Är finska och ungerska lika
Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut.Ungerska
Ungerska (magyar nyelv) existerar en finsk-ugrisktspråk[1] vilket framför allt talas inom Ungern, var detta existerar officiellt tungomål. Utöver detta talas magyariska även inom Transsylvanien inom nuvarande Rumänien, Slovakien, Vojvodina inom Serbien, Transkarpatiens oblast inom Ukraina, Kroatien, Slovenien samt Österrike.
Språket skrivs tillsammans detta latinska alfabetet.[2]
I Slovakien, var magyariska talas från omkring 520 000 människor (eller tio andel från befolkningen), existerar språket koncentrerat mot landets södra delar, längs tillsammans gränsen mot Ungern. Språkets närmaste släktingar existerar mansiskan samt chantiskan, såsom talas mellan Uralbergen samt floderna Ob samt Irtysj inom Sibirien.
Sedan 1 maj2004 existerar ungerskan en från EU:s officiella tungomål. tillsammans 12,5 miljoner talare existerar ungerskan den uraliska språkfamiljens största medlem.
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Följden inom detta 44-bokstaviga magyariska alfabetet existerar följande:[3]
Basen existerar detta latinska alfabetet, dock ungerskans alfabet besitter dock utökats tillsammans vissa specifika bokstavskombinationer samt accenter.
enstaka akut accent ovan enstaka vokal markerar för att den bör uttalas långt. då bokstäverna ö samt ü bör uttalas långt ersätts prickarna tillsammans med dubbla brådskande accenter.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Ungerskan äger nästa konsonantsystem (ovanliga grafem existerar markerade inom fetstil):
Nästan samtliga konsonanter besitter ett dubbel motsvarighet såsom skrivs genom för att dubblera bokstaven, exempelvis bb, pp samt ss, alternativt genom för att dubblera den inledande bokstaven inom ett digraf, exempelvis ssz, nny samt ddzs.
Jämför svenskans t inom hat samt hatt.
Förr inom tiden uttalades ly samt j vid olika sätt, vilka nuförtiden inom standardspråk uttalas vid identisk sätt.
Affrikatorna /cç/ samt /ɟʝ/ förekommer likt klusilerna ([c] samt [ɟ]) inom formellt anförande.
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Fonem | Vanligaste ljudvärdet inom IFA | Vanligaste grafemet | [bakre] | [rundad] | [sluten] | [öppen] | [lång] |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| /a/ | [ɒ] | a | + | + | - | + | - |
| /aː/ | [aː] | á | + | - | - | + | + |
| /o/ | [o] | o | + | + | - | - | - |
| /oː/ | [oː] | ó | + | + | - | - | + |
| /u/ | [u] | u | + | + | + | - | - |
| /uː/ | [uː] | ú | + | + | + | - | + |
| /e/ | [ɛ] | e | - | - | - | + | - |
| /eː/ | [eː] | é | - | - | - | - | + |
| /i/ | [i] | i | - | - | + | - | - |
| /iː/ | [iː] | í | - | - | + | - | + |
| /ø/ | [ø] | ö | - | + | - | - | - |
| /øː/ | [øː] | ő | - | + | - | - | + |
| /y/ | [y] | ü | - | + | + | - | - |
| /yː/ | [yː] | ű | - | + | + | - | + |
Längdskillnaden hos slutna vokaler existerar ej ständigt regelbunden.
Finsk-ugriska tungomål existerar enstaka samling tungomål inom den uraliska språkfamiljen liksom huvudsakligen talas inom skogsbältet ifrån vattendrag Ob samt västerut.Flera dialekter saknar fonemen /iː/, /uː/ samt /yː/. Vardagligt anförande skiljer sig ibland ifrån detta skrivna (exempelvis uttalas unió[uːnioː].
Även angående detta ej förekommer inom huvudstaden Budapest sålunda skiljer ungefär hälften från samtliga ungersktalande vid fonemen /e/ samt /ɛ/. en modell existerar termen mentek såsom representerar fyra olika mening vid regional standard: [mentek] "ni går", [mentɛk] "de gick", [mɛntek] "jag räddar" samt [mɛntɛk] "de existerar förskonade".
inom Budapest faller varenda dessa ihop mot [mɛntɛk].
Förr existerade detta inom ungerskan enstaka vokal, ë (vilken representerade [ɛ]), dock efter språkreformerna beneath 1800- samt 1900-talet avskaffades den. inom ungerskan finns detta vid bas från landets centralisering ej särskilt flera dialekter. en undantag existerar dock Csángó-folket inom östra Rumänien, såsom äger levt var nästan lika länge såsom Ungern äger funnits.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Ungerskan besitter enstaka grammatik likt liknar övriga finsk-ugriska tungomål.
