Vilka orsaker fanns till frihetskriget
Amerikanska frihetskriget
- Den denna plats artikeln handlar angående dem militära striderna. För politiska samt sociala utvecklingen, inklusive ursprung samt konsekvenser från kriget, titta Amerikanska revolutionen.
| Amerikanska frihetskriget | |
|---|---|
Medurs ifrån övre vänster: Slaget nära Bunker Hill, Montgomerys död nära Québec, Slaget nära Cowpens, "Moonlight Battle" | |
| Stridande | |
| USA Frankrike Spanien Holländska republiken Oneida | Storbritannien Hessen-Kassel Braunschweig-Lüneburg Hessen-Hanau Braunschweig-Wolfenbüttel Ansbach-Bayreuth Waldeck-Pyrmont Anhalt-Zerbst Irokeser Cherokeser |
| Befälhavare samt chef | |
| George Washington Nathanael Greene Horatio Gates Richard Montgomery Daniel Morgan Henry Knox Ethan Allen Francis Nash Francis Marion Benedict Arnold (bytte sida) Friedrich Wilhelm von Steuben Marquis dem La Fayette | Lord North Sir William Howe Thomas Gage Sir Henry Clinton Lord Cornwallis (tillfångatagen) Sir Guy Carleton Allan Maclean Alexander Stewart James Agnew James Grant John Burgoyne (tillfångatagen) Benedict Arnold George Rodney Richard Howe Wilhelm von Knyphausen Joseph Brant |
| Styrka | |
| Som högst: 35 000 kontinentala | Som högst: 56 000 britter[källa behövs] |
| Förluster | |
| 50 000± amerikanska döda samt skadade[9][10] | 20 000± brittiska armén döda samt skadade 19 740 matroser döda[4] |
Nordamerikanska frihetskriget[11] (även känt likt amerikanska frihetskriget[12]) plats detta konflikt 1775–1783 genom vilket landet USA bildades samt blev ett självständig stat.
Kriget började liksom en konflikt mellan Kungariket Storbritannien samt dem tretton brittiska kolonierna inom Nordamerika samt utvecklades mot en internationellt konflikt mellan flera europeiska stormakter.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Kriget fanns resultatet från den amerikanska revolutionen.
Kolonisternas ståndpunkt fanns för att Stamp Act ifrån 1765, likt infördes från Storbritanniens parlament, stred mot grundlagen. detta brittiska parlamentet insisterade vid för att dem ägde riktig för att beskatta kolonisterna. Kolonisterna hävdade för att eftersom dem fanns brittiska medborgare fanns beskattning utan representation olagligt. dem amerikanska kolonisterna bildade den enande Kontinentalkongressen samt ett skuggregering inom varenda koloni, dock mot synes tillsammans med påstådd lojalitet mot monarken samt ett område inom detta brittiska imperiet.
Den amerikanska bojkotten från direkt beskattat brittiskt örtinfusion ledde mot Tebjudningen inom Boston 1773. London svarade genom för att slutföra autonomi inom Massachusetts, likt försattes beneath övervakning från den brittiska armén tillsammans general Thomas Gage vilket guvernör. inom april 1775 fick Gage känna till för att vapen samlades ihop inom Concord samt skickade brittiska trupper på grund av för att beslagta samt förstöra dem.[13] Den lokala milisen, känd likt 'minutemen', konfronterade trupperna samt flamma utväxlades (se någon som har blivit besegrad eller nedslagen nära historia samt Concord).
Efter upprepade petitioner ifrån kontinentalkongressen mot den brittiska monarkin tillsammans avsikt för att undvika konflikt, försvann dem sista förhoppningarna ifall kompromiss, då kolonisterna förklarades vilket förrädare inom en kungligt dekretet. Kongressen svarade tillsammans med ett självständighetsförklaring samt bildade enstaka färsk suverän nation utanför detta brittiska imperiet, Amerikas förenta stater, den 4 juli1776.
Översikt ovan krigsförloppet
[redigera | redigera wikitext]Från start från 1776 försåg land i västeuropa, Spanien samt Republiken Förenade Nederländerna (kort kallad holländska republiken) inom all hemlighet revolutionärerna tillsammans förnödenheter, ammunition samt vapen. Efter tidiga brittiska framgångar uppstod en återvändsgränd inom kriget.
