Vad betyder nyfiken i en strut

STRUT strɯ4t, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Hildebrand MagNat. 180(1650: Papperstrutar) osv.) ((†) -er BoupptSthm 1675,s. 788 a).

1) ss. benämning vid olika (mer l. mindre) kon- l. kägelformiga objekt l. (föremål med) kon- l. kägelformiga delar; företrädesvis inom b; från modern språkkänsla ofta uppfattat ss.

utgående ifrån b. Linné maltdryck. 151(1745; bildande skydd kring larv); jfr 1914. Utan malm uppsattes 4 kolsättningar .. Efter inledande tomma kolsättningens drifning började forma sig enstaka konformad behållare vid forman. JernkA 1852,s. 262. inom slutet från femte månaden i året ser man .. (vecklarlarven) halvvuxen spinna ihop lönnens ark mot enstaka karaktäristisk konformad behållare, vari den lever samt skeletterar bladet.

Trägårdh Skogsins. 152(1914). (Tält med) ett pyramidformig spets, den s. k. struten till för att förbättrad motstå storm samt snötyngd. Ymer 1937, s. 6.— jfr DEVIS-,NOS-,NÄS-,RAKET-,SIL-,SIRAPS-,SLAGG-,VIMPEL-,VIND-STRUT.— särsk.

a) (numera bl. inom berättelse från ä. förh.) vid mössa l. hätta: många utdragen, (mer l. mindre) konformig höjdpunkt l.

ände; äv. vid ärm: konformig utvidgning. Thenn gamble drächtenn medh kragekåper samt hätter medh enn struth ogille wij (dvs. J. III) icke heller. PrivSvStäd. 3: 664(1589). The andra gemeene Qwinnor, ägde wijda Ärmar, vnder armbogan enstaka strwt. Tempeus Messenius 189(1612). Visb. 2: 133(c. 1695; vid hätta). Bröderne (i birgittinerorden) buro hvit underkjortel, grå öfverkjortel ..

samt enstaka grå hätta tillsammans kreditkort konformad behållare. IllSvH 2: 91(1876).

b) gm hopveckling från en stycke text (äv. material o. d.) bildat, konformat, ihåligt, påsliknande objekt (för något som är kortvarigt eller inte permanent användning) tillsammans med den vassa ändan tillsluten gm hopvridning o.

inom sht förr använd på grund av för att nära salg stoppa inom vissa mindre, torra, åtgärda produkter (i sht karameller l. kryddor o. d.); äv. angående olika vid sådant sätt bildade l. liknande objekt (äv.

nyfiken inom enstaka strut!

från material l. näver o. d.) till förvaring från ngt l. brukade till andra syften; ofta tillsammans med inbegrepp från l. enbart tillsammans tanke vid innehållet. denna fick enstaka konformad behållare (med) karameller vid köpet. Schroderus Dict. 137(c. 1635; på grund av kryddor). enstaka Struth sötningsmedel. Weise 310(1697).

Man säjer ifall enstaka oduglig läsning, för att Den duger blott mot strutar. Weste FörslSAOB(c. 1817). enstaka person på båt raglar full, samt snusar ur ett konformad behållare. Wetterstedt Sthm 1: 67(1823). Snålas ej därför förbannadt tillsammans sockret utan stjälp mans läka struten öfver pannkakan. Heidenstam Karol. 2: 178(1898). denna gjorde små strutar af näfver samt sökte upp enstaka små porlande källa samt lät oss förtära då oss blefvo törstiga.

Forssman Skolfl. 23(1918). Gyllensten Grott. 266(1973). — jfr KARAMELL-,KONFEKT-,PAPPERS-,PEPPAR-,RUSSIN-,SNUS-,SOCKER-,TYG-STRUTm. fl. — särsk.

α) angående konformad behållare tillsammans med en litet hål inom spetsen, använd på grund av spritsning. Grafström Kond. 86(1892). Därs. 160. jfr PIKER-STRUT.

β) inom uttr.

likt utgår ifrån för att enstaka handelsmans l. en bodbiträdes aktivitet inom ä. tidsperiod många bestod inom för att utföra (l. fylla) strutar. ett Krämare, såsom läka dagen / äger fingrarna uti sin konformad behållare. Leopold 2: 474(1788, 1815). inom vardagslag vrider Kalle strutar .. inom närmaste köping. Diktonius Onnela 134(1925).

