölls dessa genom kontinuerlig vattenspolning.

tid 1895 blev detta därför många såsom 540 000 m³ en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig såsom spolades genom Stockholms urinoarer.^[3]

Från kabinett mot stadstoalett

[redigera | redigera wikitext]

År 1911 övertog Stockholms renhållningsverk ansvaret tillsammans för att rengöra urinoarer samt toaletter, samt ifrån 1919 upphörde vattenverkets befattning tillsammans med stadens bekvämlighetsinrättningar.

tid 1944 överfördes all verksamheten tillsammans bekvämlighetsinrättningarna mot Stockholms renhållningsavdelning.^[3] Idag (2011) existerar detta Trafikkontoret vilket äger ansvar till Stockholms offentliga toaletter.

Bekvämlighetsinrättningarna, kvinnorna samt moralen

[redigera | redigera wikitext]

Allmänheten fanns ej ständigt tillfreds tillsammans stadens ringa antal offentliga toaletter samt flera ansåg för att myndigheterna visade på grund av lite nyfikenhet samt handlingskraft.

Även den dåliga skyltningen kritiserades, samt kvinnorna fanns upprörda ovan för att dem blev missgynnade tillsammans med tanke vid detta stora antalet urinoarer (enbart på grund av män) samt detta ringa antalet kabinetter (för män samt kvinnor). till för att sätta tryck vid politikerna lämnades 1920 enstaka motion från socialdemokratiska kvinnor mot stadsfullmäktige angående kostnadsfri klosettrum på grund av kvinnor.

inom motionen ingick en meddelande från Sveriges inledande kvinnliga doktor, Karolina Widerström var denna intygade för att "blåsans överfyllnad hos kvinnor samt män förmå förorsaka plågsamma symtom" samt för att kommunen bör inrätta avgiftsfria bekvämlighetsinrättningar på grund av kvinnor. detta skulle dock dröja ytterligare fem kalenderår innan gatukontoret begärde medel till för att successivt ordna nya allmänna toaletter.^[3]

Även klotterproblemet inom offentliga toaletter uppmärksammades tidigt.

detta illustrerar en meddelande från den 20 femte månaden i året 1916 ifrån Karl Fries inom Kristliga Föreningen från Unge Män (KFUM) inom huvudstaden mot rådmannen samt mötesledare inom drätselnämndens 2:a sektion. Fries menade bland annat för att "…insidorna från dessa [bekvämlighetsinrättningar] äro ofta vanprydda tillsammans med ytterst obscena ritningar alternativt inskrifter, vidriga för att iakttaga på grund av den liksom icke äger smakupplevelse på grund av sådant samt utan tvivel innebärande ett skadlig äggelse till liknande, vilkas sinnen äro tillgängliga på grund av dylika intryck".

han tyckte för att väggarnas insidor borde målas ifall "en gång plats alternativt varannan månad". Brevet finns bevarat vid Stockholms stadsmuseum.^[5] ett medarbetare vid Hallwylska palatset, Bengt Clauvelin, likt arbetade tillsammans med för att katalogisera grevinnan Hallwyls samlingar, dokumenterade toalettklottret beneath flera decennier vid sin ledighet tillsammans med start någon gång omkring 1910.

nära hans bortgång 1939 skänktes anteckningsböckerna mot samlingarna samt dem kom för att benämnas Klotterböckerna.

Stockholms tätort äger cirka 100 offentliga toaletter runt angående inom staden.

Hallwylska paltset ägde då blivit museum samt museichefen avgjorde för att anteckningsböckerna ej fick offentliggöras före 1999, vid bas från dess sexuellt explicita natur.^[6]

Förutom toalettklotter tillsammans verser från sexuell natur alternativt skämtsam natur fanns även klotter såsom visade hur toaletterna fungerade liksom kommunikationskanal på grund av homosexuella män, då homosexuella kontakter plats olagligt samt senare kvar många stigmatiserat.

vid väggarna gavs råd angående mötesplatser, ibland liksom kontaktannonser alternativt därför gavs råd samt varningar ifall farliga män, samt även till för att informera ifall vad man varit tillsammans om.^[7][8] Särskilt populära för att söka förbindelse tillsammans med plats unga militärer, särskilt hästgardister vars uniform ägde höga blanka stövlar samt flottister vilket ägde vita uniformer, vilket ansågs attraktivt.^[8] Vissa inrättningar fanns mer nyttja till homosexuella kontakter än andra, vilket modell kallades enstaka kur nära Vasabron till "Sista försöket".^[7]

Kioskkabinetter, toalettvagnar samt mynttoaletter

[redigera | redigera wikitext]

För för att minska den höga driftskostnaden till bevakade toalettanläggningar infördes 1955 detta således kallade kioskkabinettet.

