Inte fullföljt ett nationelt program

Cirka 110 000 ungdomar avslutade årskurs 9 inom grundskolan vårterminen 2011.

dem allra flesta från dem började vid gymnasieskolan. från dem likt skulle äga påbörjat gymnasieskolan höstterminen 2011 fanns detta 1 andel likt ännu ej ägde gjort detta höstterminen 2013. inom denna assemblage ingår förutom avgångna ifrån grundskolan 2011 även personer inom åldrarna 16–17 kalenderår vilket folkbokförts till inledande gången inom landet 2011 samt likt ej påbörjat gymnasiet 2013.

Tre från tio från dem såsom skulle börja gymnasiet hösten 2011 ägde dock ingen gymnasieexamen fem kalenderår senare, detta önskar yttra vårterminen 2016.

Därmed kunde dem ej påbörja högskolestudier. Andelen utan avslutning plats högre bland pojkar än bland flickor.

Större andel flickor tar avslutning ifrån gymnasiet

Nybörjare inom gymnasieskolan höstterminen 2011 (inklusive ungdomar såsom skulle påbörjat gymnasieskolan höstterminen 2011) samt deras konsekvens inom gymnasieskolan, efter kön.

Andel inom procent.

Av nybörjarna inom gymnasieskolan 2011 ägde plats fjärde flicka samt fanns tredjeplats pojke ingen avslutning efter fem år.

Nästan numeriskt värde från tio ägde läst varenda tre årskurserna inom gymnasieskolan, dock saknade godkända bedömning inom en alternativt flera ämnen. Kraven till för att erhålla ett prov inom den reformerade gymnasieskolan, Gy 2011, existerar högre än tidigare.

Tidigare krävdes detta för att eleven blivit betygssatt inom samtliga programmets kurser, dock ej för att
2 250 poäng skulle artikel godkända, således liksom examenskraven idag anger.

Ungefär 4 andel fanns inskrivna inom årskurs 1 alternativt 2, dock ej inom årskurs 3. detta förmå finnas flera förklaringar mot detta.

enstaka sektion studenter gick angående enstaka årskurs. andra hoppade från efter detta inledande alternativt andra året. Vissa påbörjade gymnasieskolan vid en introduktionsprogram, gick sedan ovan mot en högskoleförberedande alternativt yrkesprogram, dock hann ej slutföra gymnasiet tillsammans avslutning mot samt tillsammans vårterminen 2016, detta önskar yttra inom fem tid efter för att dem påbörjade gymnasiet.

Ungefär 7 andel påbörjade samt avslutade sin gymnasieutbildning vid en introduktionsprogram samt saknar därmed test ifrån gymnasiet.

Gymnasieskolans fem introduktionsprogram riktar sig mot dem studenter likt ej existerar kvalificerade mot något nationellt schema, detta önskar yttra mot en högskoleförberedande schema alternativt en yrkesprogram.

Målet på grund av dem flesta introduktionsprogrammen existerar för att eleverna således småningom bör påbörja en nationellt schema.

detta största introduktionsprogrammet existerar Språkintroduktion. Programmet bör ge nyanlända ungdomar ett kurs tillsammans tyngdpunkt inom detta svenska språket till för att möjliggöra på grund av dem för att vandra vidare inom gymnasiet alternativt mot ytterligare träning. samtliga studenter liksom påbörjar en introduktionsprogram går dock ej vidare mot en nationellt program.

Många klara vid tre år

Av dem vilket tagit test ägde majoriteten läst tre kalenderår vid gymnasiet.

enstaka mindre andel ägde läst fyra tid samt enstaka många små andel ägde läst fem tid. detta finns olika skäl mot för att detta tar längre tidsperiod än tre kalenderår för att nå test.

en skäl förmå artikel för att eleven gått angående enstaka alternativt flera årskurser. en annat skäl förmå existera för att eleven börjat vid en introduktionsprogram, mot modell vid Språkintroduktion, samt ursprunglig efter en alternativt numeriskt värde tid gått ovan mot en nationellt schema. Då förlängs tiden inom gymnasieskolan.

Det finns en antal faktorer såsom påverkar resultaten inom gymnasieskolan.

Andelen tillsammans avslutning fanns lägre bland ungdomar tillsammans svaga utfall inom grundskolan, ungdomar tillsammans med föräldrar såsom endast besitter gymnasial alternativt förgymnasial utbildningsnivå samt ungdomar tillsammans med utländsk bakgrund samt särskilt då bland nyinvandrade ungdomar. Elever tillsammans utländsk bakgrund avslutade gymnasiet tillsammans med certifikat inom lägre utsträckning än studenter tillsammans med svensk bakgrund.

Variationen inom gruppen studenter tillsammans utländsk bakgrund fanns dock massiv.

studenter tillsammans med utländsk bakgrund likt existerar födda inom land samt studenter vilket invandrade mot landet före skolstart ägde bäst konsekvens bland studenter tillsammans utländsk bakgrund, dock nådde ej identisk påverkan likt studenter tillsammans med svensk bakgrund. studenter likt kom mot landet efter skolstarten ägde svårare för att att nå ett mål eller resultat test.

Allra svårast ägde nyinvandrade studenter, detta önskar yttra studenter vilket folkbokfördes till inledande gången inom landet mindre än fyra kalenderår innan dem skulle påbörja gymnasiet.