Verb
[redigera | redigera wikitext]Ungerskans verb äger numeriskt värde primära konjugationer: subjektiv böjning såsom vänder sig mot subjektet inom ett sats samt objektiv böjning vilket vänder sig mot objektet inom enstaka sats.
Likheter mellan magyariska samt finska.Därtill kommer mindre nyttja former.
I den subjektiva formen förses verbet tillsammans subjektiva personändelser kombinerade tillsammans med numerus, dvs inledande, andra samt tredjeplats individ får egna ändelser på grund av singularis respektive flertal, totalt 6 olika ändelsegrupper. Grundformen på grund av verb såsom används inom ordböcker existerar tredjeplats individ singularis, samt den formen äger ingen ändelse, tillsammans med undantag på grund av dem således kallade -ik-verben (se nedan) vilket anges tillsammans med sin -ik-ändelse.[4]
| Person | ändelser | exempel | svenska |
|---|---|---|---|
| Första individ singularis (jag) | -k, (-ok, -ek, -ök) | Látok | Jag ser |
| Andra individ singularis (du) | -sz, -l (-ol, -el, -öl) | Látsz | Du ser |
| Tredje individ singularis (han/hon/hen) | - (ingen ändelse), -ik | Lát | Hen ser |
| Första individ flertal (vi) | -unk, -ünk | Látunk | Vi ser |
| Andra individ flertal (ni) | -tok, -tek, -tök | Látok | Ni ser |
| Tredje individ flertal (de) | -nak, -nek | Látnak | De ser |
I vissa fall används ett sålunda kallad bindevokal inom ändelsen likt o inom látok var ändelsen alltså existerar -ok.
Det existerar möjligt för att överspecificera formerna, exempelvis én látok (jag ser, tillsammans med "jag" utskrivet liksom én), örtinfusion látsz, ő lát osv, trots för att detta framgår från ändelsen för att verbet avser enstaka viss individ samt numerus. Detta används bara då detta behöver understrykas för att "det existerar verkligen jag vilket ser" osv.
I tredjeplats individ singularis äger dem flesta verb ingen ändelse, dock ett många använd verbgrupp existerar dem således kallade -ik-verben, liksom inom tredjeplats individ singularis äger ett -ik-ändelse, exempelvis dolgozik (hen arbetar), eszik (hen äter) iszik (hen dricker) osv.[5]
När verbet besitter en bestämt objekt används dem objektiva böjningarna, återigen inom personändelser kombinerade tillsammans med numerus, ytterligare 6 olika ändelsegrupper:
| Person | ändelser | exempel | svenska |
|---|---|---|---|
| Första individ singularis (jag) | -m (-om, -em, -öm) | Látom a vonatot | Jag ser tåget |
| Andra individ singularis (du) | -d (-od, -ed, -öd) | Látod a vonatot | Du ser tåget |
| Tredje individ singularis (han/hon/hen) | -ja, -je, -i | Látja a vonatot | Hen ser tåget |
| Första individ flertal (vi) | -juk, -jük | Látjuk a vonatot | Vi ser tåget |
| Andra individ flertal (ni) | -játok, -itek | Látjátok a vonatot | Ni ser tåget |
| Tredje individ flertal (de) | -ják, -jék, -ik | Látják a vonatot | De ser tåget |
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Ungerskans substantiv äger inga genus, dock väl 18 kasus (samt 6 kasus till singularformer) såsom bildas tillsammans med hjälp från ändelser.
tillsammans undantag till prepositionenmint (än) används bara postpositioner.
Postpositioner vilket böjs inom något kasus kunna användas vilket prepositioner, dock detta bruk används bara inom dem fall såsom talaren önskar betona orden inom meningen speciell.
Ungerska kasus vid substantiv
[redigera | redigera wikitext]I ungerskan existerar nominativ en omarkerat kasus (exempelvis az alma, äpplet) samt ackusativformen indikeras tillsammans med suffixet -t (az almát, såsom inom jag äter äpplet).
Hälften från dem nästa kasus uttrycker enstaka tredelad kombination från ursprung-plats-riktning alternativt yta-inuti-närhet vilket ger 3x3 dvs 9 ytterligare kasus, samt detta finns en speciellt elativ likt uttrycker enstaka kombination från ursprung samt inuti: inifrån alternativt ur, ex hajóból "inifrån/ur skeppet".
Detta existerar ett förenklad beskrivning från ungerskans 18 + 6 kasus, fullständiga kasus äger sex olika deklinationer.[6]
| kasus | ändelse | mening | exempel | svenska |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | - (inget till singularis) -k (för pluralis) | hajó, hajók | skepp, (många) skepp | |
| Ackusativ | -t | hajókat | Flickan köpte skeppet | |
| Dativ-genitiv | -nak, -nek | åt | hajónak | åt skeppet |
| Inessiv | -ban, -ben | i | hajóban | (han var) inom skeppet |
| Elativ | -ból, -ből | ur | hajóból | (gick ut) ur skeppet |
| Illativ | -ba, -be | in inom | hajóba | (gick) in inom skeppet |
| Adessiv | -nál, -nél | hos, nära | hajónál | (stod) nära skeppet |
| Ablativ | -tól, -től | riktning ifrån | hajótól | (gick) ifrån skeppet |
| Allativ | -hoz, -hez, -hőz | riktning mot | hajóhoz | (gick) mot skeppet |
| Superessiv | -n | på | hajón | (ovan) vid skeppet |
| Delativ | -ról, -ről | riktning ned ifrån, ifall | hajóról | om skeppet (en litteratur om skeppet), ned ifrån skeppet |
| Sublativ | -ra, -re | riktning upp vid, mot | hajóra | (gick) upp vid skeppet |
| Terminativ | -ig | fram mot (spec angående tid) | tízig | fram mot klockan tio |
| Kausal-final | ért | för | hajóért | för (ett) skepp |
| Komitativ | -val, -vel | med | hajóval | (jag ankom) tillsammans med skepp |
| Translativ | -vá, -vé | (göra) mot | hajóvá | (göra) mot skepp |
| Essiv formalis | -ként, -képp(en) | såsom | hajóként | såsom båt |
| Essiv-modal | -ul, -ül | såsom | hajóul | såsom båt |
| Temporal | -kor | vid (om tid) | hétkor | vid (klockan) sju |
| kasus | ändelse | mening | exempel | svenska |
|---|---|---|---|---|
| Iterativ | -nta, -nte | varje (om tidpunkter) | éventa | årligen |
| Distributiv | -nként | per, vid, angående | percként | per 60 sekunder |
| Komitativ | -stul, -stül | tillsammans tillsammans | feleségstül | som fru (till) |
| Multiplikativ | -szor, -szer, -ször | gånger | sokszor | många gånger |
| Lokativ | -t, -tt | i | Pécsett | i Pécs (ålderdomlig form) |
Adjektiv
[redigera | redigera wikitext]Adjektiven inom magyariska besitter identisk grundform inom singularis samt flertal, exempelvis a csúnya macska (den fula katten) vs a csúnya macskák (de fula katterna).
När en adjektiv emellertid står självständigt inom predikativ (som inom svensk predikatsfyllnad) alternativt då detta används likt en substantiv, kommer detta för att böjas inom numerus likt en substantiv.
Finska existerar en finskt-ugriskt tungomål, samt språkgruppen likt finska tillhör kallas på grund av östersjöfinska språk.Exempel: a macska csúnya volt (katten plats ful) vs a macskák csúnyák voltak (katterna fanns fula) - notera hur adjektivet csúnya idag får numerus csúnyák. inom vissa fall kunna även adjektiv likt slutar vid vokal ett fåtal ytterligare ett bindevokal, exempelvis szomorúak (ledsna).[7]
Adjektiven är kapabel kompareras inom fyra regelbundna former liksom använder ett kombination från prefix samt suffix (ändelser), samt var enstaka bindevokal används före suffixet angående adjektivet slutar vid enstaka konsonant:[8]
| Form | prefix/suffix | exempel | svenska |
|---|---|---|---|
| Positiv | - | nagy | stor |
| Komparativ | -bb | nagyobb | större |
| Superlativ | leg--bb | legnagyobb | störst |
| Översuperlativ | legesleg--bb | legeslegnagyobb | större än störst |
Vissa adjektiv besitter enstaka oregelbunden komparation, exempelvis szép, szebb, legszebb (vacker, vackrare, vackrast), alternativt sok, több, legtöbb (många-mycket, flera-mera, flesta-mest).[9]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ungrarna skiljde sig cirka 3000 tid före Kristus ifrån dem andra finsk-ugrisk-talande stammarna, vilket äger lett mot för att bland andra finnar, ester samt mordviner, vars förfäder levde tillsammans många längre, inom solens tid ej längre förstår ungerskan.
Efter för att språken skiljt sig åt levde den magyariska stammen inom c:a 1600 tid vid dem sydryska stäpperna var dem tog upp en antal mening ifrån persiska (farsi), kaukasiska samt turkiska. då man slog sig ned inom nuvarande Ungern runt kalenderår 896 etablerade man nya kontakter vilket ledde mot lånord ifrån slaviska, tyska samt medeltida latin.[10]
Likheter mellan magyariska samt finska
[redigera | redigera wikitext]Det finns en antal mening vilket äger ett samt identisk innebörd inom ungerskan samt finskan, samt liknar varandra:[11]
- Vatten: magyariska = víz; finska = vesi (vete-, vede-)
- Liv: magyariska = élet; finska = elämä
- Blod: magyariska = vér; finska = veri (vere-)
- Hjärta: magyariska = szív; finska = sydän
- Lever: magyariska = máj; finska = maksa
- Hand: magyariska = kéz; finska = käsi
- Slicka: magyariska = nyal; finska = nuolla (Ordet tunga (även språk) heter nyelv vid magyariska, vilken kunna hittas inom finskans niel(lä) inom betydelsen svälja.
Medan tunga (även språk) heter kieli vid finska.)
- Öga: magyariska = szem; finska = silmä
- Bi: magyariska = méh; finska = mehiläinen
- Honung: magyariska = méz; finska mesi (Även ifall detta ifrån detta svenska språket tagna termen hunaja existerar mer brukligt inom finskan idag.
Saft vid finska heter till övrigt mehu, orden bi samt honung visar för att man inom sitt gemensamma urhem idkat honungsinsamling.)
- Pil: magyariska = nyíl; finska = nuoli (Fågel heter madár vid magyariska, dock fågel heter lúd vars mening besitter sitt gemensamma ursprung inom finskans mening till bevingat djur likt existerar lintu.Finska (suomen kieli) existerar en finsk-ugriskt tungomål framförallt talat inom land i norden, var detta tillsammans tillsammans svenskan existerar officiellt språk.
till drygt 5000 kalenderår sedan inom urhemmet plats nära sidan från insamlandet även jakten nödvändig, titta även detta gemensamma termen på grund av horn. Liknande namnförskjutningar liksom hittas mellan fågel samt bevingat djur hittar man även inom detta magyariska termen till orm såsom heter kígyó, medan kyy betyder särskilt huggorm vid finska.
Ungerskans vas betyder järn vid svenska, medan vaski vid finska existerar koppar. Används idag inom termen vaskikäärme (sv: kopparorm), medan koppar inom allmänt brukar artikel detta ifrån svenska språket tagna termen kupari. en sista modell vid hur ordens innebörd förändras existerar termen ár liksom existerar magyariska samt betyder kostnad, medan finskans arvo betyder värde.)
- Horn: magyariska = szarv; finska sarvi
- Sten: magyariska = kő; finska = kivi
- Träd: magyariska = fa; finska = puu
- Natt: magyariska = éj; finska = yö
- Vi: magyariska = mi; finska = me
- Ni: magyariska = ti; finska = te
I ungerskan samt finskan äger även enstaka sektion konsonantskiftningar skett, exempelvis mellan h samt k.
Finskan besitter dessutom bevarat ändelsen -i inom sitt tungomål. Finskt ordinitialt k motsvaras från h inom ungerskan angående detta var följs från bakre vokal:
- Fisk: magyariska = hal; finska = kala
- Tre: magyariska = három; finska = kolme
- Sex: magyariska = hat; finska = kuusi
Ungerskan äger även diverse lånord, bland andra följande:
- Turkiska lånord: alma (äpple), bor (vin), apa (far), anya alternativt anyu (mor), sisak (hjälm) samt baksis (dricks)
- Tyska lånord: kvártély (militärt kvarter), kugli (klot), spicli (spion [vardagligt]), táska (väska), dzseki (jacka), tipp (tips), heccelni (hetsa), vicc (vits, rolighet) samt andra mening tillsammans armé anknytning (exempelvis hapták ifrån Habtacht, egzecéroz ifrån exezieren, mars!
ifrån marschieren samt kuss ifrån kuschen)
- Tjeckiska lånord: király (kung), kukorica (majs) samt stadsnamn tillsammans med ändelsen -grád (Visegrád)
- Latinska lånord: centrum (centrum) samt skandallum (skandal, [ålderdomligt])
- Franska lånord: csekk (check), bál (bal), garázs (garage), balkon (balkong) samt restaurant (restaurang)
- Romska lånord: csávó (karl), csaj (tjej), kéró (hus) samt lóvé (pengar) (Dessa mening existerar slang.)
- Finskt lånord: szauna (bastu)
- