Hur djur kommunicerar med andra djur

År konstaterade den portugisiske missionären João dos Santos för att ett från dem flitigaste besökarna inom den kyrka denne drev inom Moçambique fanns enstaka små bevingat djur liksom ville picka vid vaxljusen. Hos lokalbefolkningen fanns fågeln känd till en ännu märkligare beteende – den lockade tillsammans sig bybor mot skogen var den guidade dem mot bisamhällen.

Byborna tog grabb angående honungen, fågeln fick kalasa vid vaxkakorna.

João dos Santos historia existerar ingen skröna. Faktum existerar för att yao-folket inom Moçambique än inom dygn samlar honung vid detta sätt. Fågeln kallas svartstrupig honungsvisare, samt brittiska vetenskapsman besitter detaljstuderat förloppet samt kunnat visa för att detta existerar en ovanligt utmärkt modell vid informationsutbyte samt samarbete mellan människor samt vilda djur.

När någon bland yao önskar äga hjälp från ett honungsvisare använder han – detta existerar bara männen likt samlar honung – en speciellt lockrop, en drillande läte följt från enstaka grymtning: brrr-hm.

Även fågeln är kapabel kalla vid människor. Den använder då en tjattrande läte likt ej förekommer inom fågelns vanliga sångrepertoar.

Forskarna äger kunnat visa för att detta speciella lockropet liksom yao använder fördubblar chanserna till för att ett honungsvisare dyker upp samt visar vägen mot en bisamhälle fyllt tillsammans honung.

– Jag måste erkänna för att jag blev imponerad då lockropet brrr-hm fungerade således väl liksom detta gjorde beneath vårt experiment.

dock detta existerar tydligt, detta bekräftar bara vilket dem honungsjagande byborna besitter känt mot inom generationer, säger Claire Spottiswoode, vilket existerar beteendeekolog nära University of Cambridge samt huvudförfattare mot forskningsrapporten.

Fågeln guidar genom för att flyga ifrån träd mot träd inom riktning mot biboet.

dem fågelguidade expeditionerna leder inom 75 andel från fallen mot för att minimalt en bo tillsammans med honung hittas.

Alla organismer är kapabel vid något sätt kommunicera tillsammans med individer från sin personlig art. detta existerar enstaka från förutsättningarna på grund av för att dem bör behärska hitta likasinnade samt utbyta den kunskap likt behövs nära exempelvis parning alternativt på grund av samarbete nära jaktverksamhet samt försvar mot fiender.

Men då detta gäller samarbete samt informationsutbyte mellan olika arter blir detta genast mer komplicerat.

Fördelarna existerar inom vissa fall uppenbara, detta visar exemplet tillsammans med honungsvisare samt människor. dock hur uppstår det? Hur förmå numeriskt värde arter inleda en samarbete då dem ej talar identisk språk?

En teori existerar för att evolutionen kunna producera en fullvärdigt samarbete mellan olika arter genom enstaka process likt sker inom fyra steg.

detta fjärde steget förmå illustreras från samarbetet mellan enstaka människa samt ett honungsvisare – samt detta inledande steget innefattar en vanligt fenomen inom djurvärlden, nämligen tjuvlyssning.

Lepilemuren Lepilemur sahamalazensis existerar enstaka typisk tjuvlyssnare. Den utnyttjar upplysning avsedd på grund av andra arter – dock bidrar ej egen tillsammans med någon data såsom dem andra arterna äger nytta från.

Lepilemuren existerar inget flockdjur, utan lever isolerad samt existerar energisk vid nätterna. beneath dagarna vilar den inom trädhålor alternativt inom täta grenverk. Då existerar den en enkel byte till rovfåglar. dock lepilemuren skyddar sig genom för att tjuvlyssna vid fåglarna; framför allt lyssnar den efter läten vilket fåglarna använder på grund av för att varna sina partner alternativt likasinnade ifall annalkande faror.

Olika fågelarter äger olika varningsläten, samt enstaka forskning från vetenskapsman ifrån Italien samt Storbritannien visar för att lepilemuren känner igen flera artspecifika varningsläten ifrån fåglar vilket den delar miljö tillsammans.

Dessutom känner den igen en varningsrop såsom blåögd maki, enstaka ytterligare art inom identisk släkte, utstöter då den får ögonkontakt vid enstaka rovfågel. ifall lepilemuren hör detta rop blir den orolig samt vaksam. Den blåögda makin använder en annat varningsrop på grund av risker vid marken. dock detta rop påverkar ej lepilemurens beteende – den känner sannolikt igen ljudet, dock anser tydligen för att marklevande köttätare ej utgör någon större fara.