Britterna använde sin flottas överlägsenhet på grund av för att belägra samt ta i besittning amerikanska kuststäder, medan rebellerna inom upphöjd grad kontrollerade ruralt område, var 90 andel från befolkningen bodde. Den brittiska strategin för att förlita sig vid för att mobilisera regeringstrogna miliser, kunde inte någonsin fullt ut realiseras.
enstaka brittisk invasion ifrån Kanada slutade inom tillfångatagandet från den brittiska armén, beneath slaget nära Saratoga1777. Den amerikanska segern övertygade land i västeuropa för att ingripa inom kriget 1778, vilket balanserade dem numeriskt värde sidornas militära styrkor. Spanien samt den holländska republiken – båda allierade tillsammans land i västeuropa – förklarade även konflikt mot Storbritannien beneath dem kommande numeriskt värde år, Hotat tillsammans med enstaka invasion från Storbritannien samt fälttåg inom Europa, prövade allvarligt den brittiska militära styrka.
Spaniens involvering kulminerade inom utdrivningen från brittiska arméer ifrån Västra Florida samt säkrade därmed den amerikanska södra flanken.
Frankrikes involvering visade sig artikel avgörande[14] dock dyr, genom för att land i västeuropa blev ruinerat.[15] enstaka fransk sjöseger inom Chesapeake ledde mot för att franska samt kontinentala arméer kunde belägra Yorktown inom Virginia, var enstaka andra brittisk armé tvingades kapitulera 1781.
kalenderår 1783 avslutade Parisavtalet kriget, likt erkände USA:s suveränitet ovan detta territorium vilket ungefär begränsades från vilket likt för tillfället existerar Kanada inom norr, Florida inom söder samt Mississippifloden inom väster.[16][17]
Frihetskrigets inledning
[redigera | redigera wikitext]Vid usa skedde 19 april 1775 den inledande sammandrabbningen mellan kolonisterna samt dem engelska trupperna.
Kolonisterna ägde förvarnats angående britternas attack genom patrioten Paul Reveres berömda ritt.
Det fanns flera orsaker mot den amerikanska revolutionen, dock detta plats ett serie specifika händelser likt slutligen utlöste krigsutbrottet.Kriget något som har transporterats eller flyttats inom start inom trakterna omkring Boston. George Washington ägde från kongressen blivit utsedd mot överbefälhavare ovan koloniernas krigsmakt. Engelsmännen tvingades utrymma Boston, dock mottog inom betalkort förstärkningar sålunda för att deras styrka uppgick mot 40 000 man.
Washington ägde besatt New York samt intagit fasta positioner nära Hudsonfloden, dock tvingades tillsammans med sina underlägsna samt illa utrustade trupper dra sig tillbaka mot andra sidan från Delawarefloden.
Självständighetsförklaringen
[redigera | redigera wikitext]Kongressen ägde nyss slutfört självständighetsförklaringen från 4 juli 1776 samt därmed förklarat dem förenade koloniernas självständighet, dock syntes sakna medel för att försvara dem.
Washington gick åter ovan Delawarefloden samt slog fienden nära Trenton (26 månad 1776) samt nära Princeton (3 januari 1777). beneath sommaren ryckte denne vidare fram mot Pennsylvania, dock led numeriskt värde kännbara nederlag nära Brandywine (11 september) samt Germantown (4 oktober), varefter Philadelphia till ett tidsperiod besattes från engelsmännen.
Dessa bakslag uppvägdes likväl från framgångarna nära Hudsonfloden var den engelske generalenBurgoynestängdes in samt tvingades kapitulera (17 oktober 1777), tillsammans med läka sin armé. Denna seger kom för att utöva en kritisk effekt vid detta fortsatta kriget.
Frankrike griper in
[redigera | redigera wikitext]Frankrike, likt hittills varit avvaktande, förmåddes (6 månad 1778) för att ingå en handels- samt förbundsfördrag tillsammans dem tretton kolonierna, vid grundval från koloniernas självständighet.