Av dem likt skulle påbörja gymnasie­skolan höstterminen 2011 saknade 11 andel behörighet mot en nationellt schema vid gymnasieskolan, detta önskar yttra mot en högskoleförberedande alternativt mot en yrkesprogram.

från dessa studenter fanns detta närmare 40 andel likt antingen ej påbörjade gymnasiet alls alternativt vilket påbörjade en introduktionsprogram, dock såsom ej gick ovan mot något nationellt schema beneath gymnasietiden.

från dem utan behörighet mot gymnasiet avslutade ändå nästan enstaka fjärdedel gymnasiet tillsammans med certifikat. Hälften från dem ägde läst fyra alternativt fem år.

Var fjärde såsom saknade behörighet tog examen

Nybörjare inom gymnasieskolan höstterminen 2011 (inklusive ungdomar vilket skulle påbörjat gymnasieskolan höstterminen 2011) samt deras utfall inom gymnasieskolan, efter behörighet mot nationellt schema inom gymnasieskolan.

Andel inom procent

Ungefär 13 andel från eleverna saknade behörighet mot nationellt schema inom gymnasieskolan. Knappt fanns fjärde från dem ägde certifikat efter fem tid. från dem studenter såsom ägde behörighet fanns detta nästan 80 andel såsom efter fem tid ägde examen.

Vad beror detta då vid för att sålunda flera liksom tre från tio ej tar examen?

Resultaten från ett enkätundersökning riktad mot unga födda 1991–1994 såsom saknade slutbetyg ifrån gymnasieskolan visar för att hälften från varenda ungdomar anger skoltrötthet såsom skäl på grund av för att ej äga påbörjat alternativt fullföljt gymnasiet. andra skäl, likt dock ej alls existerar lika vanliga, existerar för att dem började jobba samt faktorer kopplade mot skolan såsom oengagerade pedagog samt stökig skolmiljö.

ett sektion från dem svarande anger för att enstaka funktionsnedsättning alternativt andra hälsoskäl hindrat dem ifrån för att påbörja alternativt fullfölja ett gymnasieutbildning. Andelen liksom angav skoltrötthet samt för att dem började jobba plats högre bland pojkar än bland flickor, medan andelen vilket angav hälsoskäl alternativt för att dem redan ägde tillräckligt tillsammans med träning fanns högre bland flickor än bland pojkar.

Lägre andel tillsammans prov bland studenter tillsammans med utländsk bakgrund

Nybörjare inom gymnasieskolan höstterminen 2011 (inklusive ungdomar liksom skulle påbörjat gymnasieskolan höstterminen 2011) samt deras påverkan inom gymnasieskolan, efter svensk/utländsk bakgrund samt tidsperiod till invandring.

Andel inom procent

Av dem cirka 6 000 studenter likt folkbokfördes på grund av inledande gången inom land mindre än fyra tid innan dem skulle påbörja gymnasieskolan tog plats fjärde avslutning medan ovan hälften inte någonsin påbörjade något nationellt schema inom gymnasieskolan.

Skoltrötthet vanligaste skälet mot för att ej ta examen

Skäl för att ungdomar hoppat från gymnasieskolan alternativt slutfört utan slutbetyg.

Andel inom andel. Flera svarsalternativ kunde anges, därför blir summan större än 100 procent.

Brist vid motivation inom skolan existerar en komplext bekymmer.

undersökning pekar bland annat vid för att skoltrötthet kunna uppstå vid bas från svårigheter inom grundskolan liksom ej fångas upp tidigt samt likt kunna leda mot marginalisering inom gymnasieskolan. detta förmå inom sin tur innebära för att eleverna ej får detta stöd dem behöver, för att dem existerar ogiltigt frånvarande ifrån undervisningen samt för att dem därför halkar efter ännu mer.

enstaka ytterligare bidragande orsak existerar för att pedagog besitter till låga förväntningar vid vilket dessa studenter är kapabel prestera.

De fem introduktionsprogrammen

Elever likt ej existerar kvalificerade mot något nationellt schema, detta önskar yttra mot en högskoleförberedande alternativt en yrkes­program, är kapabel påbörja gymnasieskolan vid en från fem introduktionsprogram.

• Preparandutbildning syftar mot för att studenter bör nå behörighet mot en nationellt program.
• Programinriktat individuellt omröstning syftar mot för att studenter bör bli kvalificerade mot en visst yrkesprogram.

  Avsikten existerar för att eleverna således snart såsom möjligt bör behärska antas mot detta programmet.

• Yrkesintroduktion syftar mot för att ge studenter enstaka yrkesinriktad träning liksom underlättar till dem för att etablera sig vid arbetsmarknaden alternativt likt leder mot studier vid en yrkesprogram.
• Individuellt alternativ syftar mot för att eleverna bör vandra vidare mot yrkesintroduktion, ytterligare träning alternativt arbetsmarknaden.
• Språkintroduktion syftar mot för att ge nyanlända ungdomar enstaka kurs tillsammans tyngdpunkt inom detta svenska språket såsom möjliggör till dem för att vandra vidare inom gymnasieskolan alternativt mot ytterligare utbildning.

För för att komma in vid en nationellt schema måste eleven äga godkänt inom svenska alternativt svenska vilket andraspråk, engelska samt matematik.

till yrkesprogrammen behövs dessutom godkända bedömning inom ytterligare fem ämnen samt på grund av dem högskoleförberedande programmen inom ytterligare nio ämnen.

Fakta