Svenska kyrkan i växjö stift
Svenska församlings stift
Svenska kyrkan existerar sedan 1527 enstaka evangelisk-luthersk kyrka, räknas liksom folkkyrka samt existerar Sveriges största trossamfund. Svenska kyrkan besitter 13 stift varav Uppsala existerar ärkestift tillsammans numeriskt värde biskopar (ärkebiskopen samt biskopen inom Uppsala stift).
Växjö domkyrka existerar församlingskyrka inom Växjö stads- samt domkyrkoförsamling samt stiftskyrka (domkyrka) på grund av Växjö stift.Stiftets aktivitet styrs från stiftsfullmäktige vilket väljs nära direkta kyrkliga omröstning vart fjärde kalenderår.
Svenska kyrklig stiftshistoria
[redigera | redigera wikitext]Som detta äldsta stiftet inom land räknas Skara stift liksom fick sin förste biskop 1014 tillsammans biskop Thurgot. Stiftet omfattade formellt all Götaland samt mer såsom missionsstift (se artikeln ifall biskop Thurgot).
dock Skara blev ej definitivt centrum inom stiftet förrän omkring kalenderår 1060 (under biskop Adalvard den äldre) samt innan dess nedsänkt biskopssätet inom Husaby. beneath tidigt 1100-tal upprättades även Linköpings stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Eskilstuna stift samt Sigtuna stift. Även Birka samt Hälsingland finns omnämnda vilket stift, dock detta existerar osäkert angående vilka områden detta gällde.
188 talking about this · 128 were here.samtliga dessa stift lydde beneath Nordens kyrkoprovins, liksom ägde sitt centrum inom skogsdunge, liksom blev ärkebiskopssäte beneath påvligt beskydd samt efter en påvligt beslut 1103. Tidigare ägde region lytt beneath biskopen inom Hamburg-Bremen beneath den tysk-romerske kejsarens beskydd.[1]
Runt 1130 förlorar Sigtuna sin strategiska område likt utpost inom Svealand, troligtvis vid bas från för att kyrkan för tillfället kunde flytta mot Gamla Uppsala samt vid bas från för att landhöjningen gjorde Norrström mot ett mer strategisk hamnplats.
Biskopssätet flyttade alltså mot Uppsala tillsammans med Gamla Uppsala kyrka likt domkyrka. Konkurrensen mellan götar samt svear gjorde för att man ej kunde enas ifall en ärkestift inom land, därför pausade påvens sändebud inom skogsdunge, vilket plats kyrkoprovinsen Sverige-Danmarks huvudsäte, nära kardinalbesöket kalenderår 1153. Då lär Linköping äga varit föreslaget likt ärkebiskopsäte till blivande kyrkoprovinsen Sverige.[2]
Men detta blev Uppsala liksom upphöjdes mot ärkebiskopstift 1164, dock ända fram mot reformationen bibehöll ärkebiskopen inom skogsdunge viss överhöghet vilket kyrkoprovinsens överhuvud (så kallad primas).[3] Linköping fick rangplats likt stift siffra numeriskt värde samt detta omfattade Östergötland, Småland, Öland samt Gotland.[2] detta äldre Skara stift såsom omfattade Västra landet blev siffra tre inom rangordningen.[4].
Samtidigt slogs Eskilstuna stift ihop tillsammans med Strängnäs stift samt Växjö stift upprättades vilket en eget stift, vilket då ursprunglig enbart omfattade Värend, tillsammans med Växjö såsom stiftsstad.
Svenska kyrkan existerar sedan 1527 enstaka evangelisk-luthersk kyrka, räknas vilket folkkyrka samt existerar Sveriges största trossamfund.Strängnäs, Västerås samt Växjö stift blev siffra fyra, fem samt sex inom rangordningen från Sveriges då sammanlagt sex stift.[4]
I landet ingick senare land i norden likt rikets östra rikshalva samt var bildas beneath sent 1100-tal Åbo stift. beneath reformationen avdelade Gustav Vasa dem östra delarna likt bildade Viborgs stift 1554.
Den minsta enheten beneath stiften beneath varenda dessa tider plats socknen, en mening likt hör samman tillsammans med svenskans "söka" samt "rannsaka", samt betydde alltså detta enhet var man sökte sig mot identisk kyrkplats. Detta term motsvarar katolska församlings samt latinets term parochia, liksom Engelska kyrklig samt engelskansparish.
Vid Västerås riksdag 1527 bröt landet tillsammans med påvestolen samt landet upphörde för att existera enstaka romersk-katolsk kyrkoprovins.
Intressanta uppgifter angående Växjö stift: Antal församlingar: 167.Kyrkan behöll dock administrationen tillsammans stift, ärkestift samt domkapitel (även kallat konsistorium). beneath reformationen utgjorde dem mäktiga biskoparna en hot mot kungamakten samt Gustav Vasa ville splittra kyrkan samt utsåg ordinarier liksom kyrkliga chef istället på grund av biskoparna samt ej underlydande dem inom andra städer än stiftsstäderna vilket huvudstaden, Gävle, Örebro samt Skövde.
Stiften delades alltså in inom mindre enheter. beneath stormaktstiden bildades nya stift både inom landet samt inom erövrade områden kring Östersjön. till nuvarande Sveriges sektion kom Halland efter Freden inom Brömsebro 1645 för att avdelas ifrån Lunds stift mot relaterat till göteborg stift då Skåne samt Blekinge förblev enstaka sektion från land, Jämtland samt Härjedalen kom beneath Uppsala ärkestift ifrån Nidaros stift (numera existerar båda landskapen inom Härnösands stift ), Bohuslän ifrån Oslo stift mot relaterat till göteborg stift samt Karlstads stift ( Norrviken liksom motsvarade norra delen från landskap överfördes mot götet ifrån Karlstads stift 1693); dessa nya stift kom för att ledas från superintendenter istället till biskopar.
Titeln plats inom princip likvärdig tillsammans en biskopsämbete.
vaxjostift@svenskakyrkan.se.Det rådde ännu fruktan på grund av katolska kyrkan samt biskoparnas kraft samt ortodoxa lutheraner ansåg för att titeln föreståndare plats mer teologiskt rätt, eftersom den skilde sig ifrån katolska kyrkan. 1772 ersattes dock den sista superintendenturen inom Karlstads stift tillsammans med en biskopsämbete (dessförinnan bland annat inom relaterat till göteborg stift 1665).
1915 slogs Kalmar stift ihop tillsammans Växjö stift. Detta plats ett resultat från bildandet från Luleå stift 1904 då Riksdagen ställde vilket villkor för att dem numeriskt värde befintliga stift skulle läggas samman innan en nytt kunde bildas.
Alla kyrkobyggnader samt klockstaplar liksom ägs samt förvaltas från Svenska kyrkan är kapabel tilldelas detta bidrag till vård- samt underhållsåtgärder.från olika skäl (ekonomi samt befolkningsunderlag inom dem båda smålandsstiften ej minimalt, dessa ägde varit vid tillbakagång beneath läka 1800-talet) blev detta Kalmar samt Växjö likt gick samman tillsammans Växjö likt bibehållen stiftsstad. Sammanläggningen skedde efter den siste kalmarbiskopens avgång 1914.
Stockholm ägde sedan medeltiden haft enstaka personlig styrelse, en konsistorium (domkapitel) på grund av Stockholms tätort tillsammans Pastor primarius (Storkyrkoförsamlingenskyrkoherde) likt ordförande.
Pastor primarius existerar enstaka sorts motsvarighet mot domprostämbetet. Staden fanns ändå formellt delad mellan Uppsala stift inom norr samt Strängnäs stift inom söder (med gräns inom Söderström, nuvarande Slussen), dock 1942 bildades slutligen en eget stift.
Växjö stiftskansli kontakt.Denna gången skedde avknoppningen ifrån numeriskt värde befintliga stift utan för att redan befintlig stift behövde sammanläggas.
Årtal inom svensk stiftshistoria
[redigera | redigera wikitext]- 1014: biskopThurgot inom Skara installeras
- 1060: Lunds stift bildas inom Danmark
- 1103: Norden blir kyrkoprovins tillsammans med Lunds stift vilket ärkestift
- 1120: Skara, Linköping, Tuna, Strängnäs, Sigtuna samt Västerås nämns såsom biskopssäten.
- 1130-talet: Sigtuna stift flyttas mot Gamla Uppsala
- 1164: landet bildar kyrkoprovins tillsammans med Uppsala vilket ärkestift
- 1170-talet: Förste biskopen inom Växjö omnämns
- 1100-talet slut: Åbo stift (i nuvarande Finland) upprättas
- 1273: Uppsala stift flyttas ifrån Gamla Uppsala mot Östra Aros (dagens Uppsala)
- 1519: Siste ärkebiskopen inom Lunds stift dör
- 1527: Västerås riksdag, reformationen samt landet avslutas liksom kyrkoprovins
- 1554: Viborgs stift bildas (ur Åbo stift)
- 1557: Ordinarius inom Gävle (till samt tillsammans med 1569)
- 1557: Ordinarius inom Jönköping (till samt tillsammans 1569)
- 1557: Ordinarius inom Kalmar (till samt tillsammans med 1569)
- 1557: Ordinarius inom Oviken (Jämtland)
- 1557: Ordinarius inom Stockholm
- 1557: Ordinarius inom Stora Tuna
- 1557: Ordinarius inom Örebro
- 1561: föreståndare inom Reval (1565 ordinarius, död 1572, ingen efterträdare)
- 1563: föreståndare inom Jämtland (till samt tillsammans 1570/1)
- 1570: Jämtland samt Härjedalen överförs mot Trondheims stift
- 1572: Visby stift bildas inom Danmark
- 1581: föreståndare inom Mariestad (till samt tillsammans med 1647)
- 1583: Revals stift får biskop
- 1603: föreståndare inom Kalmar
- 1611: föreståndare inom Jämtland (till samt tillsammans med 1613)
- 1611: föreståndare inom Skövde (t.o.m 1618)
- 1620: övervakare inom Göteborg
- 1622: föreståndare inom Riga (Livland)
- 1641: chef inom Narva (Ingermanland)
- 1645: chef inom Visby (Visby svenskt)
- 1645: Halland läggs mot relaterat till göteborg stift
- 1647: Superintendenten inom Mariestad flyttas mot Karlstad
- 1647: övervakare inom Härnösand
- 1650: chef vid Ösel
- 1658: Lunds stift blir svenskt (minus Bornholm vilket förs mot en danskt stift)
- 1658: Bohuslän delas mellan relaterat till göteborg stift samt Karlstad stift
- 1658: Norra Västergötland läggs mot Skara stift, Dalsland läggs mot Karlstads stift
- 1665: relaterat till göteborg stift får biskop
- 1678: Generalsuperintendent inom Riga (jämte den förutvarande)
- 1678: Kalmar stift får biskop
- 1693: Norra Bohuslän överförs mot relaterat till göteborg stift
- 1710: Stiften inom Reval, Riga samt Ingermanland samt delar från Viborgs stift missa mot Ryssland
- 1723: detta decimerade Viborgs stift omorganiseras mot Borgå stift
- 1772: Härnösands stift får biskop
- 1772: Karlstads stift får biskop
- 1772: Visby stift får biskop
- 1809: Åbo stift samt Borgå stift gå förlorad mot Ryssland
- 1904: Luleå stift bildas
- 1915: Kalmar stift läggs ihop tillsammans Växjö stift
- 1942: Stockholms stift bildas
- 1990: Ytterligare enstaka biskopsbefattning infördes till Uppsala stift
Stift inom Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]| Kod | Stift | Vapen | Bildat | Ungefärligt område | Domkyrka | Nuvarande biskop (tillträdesår) |
| 01 | Uppsala stift | 1130-talet, 1164[5] | Uppland utom södra delen, Gästrikland samt Hälsingland | Uppsala domkyrka | Martin Modéus (ärkebiskop, 2022), Karin Johannesson (stiftsbiskop, 2019) | |
| 02 | Linköpings stift | tidigt 1100-tal | Östergötland, norra-nordöstra Småland | Linköpings domkyrka | Marika Markovits (2023) | |
| 03 | Skara stift | 1014 | Mellersta samt norra Västergötland, Katrinedal inom södra Dalsland | Skara domkyrka | Åke Bonnier (2012, avgår 2024) Ulrica Fritzson (biskop electa, tillträder 2024)[Uppdatering behövs] | |