När fåglarna sjunger samt dem blåögda makierna ger ifrån sig sina sociala rop mot varandra, således slappnar lepilemuren från.

Den tolkar dessa läten likt indikator vid för att ”allt existerar lugnt på grund av tillfället”.

Man är kapabel tycka för att lepilemuren existerar en slags ljudparasit – den utnyttjar informationsflödet inom sin miljö, utan för att egen bidra. dock lepilemurens bristande förmåga mot mellanartskommunikation existerar mot massiv sektion enstaka resultat från för att den existerar ensamlevande.

Lepilemurer äger ej utvecklat dem typiska signaler såsom förekommer inom sociala kontext, exempelvis varningsrop mot likasinnade, eftersom dem ej samarbetar. Däremot äger hannarna högljudd revirläten. dock dem ljuden existerar sannolikt ej mot någon lycka på grund av några andra arter inom närheten.

Det finns gott angående andra modell vid tjuvlyssnande vilt.

Amerikanska vetenskapsman besitter demonstrerat för att fyra arter från växtätare – zebra, gnu, impala samt topi – förstår babianens varningsläten. detta existerar ingen enkel arbetsuppgift – babianer på grund av många oväsen samt använder flera olika sorters läten. dock dem stora växtätarna förmå att fatta beslut eller bestämma något angående babianerna varnar på grund av fiender alternativt ifall dem bara bråkar tillsammans varandra.

Tjuvlyssning är kapabel likt sagt existera inledande steget mot en fullvärdigt samarbete mellan arter.

detta andra steget inom processen kräver för att numeriskt värde alternativt flera arter tjuvlyssnar vid varandra.

Olika arter från småfåglar liksom lever inom identisk miljö gaddar ofta ihop sig mot rovfåglar – dem mobbar dem.

– Småfåglar förmå existera riktigt tuffa, samt ett mobb förmå driva försvunnen ett predator ifrån läka området, säger Anna Qvarnström, professor inom zoologisk ekologi nära Uppsala universitet.

På Öland pågår en fågelkrig mellan numeriskt värde närbesläktade arter.

Halsbandsflugsnapparen besitter ”invaderat” den svartvita flugsnapparens häckningsområden samt successiv trängt undan den beneath dem senaste 50 år. Anna Qvarnström samt hennes kolleger besitter undersökt hur den på denna plats förändringen påverkar småfåglarnas samarbete mot rovfåglar.

Forskarna besitter undersökt hur småfåglar vid Öland reagerar vid inspelade varningsläten ifrån dem båda arterna från flugsnappare.

Inspelningarna lockade flera småfåglar – dem kom mot undsättning inom tron för att enstaka rovfågel plats inom faggorna. dock den svartvita flugsnapparens varningsrop hörsammades från fler fåglar än halsbandsflugsnapparens varningsrop. detta existerar alltså svårare till den ”nyare arten” halsbandsflugsnapparen för att ett fåtal ihop enstaka mobb.

De båda arterna besitter olika varningsläten.

Den svartvita flugsnapparen använder ett serie läten tillsammans med stigande frekvens, medan halsbandsflugsnapparen varnar tillsammans långa visslingar. förmå detta existera således för att Ölands småfåglar äger svårt för att förstå nykomlingens varningsläten?

– detta existerar ganska osannolikt – halsbandsflugsnapparen besitter funnits länge vid Öland.

dem andra fåglarna borde äga hunnit lära sig dess varningsläte nära detta denna plats laget, säger Anna Qvarnström.

Faktum existerar för att småfåglar förmå lära sig nya varningsläten vid några dagar. detta besitter en forskarteam tillsammans med amerikanska samt australienska deltagare demonstrerat genom experiment tillsammans med vitbukig blåsmyg, enstaka små tätting såsom lever inom Australien.

Forskarna spelade upp varningsläten likt plats okända till blåsmygen – samt visade samtidigt ett rovfågelattrapp. Den lilla fågeln började då associera dem nya lätena tillsammans annalkande fara.

Halsbandsflugsnapparens bekymmer existerar snarare för att den ropar ”vargen kommer” alldeles på grund av ofta, menar Anna Qvarnström – detta existerar förklaringen mot för att förhållandevis ett fåtal fåglar kommer mot undsättning då den kallar.

– Halsbandsflugsnapparna existerar väldigt bråkiga samt tjattrar kurera tiden.

samt dem använder varningslätena även nära revirstrider.

detta blir därför svårt till dem andra fåglarna för att känna till angående dem varnar till jagare alternativt angående dem bråkar tillsammans med varandra, säger Anna Qvarnström.

Småfåglarnas samarbete mot gemensamma fiender existerar vid sätt samt vis baserat vid informationsutbyte, dock dem olika fågelarterna pratar ej direkt mot varandra.

dem tjuvlyssnar vid andra arter samt varnar främst sina likasinnade. Beteendet gynnar samtliga parter, dock en mer förfinat samarbete kräver direkt informationsutbyte mellan arterna.

Det tredjeplats steget inom utvecklingen mot en fullvärdigt samarbete mellan numeriskt värde arter existerar för att den en arten börjar kommunicera direkt tillsammans med sin samarbetspartner, liksom använder informationen, dock likt ej egen kommunicerar tillbaka mot avsändaren.

en sådant samarbete förekommer mellan människor samt vilda delfiner.

I ett lagun nära Brasiliens sydkust lever en bestånd flasknosdelfiner likt tar hjälp från lokalbefolkningen på grund av för att fånga sjömat. detta läka börjar tillsammans för att delfinerna jagar ihop en fiskstim likt dem inom upphöjd hastighet driver mot fiskare, såsom står blad nära blad inom detta midjedjupa vattnet.

Delfinerna kommer upp mot ytan en par meter framför ledet tillsammans fiskare – samt tillsammans med hjälp från speciella huvud- samt stjärtrörelser markerar dem fanns fisken befinner sig, sålunda för att deras mänskliga samarbetspartner kunna kasta sina nät vid korrekt ställen.

inom identisk ögonblick likt nät kastas dyker delfinerna ner mot botten var dem tillsammans öppna munnar avvaktar vid fiskar liksom lyckats undkomma nät. Dessa fiskar existerar ofta förvirrade samt desorienterade samt blir därför lätta byten på grund av delfinerna.

Brasilianska samt brittiska vetenskapsman äger demonstrerat för att 20 från dem drygt 50 delfiner liksom lever inom lagunen samarbetar tillsammans med dem lokala fiskarna.

Dessa delfiner håller ihop samt umgås ganska lite tillsammans med resten från beståndet. Liknande samarbeten mellan fiskare samt delfiner äger även förekommit vid olika ställen utefter Australiens kuster. Fenomenet dokumenterades inledande gången , dock existerar säkerligen avsevärt äldre.

När detta gäller samarbetet mellan honungsvisare samt honungsjägare finns detta vetenskapsman likt menar för att detta existerar lika gammalt liksom vår personlig art.

detta skulle mot samt tillsammans behärska artikel ännu äldre. möjligen samarbetade vår föregångare Homo erectus tillsammans med honungsvisare. Homo erectus bemästrade elden vars rök existerar ett från förutsättningarna på grund av samarbetet.

– Elden behövs på grund av för att dämpa arga insekter som pollinerar såsom annars skulle behärska sticka ihjäl honungsvisaren, säger Claire Spottiswoode.

Ett mysterium tillsammans den gemensamma honungsjakten existerar hur den förs vidare mot nya generationer.

Byborna är kapabel självklart lära sina små människor för att samarbeta tillsammans med honungsvisare. dock på grund av honungsvisarna själva existerar situationen speciell. dem existerar boparasiter samt lägger likt göken sina hönsägg inom andra fågelarters bon, samt tar sedan inget ansvar på grund av ungarnas uppväxt.

dem förmå tillsammans andra mening ej lära ut några knep mot sina ungar.

– Vår bästa gissning existerar för att beteendet existerar medfött dock för att detta måste finslipas till för att passa dem lokala förutsättningarna. Honungsvisarna måste mot modell lära sig vilka lockrop liksom honungsjägarna använder lokalt, säger Claire Spottiswoode.

Annat existerar detta tillsammans samarbetet mellan delfiner samt människor.

var vet man hur detta förs vidare mot nya generationer. Delfinmammorna visar sina ungar hur dem bör fiska tillsammans tillsammans med människorna. samt bland fiskarna såsom samarbetar tillsammans med delfinerna existerar detta papporna likt lär ut färdigheterna mot sina söner.

Som avslutning måste oss självklart nämna våra sällskapsdjur – dem existerar ju experter vid informationsutbyte samt samarbete tillsammans vår art.

samt detta existerar ej konstigt, detta existerar noggrann dem egenskaperna liksom oss besitter förstärkt genom avel beneath tusentals år.

Hundar kunna lära sig innebörden från mening, förstå gester samt pekningar. dem känner igen sina ägares ansikten samt röster. Hundar förmå även tolka sinnesstämningar utifrån visuella ledtrådar liksom vår kroppshållning – samt oss existerar ganska god vid för att förstå vilket hunden försöker yttra mot oss, tillsammans med sitt kroppsspråk.

dock hur existerar detta tillsammans med människans näst bästa vän: katten? inom vilken utsträckning förstår oss varandra?

Vår tamkatt härstammar troligtvis ifrån ett vildkatt liksom lever inom Afrika, falbkatten. detta existerar enstaka ensamlevande art. Därför förmå oss förvänta oss för att tamkatten – vid identisk sätt vilket lepilemuren – äger ganska dåliga förutsättningar på grund av överföring tillsammans andra arter.

dock samtidigt äger flera tusen kalenderår från samlevnad tillsammans med oss människor gjort katten avsevärt mer social samt pratsam än sin föregångare. Spinnandet existerar en modell vid det.

Katters spinnande innehåller mer kunskap än vilket man förmå tro.

oss förknippar vanligtvis ljudet tillsammans med säkerhet samt välbefinnande. dock även sjuka samt skadade katter spinner – samt vissa katthonor spinner medan dem föder ungar. inom sådana situationer betyder spinnandet ungefär ”stanna hos mig, jag behöver dig här”.

Katter förmå även smyga in subtila budskap inom sitt spinnande.

enstaka undersökning nära Sussex university inom Storbritannien visar för att katter likt önskar äga föda spinner vid en mer påträngande samt mindre behagligt sätt jämfört tillsammans med deras vanliga läte. Den på denna plats sortens spinnande besitter röstliknande inslag, tillsammans identisk frekvenser likt spädbarnsgråt.

Både jamande samt spinnande existerar ljud vilket kattungar använder då dem kommunicerar tillsammans sina mammor, dock vuxna katter använder sällan dessa ljud då dem pratar tillsammans varandra.

Detta indikerar för att vuxna katter betraktar oss likt enstaka sorts föräldrar – samt därför använder sitt bebisspråk då dem kommunicerar tillsammans med oss.

Som kattägare får man räkna tillsammans för att bli nonchalerad ibland. Katter viftar ej vid svansen alternativt kommer löpande då man ropar vid dem. Därför kunna detta existera svårt för att känna till angående dem känner igen sin ägares röst.

vetenskapsman ifrån USA samt Japan besitter dock undersökt saken.

Ett tjugotal katter fick lyssna inspelningar var fem personer tillsammans med 30 sekunders mellanrum sa kattens namn tillsammans med neutral röst. Den fjärde rösten vid inspelningarna tillhörde kattens ägare. Majoriteten från katterna reagerade mer vid den inledande rösten än vid den tredjeplats.

dem vande sig alltså nära för att lyssna sitt namn läsas upp – dock då dem hörde röst siffra fyra, vilket plats deras ägares röst, därför reagerade katterna igen. dem kände alltså igen sin husses alternativt mattes röst. Katterna reagerade genom för att vrida huvudet alternativt öronen inom riktning mot ljudkällan.

Vid Cornell university inom USA gjordes ett rapport från hur god oss existerar vid för att förstå vilket våra katter försöker yttra mot oss.

denna plats lät forskarna försökspersoner lyssna vid jamanden likt katter använder inom fem olika situationer: då dem existerar hungriga, arga, keliga, stressade samt då dem önskar bli utsläppta.

Studien visar för att oss allmänt existerar ganska dåliga vid för att förstå våra katter – dock kattälskare existerar något förbättrad vid detta än personer tillsammans med små alternativt ingen upplevelse från katter.

Forskarna undersökte deltagarnas förmåga för att förstå enstaka kattläten samt serier från läten vilket katter använder inom enstaka viss situation, exempelvis då dem önskar vandra ut. detta visade sig för att oss äger enklare för att tolka katternas önskemål då dem upprepar sitt budskap. på grund av katterna verkar detta alltså löna sig för att tjata.