Medan denne stod inom affären samt svarvade strutar samt vägde upp såpa samt fermenterad. Lindgren MästBlomkv. 6(1946).

γ) (ngt vard.) inom uttr. nyfiken inom ett strut! (ofta följt av: öppnar man struten, sålunda tittar (äv. flyger l. hoppar) han ut o. d.), ss. avspisande svar mot nyfiken individ (särsk. nyfiket barn); jfr NYFIKEN 1 c.Nyfiken inom enstaka strut; / tar man hål vid den, / sålunda kryper denne ut.

Landsm. V. 5: 250(1886; ifrån Gotl.). Nyfiken inom ett strut!

Check 'nyfiken inom enstaka strut' translations into English.

Brehmer Troll. 175(1925). Nyfiken inom enstaka konformad behållare öppnar man (struten) därför flyger han ut. IllSvOrdb.(1955). jfr NYFIKEN-STRUT.

δ) (vard., bildl.) inom uttr. studera (bok) inom konformad behållare, studera ouppskuren lärobok utan för att skära upp den (varvid dem hopsittande bladen står ut inom strutform). SvD(B) 1938, nr 279, s.

12. varenda gång enstaka fräsch sektion (i följd Fattigadel från A. v. Krusenstjerna) kom ut stod indignerade aristokrater inom Stockholms boklådor samt läste boken ”i strut”. RöstRadio 1950, nr 24, s. 8.

c) vattenlevande djur. angående den yttersta, avsmalnande, konformiga delen från (konformigt) redskap till fiske (mjärde l. ryssja l. håv l. trål o.

d.) l. angående konformigt sådant redskap; äv. ifall fiskhus (se d. o. 2). IErici Colerus 1: 308(c. 1645; angående själva nätpåsen vid håv). dem på grund av hafvets vandringsål brukliga ålhommorna, såsom äro många långa, tillsammans med flera strutar försedda ryssjor tillsammans landarm. Cederström RådInsjöfisk. 27(1901).

SFS 1952, s. 1460 (på trål).SvFiskelex.(1955; äv. angående fiskhus).

Vad betyder uttrycket nyfiken inom enstaka strut?

— jfr LAK-,RYSSJ-STRUT.

d) (numera bl. inom vissa trakter, bygdemålsfärgat) mer l. mindre konformig kort ljud (se kort ljud, sbst.1 2, 2 a). Teenkanna tillsammans konformad behållare. VDVisitP 1684, s.

432.JernkA 1847, s. 290 (om avloppsrör ifrån sugpump).Lerkärl: .. 1 kanna tillsammans konformad behållare samt messings lock. BoupptVäxjö 1880.— jfr VATTENKANNE-STRUT.

e) [jfr d. konformad behållare, strutt inom motsv. anv.] (i vissa trakter, angående ä. förh.) angående vetebulle (använd ss. fastlagsbulle) tillsammans med utstående (mer l. mindre konformade) hörn; inom sht inom ssgn VETE-STRUT;jfr f.

Ihre(1769). konformad behållare torde någon gång inträffa till Hvetstrut. Weste FörslSAOB(c. 1817). SDS 6/2 1980, s. 1 (använd ss. fastlagsbulle; ifall ä. förh. inom Ystad).

f) inom sht kok. frasigt o. sprött bakverk (vanl. från vetemjöl, sötningsmedel o. hönsägg, ev. äv. smör) format ss. en tunt flak liksom inom varmt tillåtelse hopvecklas inom form eller gestalt från ett konformad behållare (i bet.

b); äv. ifall liknande bakverk från smördeg, gräddat vid strutform; oftast använt tillsammans med fyllning (särsk. från glass l. vispgrädde (med sylt) o. d.); äv. tillsammans inbegrepp från l. enbart angående innehållet; jfr e o. RÅN, sbst.2 oss skall äga fulla strutar mot efterrätt. Strutar tillsammans fyllning. Hagdahl Kok.

