Hur förklarar man avvikelse om man har ett psykologiskt synsätt
Psykologiska Perspektiv
Psykoanalysen grundades från Sigmund Freud. han skapade den till för att egen ett fåtal känna till hur varför han fanns skrämd på grund av döden samt led från fobier. han började tillsammans för att analysera sig egen samt detta ledde sedan mot för att denne även analyserade andra människor.Det lilla huvudet symboliserar för att huvudvikten ligger vid hjärnans funktionssätt, likt analytiskt tänkande samt förståelse.
Psykoanalysen existerar mot på grund av för att visa varför människor beter sig vid olika sätt. detta är kapabel existera utmärkt för att känna till varför man existerar höjdrädd, mörkrädd, skrämd till spindlar etc. detta förmå även existera god för att vad vilket ligger på baksidan kriminellas beteende.
Den speglade mot massiv sektion människans sjuka psyke dock även detta allmänna psyket.
Psykoanalysen ägnar sig åt medvetandet samt människans själ. Freud plats medicinsk expert samt neurotiska tillåtelse plats väldigt intressanta på grund av honom. Psykoanalysen redogör ångest samt tvångstankar såsom chockupplevelser samt liknande likt fotspår ifrån barndomen.
Dåliga erfarenheter samt händelser beneath barndomen är kapabel leda mot fruktan samt bekymmer hos ett människa.
angående en små människor blir slaget således får detta antingen uppfattningen för att man får slå människor alternativt således blir man skygg samt skrämd till människor. beneath barndomen formas ett människa samt därför existerar uppväxten ett betydande punkt inom psykoanalysen. detta existerar människans tidig del av ett liv likt bestämmer hur oss bör bli likt vuxna.
detta existerar då oss samlar vid oss erfarenheter likt styr oss tillsammans med omedvetna känslor liksom förhoppningsvis leder mot god handlingar beroende vid moralen.
Freud ägde enstaka teori ifall människans utvecklingsfas. Den inledande drift vilket Freud fann hos människan plats libidon – könsdriften (den andra plats aggressionen).
han menade för att även små unge besitter sexualitet dock vid olika etapp. ifrån 0-1 tid besitter unge enstaka oral period var dem önskar äga allt inom munnen samt suga vid. ifrån 1-3 tid äger dem ett anal period var barnen kommer in inom kiss samt bajsåldern. inom åldrarna 3-7 existerar dem inom den falliska perioden. Då blir barnet kär inom den mamma/pappa från detta motsatta könet.
ifrån 7-12 således kommer man in inom ett latensperiod var förändringen ej existerar därför massiv dock sedan kommer den genitala perioden mellan 13-19 ni detta myndig sexuella beteendet utvecklas.
Freud delade in människans psyke inom tre olika delar: Jaget, Detet, samt överjaget. Detet existerar vår oorganiserade sektion liksom kurera tiden önskar bli tillfredställd denna plats finns våra drifter samt begär, vilka skickas vidare mot jaget.
Överjaget existerar samvetet. detta säger all tiden för att detta på denna plats existerar ej god, samt skickar även detta vidare sina åsikter mot Jaget.
Jaget existerar den sektion från oss liksom styr ovan Detet samt Överjaget. Jaget bombarderas kurera tiden tillsammans med krav ifrån både Detet samt Överjaget.
Jagets arbetsuppgift existerar för att behärska utföra kompromisser mellan dem.
Freud började tillsammans med för att behandla sina patienter tillsammans med hjälp från kalla samt varma bad, svaga elektriska strömmar samt lite hypnos. tillsammans med hjälp från sin arbetskamrat, Breuer upptäckte denne för att bortträngda minnen är kapabel ge symptom.
han började för att förbättra grundlig psykologiska teorier samt behandlings metoder.
Nu används ej psykoanalysen vid identisk sätt, utan tillämpas då människors handlingar, idéer samt drömmar bör bli analyserade utifrån varför man fullfölja alternativt tänker vid just detta sättet. ifall man lider från fobier samt hemska drömmar är kapabel man vandra mot enstaka mentalvårdare på grund av för att prata ut ifall sina bekymmer.
Då får man även svar vid vilket liksom existerar anledningen mot för att man känner vid detta viset. till för att behärska nyttja psykoanalysen måste man känna till angående bakgrunden mot den personen man utvärderar. Man måste hur barndomen såg ut hur man känner på grund av personer såsom står ett nära osv.
Människan använder sig från vissa saker på grund av för att förvränga verkligheten, såsom bortträngning – Då försöker man tränga undan känslor alternativt minnen vilket väcker ångest.
detta existerar sådant man psykologerna önskar erhålla fram till för att behärska ställa diagnosen vilket talar angående varför ett människa mår dåligt.
Beteendeperspektivet (behaviorism)
Människorna samt djurens beteende står inom centrum. dem menar för att detta existerar omvärlden likt styr hur enstaka människa bör bli. detta finns tre personer vilket besitter präglat behaviorismen mer än vad andra besitter.
Ivan Pavlov, John B. Watson samt Burrhus F. Skinner.
Perspektiven inom psykologin beskriver människan vid olika sätt, dem ger samtliga enstaka personlig foto från hur man kunna förklara mänskliga beteenden dock noggrann likt inom historien ifall dem personer som inte kan se männen således är kapabel man behöva vandra ovan gränsen på grund av för att ett fåtal enstaka tydligare foto från elefanten.
Watson ansåg för att människan nära födseln fanns en oskrivet ark samt kunde bli vilket vilket helst utan för att genetiska anlag påverkade processen. sålunda denna plats skrev denne inom sin litteratur Behaviorism: "Ge mig en dussin friska välskapta spädbarn samt min personlig speciella planet för att uppfostra dem inom samt jag garanterar för att jag kunna välja ut plats samt ett slumpvis samt träna honom för att bli den typ från expert likt jag väljer - medicinsk expert, advokat, konstnär, företagsledare, ja även person som ber om pengar alternativt tjuv, helt oavsett hans anlag alternativt böjelser, förmåga, kallelse samt den ras han tillhör",
Det fanns enstaka revolutionär tanke inom ett planet var människor ansåg för att människors förmåga samt möjligheter begränsades från klasstillhörighet, föräldrarnas gärningar samt folkgruppstillhörighet.
ungar mot kriminella ansågs mot modell ofta äga kriminella anlag.
Burrhus F. Skinner plats enstaka amerikansk mentalvårdare liksom arbetade tillsammans möss samt duvor. Då djuren fanns hungriga samt motiverade mot för att utföra beteende vilket gav dem föda sålunda kunde Skinner skapa deras beteenden. han ville komma vid vilka konsekvenser vilket gjorde för att djuren gjorde, samt undvek för att utföra angående identisk saker flera gånger.
Skinner fann för att både negativa samt positiva förstärkare kunna öka sannolikheten på grund av för att en beteende bör återkomma inom framtiden.
Negativ förstärkning innebär för att människan alternativt djuret utför något på grund av för att undvika något negativt. en små människor liksom önskar undvika förälderns tjat är kapabel mot modell diska den platta föräldern tjatar ifall.
Nackdelen existerar för att man endast utför noggrann sålunda många liksom man måste till för att undvika detta negativa.
Positiv förstärkning innebär för att personen utför något på grund av för att erhålla något positivt. en små människor förmå mot modell motiveras för att diska genom för att erhålla lovord efter varenda detta diskat.
Aversiv förstärkning innebär för att man får en straff ifall man fullfölja något dumt. mot modell för att man hamnar inom fängelse angående man bryter mot lagen. Nackdelen tillsammans detta existerar för att man egentligen ej lär sig vad detta existerar man äger gjort fel, samt chansen för att man bör utföra angående detta existerar stor.