Toaletten uppfördes inom anslutning mot enstaka kiosk, var betjäningen kunde öppna toalettdörren på grund av den nödige tillsammans med en elektriskt låsanordning alternativt lånade ut enstaka låsöppnare. Kioskpersonalen behövde ej stå till rengöring samt underhåll, detta skötte staden. detta inledande kioskkabinettet öppnade nära Fridhemsplan samt snart följde flera efter, ofta intill tunnelbanestationer.

beneath 1970-talet avvecklades kioskkabinetterna samt ersattes från myntkabinetter. nära start från 1980-talet fanns bara mynttoaletter utöver dem ett fåtal bevakade anläggningarna.^[9]

För för att åtgärda toalettproblemet var större mängd människor temporärt vistades inköptes 1955 den inledande toalettvagnen, likt plats tio meter utdragen samt innehöll dam- samt herrtoalett samt vaktrum.

tid 1970 ägde staden 20 sådana vagnar såsom ambulerade mellan olika parkerar till stadens egna arrangemang alternativt hyrdes ut mot konserter, mässor samt liknande. Numera löser arrangörer till större tillställningar även toalettfrågan tillsammans med inhyrda Bajamajor alternativt liknade mobila anordningar.

Antal bevakade kabinetter besitter varierat genom tiderna; 1885 fanns detta 17, 1930 fanns detta 14, 1960 fanns detta 32 samt 1987 ägde dem minskat mot 14.

Bevakningen sköttes huvudsakligen från kvinnor samt inom folkmun fick dem snart fantasifulla yrkesbeteckningar vilket pottmamsell samt lorthusblomma, medan deras manliga kollegor fick varma kabinettskammarherrar alternativt kurfurstar.^[10]

Idag (2011) finns en drygt hundratal offentliga toaletter inom Stockholms centrala delar samt vid Djurgården.

Då ingår både automatiska mynttoaletter samt sådana tillsammans med bevakning. Även inom vissa varuhus samt bokhylla finns offentliga toaletter, likaså inom exempelvis Stockholms centralstation samt T-centralen.^[11] vid T-centralens 2011 nybyggda toalettanläggning finns skötbord även vid herravdelningen.^[12]

En sektion offentliga toaletter existerar säsongsöppna, såsom toaletter nära offentliga strandbad.

andra existerar halvoffentliga, exempelvis inom butiker, restauranger, biografer samt teatrar var man inom regel måste artikel klient respektive gäst till för att ett fåtal nyttja dem.

Sedan tio tid igen ett officiell FN-dag på grund av för att illuminera bristen vid passage mot toaletter runtom inom världen.

Äldre konstruktioner

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta fristående urinoarerna utfördes från virke samt tjärades invändigt. vid 1800-talets slut byggdes fristående bekvämlighetsinrättningar tillsammans med väggar samt skärmväggar från gjutjärn respektive präglad plåt. Även Stockholms äldsta kvarvarande urinoar nära Börshuset äger denna konstruktion.

Redan omkring 1917 började man tillsammans väggar från betong alternativt skiffer vilket impregnerades tillsammans ett vätska liksom kallades urinol. kalenderår 1927 kom speciella plattor tillverkade inom Tyskland liksom fanns något som har fått en viss form eller struktur på grund av för att behärska användas mot väggar, rännor samt yta. Hygienen kunde förbättras ytterligare genom för att utsatta delar inom enstaka toalettanläggning kläddes tillsammans med kakel- alternativt klinkerplattor.

ifrån samt tillsammans med 1955 kom även rostfri stålplåt vilket beklädnadsmaterial.^[13]

Stockholms fristående bekvämlighetsinrättningar gavs inom inledande grabb en funktionellt utförande, dock detta finns även ett sektion många konstnärligt genomarbetade anläggningar. mot dem räknas kabinettet inom Vasaparken liksom uppfördes 1910 samt ägde bevakning.

Statistik ifrån appen ToaSverige samt företaget JCDecaux visar för att detta existerar toaletten Drottninggatan/Observatorielunden existerar årets maximalt populära offentliga toalett inom Stockholm.

detta besitter en säteritak övertäckt tillsammans med glaserat taktegel, samt fasaderna existerar klädda tillsammans träpanel inom olika riktningar. Byggnaden existerar numera upprustad dock ej längre toalett utan sommarcafé.^[9]

I slutet vid 1960-talet kom den funktionalistiska sexkantiga urinoaren från betongelement samt port inom rostfri plåt.

numeriskt värde alternativt flera från dessa sexkant-kurar kunde sammanbyggas mot större grupper. Några exemplar finns ännu kvar, exempelvis nära Tegnérlunden samt inom Polishusparken.

Världsarv

[redigera | redigera wikitext]

I huvudstaden finns även enstaka offentlig toalett såsom ingår inom en Unesco-världsarv. detta rör sig ifall arkitekten Sigurd Lewerentz sista bidrag 1960–1961 mot Skogskyrkogården samt existerar enstaka toalett- samt vaktbyggnad.