Fördraget biträddes från Spanien (12 april 1779) samt kom amerikanerna väl mot resehandling, emedan detta innebar fransmännens samt spanjorernas deltagande inom kriget samt mot resultat därav enstaka splittring från engelsmännens stridskrafter.
Kriget fortfor emellertid beneath växlande lycka. 1778 riktade engelsmännen sin huvudstyrka mot södern, Georgia samt Carolina, var England ännu ägde flera anhängare.
Amerikanska frihetskriget (1775-1783) kallas även till detta amerikanska revolutionskriget samt handlade angående för att dem 13 brittiska kolonierna inom Nordamerika (ej Kanada) ville bli självständiga ifrån Storbritannien.gräsmark samt Charleston erövrades samt 16 augusti 1780 segrade Cornwallis nära Camden ovan den amerikanske generalen Gates. begränsad dessförinnan landsteg vid Rhode Islands kust ett fransk hjälpkår beneath general dem Rochambeau. Washingtons trupper opererade beneath dem nästa månaderna mot den engelska huvudstyrkan inom New York.
Vägen mot fred
[redigera | redigera wikitext]På hösten 1781 bröt Washington samt dem Rochambeau upp därifrån samt skyndade inom ilmarscher mot Virginia, var general Cornwallis ett period attackerat Lafayette, vilket anförde enstaka mindre amerikansk häravdelning.
Cornwallis blev instängd nära Yorktown samt tvingades efter några veckors belägring kapitulera tillsammans läka sin armé (19 oktober 1781). Denna seger blev kritisk på grund av för att amerikanerna skulle nå självständighet. Storbritannien sträckte snart därefter ut handen till fredsförhandlingar. Den 30 november 1782 ingick amerikanernas ombud, Benjamin Franklin, en separat preliminärfördrag tillsammans med England, var den unga republiken fick sin självständighet accepterad, erhöll fördelaktiga gränser mot Kanada, samt sektion inom fisket nära Newfoundland.
Den 3 april 1783 undertecknade Sveriges ambassadör inom Paris, Gustaf Filip Creutz, tillsammans tillsammans med Benjamin Franklin en svensk-amerikansk vänskaps- samt handelstraktat. landet blev härigenom den inledande stat, utanför dem krigande parterna, såsom erkände den nya staten. Den 3 september 1783 undertecknades den definitiva freden tillsammans England inom Paris, identisk dygn vilket freden inom Versailles ingicks mellan England samt dem bourbonska makterna: land i västeuropa samt Spanien.
Nordamerikanska frihetskriget [11] (även känt liksom amerikanska frihetskriget [12]) plats detta konflikt 1775–1783 genom vilket landet USA bildades samt blev ett självständig stat.Den nya republiken
[redigera | redigera wikitext]Redan beneath frihetskriget ägde dem tretton kolonierna genom enstaka grundlag ("konfederationsartiklarna" från den 9 juli 1778) slutit sig samman mot en slags statsförbund tillsammans med ett gemensam dock många svag statsmakt, kallad staternas generalkongress.
Förbundets åtgärda samt otillfredsställande beskaffenhet väckte snart tanken för att genom enstaka fräsch unionsförfattning närmare knyta samman dem olika staterna. Åsikten dekades från dem därför kallade federalisterna, vilka företrädesvis fanns inom dem nordöstlig, handels- samt industriidkande staterna, samt bland sig räknade sådana män liksom Washington samt Alexander Hamilton.
Dessa bekämpade den politiska partikularismen samt ansåg för att dem enskilda staterna, tillsammans med bibehållande från sin särart samt rättigheter, kunde samt borde ingå inom enstaka högre statsenhet tillsammans med gemensamma intressen, tillsammans enstaka gemensam representation samt ett kraftfull statsmakt.
Deras motståndare höll vid dem enskilda staternas suveränitet samt ville ej känna till från någon närmare förening.
Dessa fanns företrädesvis inom Virginia samt dem södra plantagestaterna samt leddes från Thomas Jefferson.
Ekonomiska orsaker.liksom motvikt bildade dem detta område vilket kallades detta antifederalistiska alternativt republikanska samt vilket senare fick namnet demokratiska grupp. dem federalistiska åsikterna kom dock för att segra. inom femte månaden i året 1787 sammanträdde beneath Washingtons presidium en författningskonvent inom Philadelphia, såsom efter flera strider fick Förenta staternas nuvarande författning färdig 17 september identisk kalenderår.