Utsläckning innebär för att man ej reagerar vid en oönskat beteende, samt för att detta därför avslutas.
ifall man existerar vid affären tillsammans sitt ungar samt detta tjatar angående för att ett fåtal sötsak, bör man ständigt svara identisk sak. Säger man nej enstaka gång, bör man ständigt utföra detta. Man får ej ge in samt ge pris en uselt beteende.
Det humanistiska perspektivet
Humanistisk psykologi uppstod vilket enstaka reaktion mot teoretisk psykoanalysen samt behaviorismen.
Humanisterna anser för att människan ej bara existerar ett kroppslig varelse utan för att oss även existerar själsliga. Människan existerar ej en objekt likt förmå alternativt bör utforskas experimentellt vilket en varelse alternativt enstaka sak.
Människan existerar inom grunden god, dock är kapabel påverkas negativt från orättvisor inom samhället samt ett dålig uppfostran.
Människan hjälper mot tillsammans för att utforma sin personlig omgivning, samt ej minimalt sitt eget liv. Livsvärderingar samt personliga målsättningar varierar ifrån individ mot individ. en från målen till den humanistiska psykologin existerar för att locka fram människan mot deras rätta natur. Människans vaga uppfattning angående naturen, medmänniskan, samt ej minimalt sig egen, existerar en från dem bekymmer vilket humanistisk psykologi försöker åtgärda.
Humanistiska psykologer existerar oftast mer intresserade från den vanliga människans bekymmer, än från allvarliga psykiska störningar.
Människan besitter numeriskt värde sorters behov, huvudsakliga samt sekundära behov. dem huvudsakliga behoven kallas även fysiologiska alternativt överlevnadsbehov. dem existerar samtliga nödvändiga till för att oss bör behärska överleva.
Typiska huvudsakliga behov existerar behov från atmosfär samt vatten.
De sekundära behoven existerar ej medfödda utan inlärda. dem existerar ofta sociala dock ett sektion från dem existerar individuella, personliga. Typiska sekundära behov existerar behov från säkerhet, gemenskap, prestationer samt självförverkligande.
Trygghetsbehov förmå existera materiell säkerhet, känslomässig säkerhet mer mera.
Forskarna Harry samt Margaret Harlow (1950) besitter demonstrerat tillsammans med experiment gjorda vid apor, för att dem liksom ej fått kroppslig förbindelse beneath sin tidiga tillväxt uppvisade tydliga indikator vid känslomässig störning. noggrann likt tillsammans med försummade små människor inom barnhem satt dem ofta utan sällskap samt vaggade fram samt tillbaka.
Man besitter även gjort försök tillsammans med apor såsom demonstrerat för att detta existerar tillfälle mot stimulerande hudkontakt liksom existerar nödvändig ej tillfälle mot för att erhålla föda. Små apor fick enstaka tygmamma utan nappflaska samt enstaka ståltråds mor tillsammans med nappflaska. då dem fick välja mellan stål mamman tillsammans mejeriprodukt samt tygmamman utan därför valde dem hellre tygmamman utan mjölk.
Sociala behov existerar behov från förbindelse, gemenskap, gruppmedlemskap, vänner osv.
Människan äger genom tiderna valt för att leva inom grupper. Kulturyttringar existerar huvudsakligen beroende från för att människor inom samling kunnat samlas samt utföra kreativa aktiviteter tillsammans, även angående detta ofta besitter varit enskilda individer vilket påbörjat handlingen. Harry samt Margaret Harlow visade för att små apor vilket isolerats ifrån sina mödrar dock likt fått leka tillsammans andra apor inom identisk situation, utvecklade inom stort sätt normala sociala samt sexuella beteende.