893(1879). Smörgåsbord, enstaka pilsner, filèt à la Nålköping, filbunke samt strutar tillsammans med creme, hvad blir (priset för) det? Hedenstierna Marie 7(1896). Dagfärska Strutar. UNT 21/10 1937, s. 10. ett 25-öres konformad behållare glass. SvHandordb.(1966). — jfr RÅN-,SKUM-STRUT.

g) tekn. ifall olika konformade (l.

trattformade) objekt inom ingenjörsmässig användning. Forman existerar enstaka konformad behållare af jernplåt. VetAH 1749, s. 183.2NF(1918; ifall plåthylsa kring bottenkran inom båt). Östergren(1947; äv. angående kvarnskruv). konformad behållare, (är) inom enstaka sektion bokbinderier benämning vid hylsa. GrafUppslB(1951). — jfr RULL-STRUT.

h) (†) vid rökpipa: skalle (se d.

o. 6). Linné lågland. 143(1734).

i) (i sht inom vissa trakter) vid hopknuten säck: snut (se SNUT, sbst. 4). Hülphers HerrHäst. 4(1907). — särsk. inom uttr. inom snut samt konformad behållare, titta SNUT, sbst. 4 f.

2) idrott. inom bollspel tillsammans målbur från nät, angående den strutform likt nätet erhåller då bollen (med kraft) sparkas l.

kämpa in inom nätet; ofta övergående inom bet.: syfte (se syfte, sbst.5 4 bslutet). Rekordpubliken vid Ullevål (i Oslo) .. fick ej uppleva den glada incident likt enstaka s. k. konformad behållare på baksidan Kalle Svensson skulle äga betytt. DN(B) 7/10 1952, s. 10. tredjeplats ronden från fotbollsallsvenskan tog en steg vidare både inom fråga angående syfte samt publik.

17 strutar från 12 parter existerar visserligen ingenting för att skryta tillsammans dock (osv.). GHT 28/4 1969, s. 13.PiteåT 20/5 1986, fordons. s. 2.

3) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) angående en slags fårskabb varvid stora flak från huden släpper (o. bildar strutformiga bitar). Törner Vidsk. 146(1763).

4) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) res (se RES, sbst.2 3).

Nellbeck Skogsv. 17(1961).

5) (†) inom utvidgad anv.

a) ifall konformad yta. Swedenborg Reg. 6(1718).

b) angående figur liksom bildas från dem kämpande benen då man spänner rövkrok?; inom ssgn RÖV-STRUT.

6) (i vissa kretsar) bildl., angående handlingen för att köpa både enstaka köp- o. ett säljoption på grund av för att senare söka sälja den vilkens klass går ned.

SvD 6/7 1987, 3: 1.

Ssgr (i allm. mot 1 b l. tillsammans med tanke väsentligen vid 1 b): A: STRUT-AFFÄR. (numera föga br.) bildl., ifall butik (se d. o. 4) inom små skal, obetydlig handel. Carlén Köpm. 1: 228(1860). —

(1) -BAKELSE. särsk. (numera föga br.) mot 1 f: konformad behållare (se konformad behållare, sbst.2 1 f).

Schulthess(1885). SAOL(1923). —

(1 c) -BAND. (i vissa trakter) grupp (se d. o. 29) varmed konformad behållare vid ryssja o. d. hopsnörps. Arwidsson o. Ohlson 7(1911). —

-BEN. (numera föga br.) zool. hos däggdjur, angående vart o. en från numeriskt värde strutformiga näsben, likt avdelar näsmusslorna inom tre näsgångar, näsmusselben. TLäk. 1833, s.

331.Wrangel HbHästv. 605(1885). —

-BLAD. (†) prydnadsväxten Canna generalis L. H. Bail. (Canna indica Lin.) (som äger strut- l. trattformigt hopväxta genitalier), (vanlig) kanna. Dalin 2: 771(1855). Tholander Ordl.(1872). —

-BRÄKEN. bot. bräkenväxten Matteuccia struthiopteris (Lin). Tod. (vars höga sterila ark existerar strutlikt strukturerade kring dem sporbärande bladen), strutsbräken, foderbräken; förr äv.

angående ormbunkssläktet Matteuccia Tod. (Struthiopteris Willd.); jfr -bunke. Lilja SkånFl. 777(1870; ifall släktet). Strutbräken, den resligaste från svenska ormbunkar. ÖgCorr. 9/6 1971, s. 12.

Ssg: strutbräken-släkte(t). bot. släktet Matteuccia Tod. (Struthiopteris Willd.). ArkBot. II. 1: 92(1904). —

-BUNKE. (†) (växt tillhörande) släktet Matteuccia Tod.

(Struthiopteris Willd.), strutbräken; särsk. angående släktet. Liljeblad Fl. 518(1816; ifall släktet). Klint(1906). —

-FORM.

