Vilka djur äter upp gråsuggor
Gråsuggor samt tånglöss
Gråsuggor samt tånglöss, Isopoda (i äldre litteratur även kallade likfotingar), [1][2] existerar den mångformigaste samt artrikaste ordningen bland kräftdjuren inom överordningen Peracarida. dem flesta lever inom haven, dock flera inom sötvatten samt enstaka sektion vid nation, dem välkända landgråsuggorna.
dem flesta blir 5–15 mm långa. dem existerar pressade uppifrån (dorsoventralt) mot skillnad ifrån märlkräftorna såsom existerar pressade ifrån sidorna.
Det finns idag en stort antal olika arter från gråsuggor vilket kontinuerligt föds upp inom fångenskap.dem flesta marina isopoder existerar bottenlevande samt finns vid nästan samtliga typer från botten av havet, även inom djuphavet. Några existerar parasitiska vid fiskar. Omkring 10 000 arter existerar beskrivna.[3][4][5] Namnet Isopoda (sammansatt från grekiska iso-, "likadan", samt podos, "fot") syftar vid för att varenda benparen existerar lika, mot skillnad ifrån märlkräftorna (Amphipoda), likt besitter numeriskt värde slags ben (av amfi, "två olika", samt podos, "fot").
Byggnad
[redigera | redigera wikitext]Isopoderna existerar vanligen 5–15 mm långa, dock den största arten, Bathynomus giganteus, är kapabel bli upp mot 45 cm utdragen samt väga 1,7 enhet för massa. Kroppen existerar tillplattad uppifrån (dorsoventralt). Isopoderna besitter ingen klar carapax (ryggsköld).
Här förmå ni studera ifall kräftdjur liksom gråsuggor, signalkräfta samt ullhandskrabba.Antennerna besitter ett utdragen, flerledad yttre sektion. Ögonen existerar oskaftade komplexögon samt är kapabel saknas. inledande thoraxsegmentet existerar sammansmält tillsammans med huvudet. dem thorakala benparen (pereopoderna) existerar ogrenade, medan dem abdominala benparen (pleopoderna) existerar tvågrenade (Y-formiga).
detta finns sju benpar.
Gasutbyte sker hos vattenlevande isopoder tillsammans med hjälp från bakkroppens benpar (pleopoder), liksom äger fått ett gälliknande funktion. Hos landgråsuggor existerar problemet tillsammans luftandning löst genom för att identisk benpar såsom hos vattenlevande isopoder fungerar liksom gälar besitter blivit genomsatta från fina kanalsystem, inom vilka syre kunna upptas ur luften.
dem syns vid undersidan från ett landgråsugga eftersom den inneslutna luften fullfölja dem vita.
Landgråsuggorna förekommer bara vid ganska fuktiga platser. dem tål ej uttorkning. Anledningen existerar för att dem använder ammoniak vilket kvävehaltig exkretionsprodukt, liksom vattenlevande kräftdjur samt andra vattendjur, dock mot skillnad ifrån dem flesta landdjur, vilket avger kväve inom struktur från urea alternativt urinsyra.
Då ammoniak avges ifrån kroppen måste stora mängder dricksvatten följa tillsammans med, vilket fullfölja för att landgråsuggorna ej är kapabel hushålla vätska effektivt.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Landgråsuggor livnär sig vanligen vid dött växtmaterial, mot modell vissna löv samt multnande trä.[6] Gråsuggor vilket lever inom dricksvatten livnär sig ofta vid alger samt annat organiskt ämne alternativt existerar predator alternativt asätare.
Några existerar parasiter.
Honan besitter, likt samtliga peracarider, en yngelrum (marsupium) vid buksidan, bildat från plattor vid thorakalbenen. Äggen förvaras var före befruktning samt tills dem öppnas. enstaka hona kunna erhålla upp mot 100 yngel per kalenderår.
Systematik samt några arter
[redigera | redigera wikitext]Isopoda existerar ett ordning inom överordningen Peracarida.
Den innehåller cirka 10 000 beskrivna arter uppdelade vid cirka 120 familjer.
Isopoderna existerar kända sedan Paleozoikum, till 300 miljoner kalenderår sedan. detta finns fossil från gråsuggor ifrån kol (underordningen Phreatoicidea, familjen Paleophreatoicidae) vilket inom princip ser likadana ut liksom idag vid södra halvklotet levande sötvattensarter från identisk underordning.
Isopoderna indelas inom tio underordningar:[7]
Flabellifera
[redigera | redigera wikitext]Kraftigt byggda, skiva, gråsuggsliknande vilt inom krydda alternativt bräckt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, ofta predator, asätare alternativt ektoparasiter vid fiskar. Eurydice pulchra, 5 mm, existerar allmän nära strandkanten ifrån Skagerack mot sydöstra Östersjön.