Apor såsom fått leva tillsammans tillsammans sina mödrar dock ej fått förbindelse tillsammans med andra apor ej blev lika "normala"
Prestationsbehov existerar behov från ställning eller tillstånd, respekt, oberoende samt självförtroende. Perioden efter spädbarnsåldern präglas från för att barnet går igenom enstaka socialisationsprocess.
då barnet uppvisar "rätt" beteende får detta mot enstaka start lovord. Barnet blir ofta lyckligt från lovord samt utvecklar självkänsla.
Det biologiska perspektivet förutsätter för att beteenden, idéer samt känslor förmå förklaras tillsammans kroppsliga processer.Barnet lär sig tidigt för att utföra handlingar liksom andra upplever liksom positiva till för att ett fåtal positiv uppmärksamhet ifrån omvärlden.
Självförverkligande existerar kraften på grund av personlig tillväxt, inom humanistisk psykologi. Då människan når självförverkligande förmå denna uppleva för att denna överskrider sina personlig förmåga.
Inom idrottens planet kallar man detta "peak performance". Själva upplevelsen kallas "flow" man äger flyt samt upplever lycka.
Behoven existerar ofta kopplade mot känslor samt dessa är kapabel motivera oss för att utföra enstaka papper.
Enligt Carl Rogers (1902-1989) består den inre världen från ett medvetna samt omedvetna delar. oss tolkar upplysning vilket oss får via våra sinnesorgan beroende vid vilka behov, erfarenheter, kunskaper samt förväntningar såsom oss besitter. Våra behov samt drifter förmå strida mot dem normer samt värderingar likt oss besitter samt då förnekar oss alternativt tränger försvunnen dessa.
enstaka fångvakt förmå erhålla impulser för att släppa fri fångar, ett medicinsk expert är kapabel bli förälskad inom sin patient osv. detta existerar i enlighet med Rogers viktigt för att oss besitter ett självbild likt tillåter oss för att erkänna dem erfarenheter likt oss besitter. Rogers anser för att ett tillåtande tidig del av ett liv tillsammans villkorslös älskade kommer ge oss denna chans.
Carl Gustav Jung (1875-1961) fanns ett från Freuds närmaste medarbetare beneath enstaka vykort period.
Freud betonade drifternas innebörd på grund av människans tillväxt. Jung ansåg för att detta ej fanns tillräckligt. Liksom Freud ansåg Jung för att människans inre planet består från ett medveten sektion samt ett omedveten sektion. enstaka människa är kapabel artikel öppenhjärtig samt energisk dock äger då enstaka omedveten blad likt existerar passiv samt sluten.
Denna omedvetna blad kallade Jung på grund av människans skugga. samtliga kvinnor äger enstaka omedveten manlig blad liksom varenda man äger ett omedveten kvinnlig blad. Jung intresserade sig liksom Freud till drömmar. Drömmarna kunde existera råd alternativt varningar. Jung intresserade sig på grund av drömmarnas symboliska innehåll. han ansåg för att detta fanns symboler likt artikel liknande ovan läka världen samt vilket visade sig inom människors drömmar inom varenda kulturer.
Dessa kallade han på grund av arketyper.
Kognitiv psykologi
Om man studera hur ett människa tänker inom stället på grund av hur denna känner, äger man en kognitivt synsätt. Den kognitiva psykologins inledande utgångspunkt existerar för att människan tänker, tolkar, minns samt fattar beslut utifrån vissa kognitiva scheman. Dessa äger denna fått genom tidigare erfarenheter.
Dessa scheman styr vårt sätt för att tänka samt handla.
En andra utgångspunkt existerar för att vårt sätt för att uppfatta samt tolka situationer avgör hur oss kommer för att reagera känslomässigt. ® ett människas sätt för att tänka styr hennes känslor.
Människans personlig inställning mot existensen styr hur denna mår.
De kognitiva psykologerna hävdar för att tanken kommer före känslan, samt därför bör man söka sig bakåt mot dem maximalt primär tankarna likt orsakar känslan.
<...