1) mot 1: form eller gestalt (se d. o. inom 1) hos konformad behållare (l.

Vad betyder nyfiken inom enstaka strut?

liknande enstaka struts). Hartman ExcFl. 153(1846). Boheman ÅrsbVetA 1847—48, s. 311 (i fråga ifall påsbildningar hos gallknölar).Såssilar inom strutform äro fördelaktiga. Idun 1930, s. 1317.

2) (i sht förr) mot 1 f: struktur (se d. o. II 1) varpå strutar från smördeg formas. SvUppslB 26: 509(1935). —

-FORMAD, p. adj. formad inom strutform (se d.

o. 1), strutformig; äv. ss. adv. Arsenius MannKläd. 194(1902; ifall kapuschong). Holzhausen VäxtInomh. 308(1924; ss. adv.). —

-FORMIG. liksom besitter strutform (se d. o. 1), strutformad; äv. ss. adv. Rinman 2: 1182(1789; angående snäckor). ifrån ett .. tjock, begränsad, vriden huvuddel (av en drakblodsträd) reser sig strutformigt en knippe grenar.

Mattsson LycklÖ 146(1907).

Avledn.: strutformighet, r. l. f. Östergren(1947). —

(1 a) -HÄTTA. [fsv. struthätta] (förr) hätta tillsammans med många utdragen, strutformig topp; särsk. angående enstaka vid medeltiden brukad sådan hätta vilket äv. täckte axlarna; jfr -mössa.

Uttryck tillsammans betydelsen vetgirig.

(Dräkten till prästerna nära birgittinerklostren) plats grå kjortel öfver enstaka hvit, ett grå mantel samt struthätta, allt af vadmal. Weibull LundLundag. 125(1884). Fatab. 1915, s. 248(om förh. beneath 1800-talets senare del). Bockstensmannen tillsammans med sina hosor, fotlappar samt suggestiva struthätta. DN 15/7 1968, s. 24.—

(1 b, c) -INGÅNG~02 l. ~20. vattenlevande djur.

vid tina o. d.: strutformig inträde (se d. o. 5 a), konformad behållare. Ekman NorrlJakt 4(1910). —

-LAV. bot. laven Physcia tenella (Scop.) D. C. (som besitter strutliknande hatt), finlav, l. laven Physcia adscendens (Fr.) Oliv. (som äger hjälmliknande bålflikar), hjälmrosettlav; numera bl. ifall laven Cetraria cucullata (Bell.) Ach. (som besitter rörformigt hopvikt bål); förr äv.

ifall alger från släktet Cladonia Lin., bägarlav. Liljeblad Fl. 424(1798; ifall fin- l. hjälmlav). Den tillsammans mönjeröda hattar försedda strutlafven. strindberg TrOtr. 4: 174(1897; ifall bägarlav). Krok o. Almquist Fl. 2: 109(1907; ifall C. cucullata). —

-LIK. jfr -liknande;äv. ss. adv. Möller(1790). Ekman NorrlJakt 350(1910; angående inträde mot ryssja).

NatLiv 2: 582(1931; ss. adv.).

Avledn.: strutlikhet, r. l. f. Östergren(1947). —

-LIKNANDE, p. adj. likt liknar enstaka strut; jfr -lik. Lundegårdh VäxtKrigsstig. 62(1917). ett strutliknande rosett från breda ark. Ekbrant VVRumsväxt. 58(1955). —

(1 b δ) -LÄSA. (vard., bildl.) studera (bok) inom strut; äv. utan obj. (Boken inom bokhandeln) fanns ej inom bundet ex.

således jag strutläste. Aurell diskussion 127(1969). —

-MASK-LILJA. (†) ifall infusoriet Vorticella digitalis Link (som existerar strut- l. klockformigt o. sitter vid en långt skaft), klockdjur. VetAH 1791, s. 16. —

-MÄRGEL. [jfr t. tütenmergel] geol. (i Sv. inom sht inom Skånes rät-lias förekommande) märgel l.

lerig kalksten (vars struktur inom tvärsnitt ter sig ss. serier från inom varandra ställda koner från fibrös kalkspat), trattmärgel. Retzius Min. 153(1795). SvGeolU, Af 149: 60 (1986). —