Denna författning antogs efter grabb från dem olika staterna samt trädde inom kraft den 4 mars 1789. kreditkort därpå blev Washington republikens förste president (1789–1797). Hans gärning blev för att stärka enigheten, försona partierna, ordna förvaltning samt lagskipning, samt ingjuta tillit till detta nya samhällsskicket hos sina landsmän.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abc] Greene, Jack P.; Pole., J.R. (2003) (på engelska). A Companion to the American Revolution. Wiley-Blackwell.
sid. 328
- ^Everett C., Dolman (2004) (på engelska). The krigare State: How Military Organization Structures Politics. Macmillan. sid. 163
- ^Montero[förtydliga] s. 356
- ^ [abc] Piers; Mackesy (1993) (på engelska). The War for America: 1775–1783 (nytryck).När kolonisterna fick enstaka fräsch befälhavare, den 43-årige George Washington, vände kriget mot kolonisternas fördel.
London: University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-8192-7. http://www.questia.com/library/book/the-war-for-america-1775-1783-by-piers-mackesy.jsp
Högt respekterad utredning från brittisk plan samt ledarskap. - ^Berry, A.J. (2006) (på engelska). A Time of Terror. sid. 252
- ^Claude, Van Tyne (1902) (på engelska). The loyalists in the American Revolution.
sid. 182–183
- ^Greene, Jack P.; Pole, J.R. (1999) (på engelska). The Blackwell Encyclopedia of the American Revolution (nytryck). Malden, Massachusetts: Blackwell. sid. 393. ISBN 1-55786-547-7 Essäsamling fokuserad vid politisk- samt socialhistoria.
- ^Boatner, Mark Mayo, III. (1966; nytryck 1974) (på engelska). Encyclopedia of the American Revolution.
sid. 545. ISBN 0-8117-0578-1
Militära ämnen, refererar mot flera andrahandskällor. - ^Shy, John (1976) (på engelska). A People Numerous and Armed: Reflections on the Military Struggle for American Independence. New York: Oxford University Press. sid. 249–50. ISBN 0-19-502013-8 ; reviderad University of Michigan Press, 1990 (ISBN 0-472-06431-2).
Essäsamling.
- ^Chambers, John Whiteclay II (1999) (på engelska). The Oxford Companion to American Military History. Oxford University Press. sid. 849. ISBN 0-19-507198-0 Den lägre siffran från skadade.
- ^”nordamerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordamerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.
- ^”amerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/amerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.
- ^http://www.winthrop.dk/reports.htmlArkiverad 9 augusti 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. Orders from General Thomas Gage to Lieutenant Colonel Smith, 10th Regiment 'Foot Boston, April 18, 1775
- ^Greene, Jack P; Pole, J.R. (1999) (på engelska). The Blackwell Encyclopedia of the American Revolution (nytryck).
Malden, Massachusetts: Blackwell. sid. 357. ISBN 1-55786-547-7
.Utforska detta koloniala tänkesättet samt dem stora klagomålen likt ledde mot detta amerikanska revolutionskriget samt något som har fått en viss form eller struktur principerna inom den amerikanska konstitutionen.Essäsamling fokuserad vid politisk- samt socialhistoria.
- ^Dull, Jonathan R. (1987) (på engelska). A Diplomatic History of the American Revolution. sid. 161
- ^Dull, Jonathan R. (1987). ”Chapter 18” (på engelska). A Diplomatic History of the American Revolution
- ^Kaplan, Lawrence S. (september 1983). ”The Treaty of Paris, 1783: A Historiographical Challenge” (på engelska). International History Review.
"5" (3). sid. 431–442
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bobrick, Benson (1998) (på engelska). Angel in the whirlwind: the triumph of the American Revolution ([Ny utg.]).Nordamerikanska frihetskriget plats detta konflikt 1775–1783 genom vilket landet USA bildades samt blev ett självständig stat.
New York: Penguin. Libris11396860. ISBN 0-14-027500-2