| 04 | Strängnäs stift | tidigt 1100-tal | Södermanland utom nordöstlig delen, Närke | Strängnäs domkyrka | Johan Dalman (2015) | |
| 05 | Västerås stift | tidigt 1100-tal | Västmanland, Dalarna | Västerås domkyrka | Mikael Mogren (2015) | |
| 06 | Växjö stift | 1170-talet | Småland utom nordöstlig landskapsdelen, Öland | Växjö domkyrka | Fredrik Modéus (2015) | |
| 07 | Lunds stift | 1060, 1103[6] | Skåne, Blekinge | Lunds domkyrka | Johan Tyrberg (2014) | |
| 08 | Göteborgs stift | 1620 | Västra Västergötland, Halland, Bohuslän samt sydvästra Dalsland. | Göteborgs domkyrka | Susanne Rappmann (2018) | |
| 09 | Karlstads stift | 1647[7] | Värmland utom Södra Råda, Dalsland utom Valbo-Ryr. | Karlstads domkyrka | Sören Dalevi (2016) | |
| 10 | Härnösands stift | 1647 | Jämtland, Medelpad, Ångermanland samt Härjedalen | Härnösands domkyrka | Eva Nordung Byström (2014, avgår 2024) Teresia Derlén (biskop electa, tillträder 2024)[Uppdatering behövs] | |
| 11 | Luleå stift | 1904 | Norrbottens län, Västerbottens län | Luleå domkyrka | Åsa Nyström (2018) | |
| 12 | Visby stift | 1645 | Gotland, Svenska kyrkan inom utlandet | Visby Sankta Maria domkyrka | Erik Eckerdal (2023) | |
| 13 | Stockholms stift | 1942 | Södra svensk region, nordöstlig Södermanland | Storkyrkan | Andreas Holmberg (2019) |
Stiftskod existerar enstaka tvåsiffrig sifferkombination likt används på grund av för att känna igen stift inom Svenska kyrkan, mot modell inom databaser.
Stiftskoden ingår likt dem numeriskt värde inledande siffrorna inom kontraktskoder samt pastoratskoder.[8]
Liknande koder finns på grund av län, kommuner samt församlingar.
Respektive stiftsvapen inom Svenska kyrkan följer dem svenska heraldiska traditionerna.
Nedlagda alternativt tidigare stift inom Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Detta kalenderår upphörde stiftet vid bas från för att staden Viborg samt stora delar från stiftet ägde avträtts mot Ryssland.
Biskopssätet flyttades mot Borgå identisk år.
- ^ [ab] Detta kalenderår förlorade land land i norden (och därmed Åbo samt Borgå stift) mot Ryssland samt då upphörde dessa stift för att existera ett sektion från Svenska kyrkan.Växjö stift (latin: Dioecesis Vexioensis) existerar en stift inom Svenska kyrkan.
dem finns dock kvar än idag samt existerar, sedan 1809, istället ett sektion från Evangelisk-lutherska kyrkan inom land i norden, vilket var efterträdde Svenska kyrkan liksom statskyrka. Sedan 1817 existerar Åbo stift en ärkestift.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^Läs mer inom artikeln Investiturstriden.
- ^ [ab] Petrén 2000, s.
17-19.
- ^Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, malm 1974, grupp 10, kolumn 990 (artikeln angående ärkebiskop).
- ^ [ab] Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, malm 1974, grupp 9, kolumn 518 (artikeln angående land, register ovan stiften beneath rubriken "Religiösa förhållanden"), samt kartan ovan dem medeltida stiften vid baksidan från kartplanschen nära kolumn 525.
- ^Uppsala blir Sveriges ärkestift.
- ^Lund blir Nordens ärkestift samt primas till kyrkoprovinsen Norden (inklusive Sverige), fram mot reformationen inom land (blev ej svenskt förrän 1658), .
- ^Mariestads stift bildades 1583 dock flyttades mot Karlstad 1647.
- ^Stift, kontrakt samt församlingsområde inom nummerordning tillsammans detaljerad församlingar 2010-01-01, SCB