(1 a) -MÖSSA. (förr) mössa tillsammans strut; jfr -hätta. detta (måste) äga varit inom start från 1700-talet likt Rättviksdräkten fick sin strutmössa. DalHembB 1941, s. 68. —

-PAPPER.

blad inom struktur från ett konformad behållare l. avsett l.

publicerad: 2021.

använt mot (en konformad behållare l.) strutar (jfr omslags-papper); äv. (numera bl. ngn gg inom rapport från ä. förh.) liktydigt med: makulatur. likt uplagan af berörde Oneiromantie alternativt Oneiromanie, redan lär existera utgången til behörigt strutpapper, sålunda (osv). Kellgren (SVS) 2: 247(1787). Maculatur, Strutpapper, Wrakpapper. Orrelius 226(1797). VaruförtTulltaxa 1: 131(1912; angående omslagspapper).

Tidens typiska, inom strutpapper installerade, blombuketter. HågkLivsintr. 15: 44(1934). —

(2) -SKOTT. (mera tillf.) ny tillväxt (se ny tillväxt, sbst.2 3 b) tillsammans med konformad behållare ss. konsekvens. IdrBl. 1935, nr 36, s. 8. —

-SKÅL. (numera bl. tillf.) strutformig kopp. VDVisitP 1681, s. 290.—

(1 c) -STÅNG.

vattendjur. stång fasthållande ryssjas strut; jfr -stör. klubba Vildm. 81(1915). —

(1 c) -STÖR. sjömat. jfr -stång. Öman Ungd. 120(1889). —

-SVARVARE. (numera bl. inom rapport från ä. förh.) ss. skämts. l. nedsättande benämning vid (handlande l.) biträde inom handelsbod; jfr konformad behållare, sbst.2 1 b β.

Sandberg GHusH 130(1897; angående biträde inom kryddbod). Östergren(1948). —

-VECK. textil. vid klädesplagg: vilket besitter formen från enstaka uppochnedvänd konformad behållare, strutformigt veck. Fornv. 1960, s. 9.

Ssg: strutveck-kjol. nederdel tillsammans med strutveck. Klint(1906). —

-VÄXT. (föga br.) flora tillhörande detta insektätande växtsläktet Sarracenia Lin.

(som kännetecknas från strutformiga ark inom vilka insekterna fångas); särsk. inom pl., ifall släktet. Elfving VäxtNär. 51(1924). —

-ÄMNE. (numera bl. tillf.) material mot (en konformad behållare l.) strutar. Boken existerar ny: existerar dock redan dömd til strut-ämnen inom boderna. Wallenberg (SVS) 2: 132(1769). —

(1) -ÄNDA l. -ÄNDE. ända hos konformad behållare l.

såsom bildar ett strut; inom sht (fisk.) mot 1 c. Forsslund Storg. 255(1900; inom fråga ifall ryssja). Östergren(1948). —

-ÄRM. (i sht inom fackspr.) strutformig ärm (smal upptill o. nära nedtill). SvD(A) 17/2 1959, s. 16.

B (till 1 d; inom vissa trakter, bygdemålsfärgat): STRUTA-KANNA. kanna (se kanna, sbst.2 1) tillsammans (lång) pip; särsk.

(förr) motsv. kanna, sbst.2 1 a,om sådan dryckeskanna. VDAkt. 1676, nr 338.Wistrand NordMAllmog. 32(1911). —

-LÖS. vilket saknar kort ljud. BoupptVäxjö 1817 (om vattenkanna).

Avledn.: STRUTA, v. (mera tillf.)

1) mot 1, 1 b: skapa (ngt) mot enstaka konformad behållare l. inom strutform. Carlsson ÄlvTimm. 65(1949).

2) mot 1 b: placera (ngt) inom ett konformad behållare l.

strutar l. dela ut (ngt) inom strutar; inom dem särsk. förb.

Vad betyder nyfiken inom ett strut!?

struta in, struta ut.

Särsk. förb. (mera tillf.): struta in. mot struta 2:inlägga (ngt) inom ett konformad behållare l. strutar. Ahlin Markn. 325(1957).

struta ut. 1) mot struta 1:gm för att trycka ut (ngt) skapa detta mot enstaka konformad behållare. Bergström Vinb. 49(1926). 2) mot struta 2:dela ut (ngt) inom (en konformad behållare l.) strutar.

Gellerstedt Glänt. 135(1909; tillsammans avs. vid frukt).