Gråsuggor likt lever inom dricksvatten livnär sig ofta vid alger samt annat organiskt ämne alternativt existerar predator alternativt asätare.Den attackerar flatfiskyngel inom grunda vattensamlingar nära stranden samt biter även människor, vilket orsakar enkel sveda. Aega-arter besitter sugande mundelar samt lever parasitiskt vid fiskblod. Den till människan viktigaste arten existerar Limnoria lignorum, borrgråsugga, likt borrar gångar inom virke inom havet samt förmå utföra massiv skada vid bryggor, träpålar samt andra byggnadsverk inom saltvatten.
Hit hör även enstaka bisarr fiskparasit, Cymothoa exigua, tungbitaren, upp mot 28 mm utdragen. Djuret tar sig in inom fiskens munhåla via gälarna alternativt munnen samt biter sig fast nära tungbasen, var den suger blod ifrån tungartären. sålunda småningom dör tungan försvunnen samt dess område intas från parasiten. Tungan ersätts även funktionellt från kräftdjuret, således för att fisken kunna förtära mot synes utan besvär.
Detta existerar detta enda kända fallet då enstaka parasit funktionellt ersätter enstaka kroppsdel hos värden.
Anthuridea
[redigera | redigera wikitext]Två arter inom landet, många långsmala, nästan masklika, bottenlevande varelse. Cyathura carinata, 25 mm, allmän beneath stenar vid ytlig bräckt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig särskilt inom Öresund.
Gnathidea
[redigera | redigera wikitext]Två arter Gnathia vid västkusten. 4–5 mm. Fiskparasiter vilket larver, bottenlevande liksom vuxna.
Valvifera (tånglöss)
[redigera | redigera wikitext]Till underordningen tånglöss hör dem vanligaste samt maximalt kända marina isopoderna, framför allt släktet Idothea tillsammans med minimalt 7 arter, 9–41 mm, nära dem svenska kusterna, Skagerack mot Åland.
dem lever bland alger vid ytlig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Vanligast existerar Idothea baltica. Hit hör även ishavsgråsugga alternativt skorv, Saduria (Mesidothea) entomon, såsom existerar vår största isopod. Den existerar flera cm utdragen, någon gång ända upp mot 7 cm. Den förekommer ifrån Öresund mot Bottenviken samt inom några större insjöar samt anses artikel ett istidsrelikt.
många speciellt utseende tillsammans utdragen smal lekamen samt långa antenner äger Astacilla longicornis.
Det finns cirka 25 arter gråsuggor inom Sverige.Valvifera förekommer särskilt rikligt inom arktiska samt antarktiska ocean.
Phreatoicidea
[redigera | redigera wikitext]Några sötvattensarter inom Sydafrika samt Australien.
Asellota
[redigera | redigera wikitext]Aselloterna kännetecknas från för att bakkroppssegmenten samt telson existerar sammanvuxna mot ett skiva inom djurets bakända.
Detta existerar den artrikaste underordningen. dem flesta existerar marina, dock ett sektion lever inom sötvatten. inom djuphaven dominerar gruppen Asellota liksom besitter genomgått enstaka adaptiv radiation inom denna miljö samt nästan utesluter andra isopoder. mot Asellota hör vår enda sötvattensisopod, sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus, 8–12 mm, liksom existerar allmän inom varenda slags sötvatten samt lever från multnande växtdelar.
Bland våra marina aselloter förmå nämnas Jaera albifrons tillsammans flera (strandvattengråsuggor), likt existerar allmänna beneath stenar längs västkusten samt in inom Östersjön.
Gråsuggor existerar helt ofarliga samt utför dessutom nytta liksom goda jordbehandlare; multnande organiskt ämne passerar genom gråsuggor, bryts ner samt kommer ut liksom jordförbättringsmedel.Munnopsis typica äger extremt långa thorakalben samt finns inom Skagerack.
Oniscidea (gråsuggor)
[redigera | redigera wikitext]Hit hör varenda landgråsuggor. inom land finns cirka 30 arter. Dessa existerar verkliga landdjur, likt inte någonsin frivilligt går inom vattnet. Enda undantaget existerar Ligia oceanica, vår största landgråsugga, upp mot 30 mm, liksom håller mot vid steniga havsstränder, gärna vågexponerade, ifrån Västkusten mot Öresund.
Den springer snabbt samt kunna ta sin tillflykt mot vattnet.
Oniscus asellus existerar ett från våra vanligaste landgråsuggor. Den existerar bred, starkt plattad, grå tillsammans med gula teckningar vid ryggen. Porcellio scaber existerar även enstaka från våra vanligaste arter. Den existerar rent mörkgrå tillsammans enstaka finknölig, ojämn ryggyta.
Båda dessa arter hör mot den mänskliga kulturens kompanjon samt besitter spritts mot flera världsdelar. Vanliga hos oss existerar även Armadillidium-arter, liksom rullar ihop sig mot kompakta små klot angående dem blir skrämda.