Toaletten står intill detta nästan fyrtio tid äldre Uppståndelsekapellet (även detta ritat från Lewerentz) samt ingår därmed inom världsarvet. Den lilla byggnaden tillsammans med pulpettak existerar gestaltad inom brutalistisk stil. Byggnadens fasader existerar utförda inom rött tegel tillsammans med grova fogar.^[14]

Modern teknik

[redigera | redigera wikitext]

I huvudstaden förekommer ett ofta använd typ från mynttoalett, den sålunda kallade stadstoaletten tillsammans produktnamnet Paragon formgiven från Bo Castenfors samt tillverkat från Danfo.

Paragons väggar existerar klädda tillsammans grön/svartemaljerade plåtpaneler vid utsidan samt lättrengörligt plastlaminat vid insidan. Toalettstolen samt tvättställ tillsammans med stänkskydd existerar tillverkade från rostfri stålplåt.

Offentliga toaletter existerar enstaka central sektion från infrastrukturen inom städer världen över.

Spolningen sker helautomatiskt via dörrlåset. Stadstoaletten innehåller enstaka tillgänglig toalett (med myntöppning till dörren) vid en kortsidan samt ett urinoar (gratis) vid andra kortsidan.^[15] en mottagning vid toalettsidan kostar fem kronor (2011). till närvarande finns en 30-tal stadstoaletter från typ Paragon.

En ytterligare förekommande toalett existerar "pelartoaletten" liksom tillverkas från franska JCDecaux. Toaletten äger ställe till reklamaffischer samt existerar reklamfinansierad. Man prövar på grund av närvarande (2011) kostnadsfri access mot några från dessa pelartoaletter. Än därför länge existerar detta enstaka försöksverksamhet samt en samarbetsprojekt mellan Stockholms tätort samt tillverkaren.

Pelartoaletten rengör automatiskt toalettsits samt yta efter varenda mottagning samt toaletten existerar uppkopplad 24 timmar ifall dygnet mot ett driftcentral såsom ser mot för att driften läka tiden underhålls tillsammans säkerhet samt hygien.^[16] detta finns till närvarande 18 liknande pelartoaletter. Pelartoaletten existerar dock ej tillgänglighetsanpassad till personer tillsammans med rullstol, samt Trafikkontoret besitter på grund av intention för att samtliga offentliga toaletter vilket ej möter handikapporganisationernas krav samt kraven inom skriften Stockholm – ett tätort på grund av alla skall bytas ut.^[17]

Efter valet 2014, var en rödgrönt samarbetet tog ovan styret, skapades projektet Toa på grund av alla.

inom samband tillsammans ett upphandling 2015 från reklamplatser inom huvudstaden ställde staden krav för att den likt fick reklamplatserna även skulle bygga ut samt finansiera nya offentliga toaletter inom en avtal liksom löpte beneath tio kalenderår. JCDecaux vann upphandlingen samt omkring 70 offentliga toaletter samt 87 automatiska cykelpumpar skulle placeras igång samt drivas, var staden stod på grund av el samt uppkoppling mot dricksvatten samt avlopp.^[18] Projektets utlovade toaletter försenades samt fördyrades kraftigt, vilket ledde mot massiv bedömning både mot staden samt företaget.^[19][20]

Sedan hösten 2010 finns appenToahjälpen liksom bland annat tagits fram från Riksförbundet på grund av mag- samt tarmsjuka samt likt guidar mot närmsta offentliga toalett såsom finns inlagd inom appen, samt äger en interface var användarna är kapabel addera toaletter vilket saknas.^[21]

Nyaste sättet för att erlägga toalettavgiften existerar via sin mobiltelefon likt möjliggör för att öppna dörren tillsammans med en SMS-lås.

eftersom inga valuta hanteras slipper ägaren kostnaderna på grund av vandalisering, stöld samt tömning.^[22]

Offentliga urinoarer samt toaletter inom urval

[redigera | redigera wikitext]

• Stockholms äldsta urinoar nära Börshuset.

• Pelartoalett nära Medborgarplatsen.

• Vinterstängd stadstoalett vid Riddarholmen.

• Stadstoalett tillsammans kö nära Stockholms slott.

• WC vid Stockholms centralstation.

• Äldre urinoar nära Klara kyrka.

• Urinoar, sexkantkuren, Tegnérlunden.

• Urinoar nära Observatorielunden.

• Flyttbara "Holken", Ulvsundasjön.

• En pelartoalett nära Medborgarplatsen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor samt litteratur

[redigera | redigera wikitext]

• Dufwa, Arne; Pehrson, Mats, red (1989). Stockholms tekniska bakgrund. 4, Snöröjning, renhållning, återvinning.

  Monografier utgivna från Stockholms ort, Stockholms tekniska bakgrund. Solna: Seelig. Libris513279. ISBN 91-7031-014-9 (inb.) 

• Ahlin, Janne (1985). Sigurd Lewerentz, arkitekt. Stockholm: Byggförlaget inom samarbete tillsammans Arkitekturmuseet. Libris7746262. ISBN 91-85194-63-8 
• Tilander, Gunnar (1984).

  Stång inom skiljevägg samt hemlighus : kulturhistoriska glimtar ifrån mänsklighetens bakgårdar. Fabel.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]