Epicaridea
[redigera | redigera wikitext]Parasiter vid andra kräftdjur. inledande larvstadiet uppsöker enstaka mellanvärd, troligen ständigt enstaka hoppkräfta.
Vi visar vad ni förmå utföra till för att bli från tillsammans med gråsuggor vid dem ställen var dem existerar oönskade.Nästa larvstadium uppsöker den definitiva värden. Hos gruppen Bopyrina förändras djuret ej mer än för att man kvar kunna titta för att detta existerar enstaka isopod. Hit hör Hemiarthrus (Phryxus) abdominalis, cirka 10 mm, vilket parasiterar vid den vanliga nordhavsräkan Pandalus borealis. Den hittas ibland sittande vid undersidan från främre delen från bakkroppen vid räkor, vid detta plats var äggen brukar finnas.
Hos den andra gruppen, Cryptoniscina, besitter vuxna varelse ingen likhet tillsammans kräftdjur utan existerar enstaka säckliknande bildning, 1–5 mm. enstaka art, Liriopsis pygmaea, existerar enstaka hyperparasit såsom parasiterar vid rotfotingar såsom inom sin tur parasiterar vid eremitkräftor.
Microcerberidea
[redigera | redigera wikitext]Mindre än 2 mm, finns inom sandlucksystem inom ocean samt sötvatten längs Sydamerikas ostkust, inom Afrika, Indien samt Medelhavet.
Calabozoidea
[redigera | redigera wikitext]I sötvatten samt grundvatten inom Sydamerika.
Dialektala namn vid landgråsuggor
[redigera | redigera wikitext]En isopod inom baltisk bärnsten (uppifrån)
En isopod inom baltisk bärnsten (från sidan)
Flabellifera: Bathynomus giganteus lever pelagiskt inom djuphavet (45 cm, 1,7 kg)
Valvifera: skorv, Saduria (Mesidothea) entomon
Asellota: den vanliga sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus
Oniscidea: den vanliga landgråsuggan Porcellio scaber
Oniscidea: den vanliga landgråsuggan Oniscus asellus
Oniscidea: den vanliga rullgråsuggan Armadillidium vulgare rullar ihop sig angående den blir skrämd
Oniscidea: gråsuggan Ligia exotica
Flabellifera: upptill borrhål från borrgråsuggan Limnoria; nedtill borrhål från skeppsmasken, Teredo, enstaka mollusk
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^Till modell Brehm: Djurens Lif ifrån 1888.
- ^Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok.
"17". Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 171
- ^Hanström, B. (red.) Djurens värld, grupp 2, Förlagshuset Norden, malm, 1964 (huvudkälla).
- ^Motsvarande föremål eller textstycken inom engelska samt tyska Wikipedia.
- ^Isopoda inom WoRMS, World lista of Marine Species
- ^Naturhistoriska riksmuseetArkiverad 8 augusti 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Isopoda inom ITIS.
Läst 21 nov 2012.
- ^Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, blad 75, Gleerups, skogsdunge 1862…1867, faksimilutgåva malm 1962, [1]
- ^Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, blad 217, Gleerups, skogsdunge 1862…1867, faksimilutgåva malm 1962, [2]
- ^Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, blad 279, Gleerups, skogsdunge 1862…1867, faksimilutgåva malm 1962 [3]
- ^Folkmun, titta [4]Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Brusca, R. C.
and G. D. F. efternamn. 1991. A phylogenetic analysis of the Isopoda with some classificatory recommendations. Mem. Queensland Mus. 31: 143–204.
- Wilson, G. D. F. and R. R. Hessler. 1987. Speciation in the deep sea. An. Rev. Ecol. Syst. 18: 185–207.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hickman, C.
Integrated Principles of Zoology. McGraw-Hill, 15 ed., 2010.
- Hanström, B. (red.) Djurens värld, grupp 2, Förlagshuset Norden, malm, 1964.
- Dahl, E.Evertebratzoologi. Almqvist & Wiksell , huvudstaden, 1972.
- Schou, Per (red.). Djur: illustrerad guide mot världens djurliv Globeförlaget, 2007.Landgråsuggor tillhör underordningen Oniscidea inom ordningen Isopoda samt existerar en kräftdjur såsom besitter anpassat sig mot en liv vid land.
ISBN 0-7513-3427-8.
Bestämningslitteratur:
- Gärdenfors, U. m.fl.: Svensk småkrypsfauna: ett bestämningsbok mot ryggradslösa varelse utom insekter. Studentlitteratur, skogsdunge, 2004.
- Enckell, P.H.: Kräftdjur. Fältfauna, Signum, skogsdunge, 1980.
- Köie, M., Svedberg, U.: Havets djur.
Prisma förlag 2004.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|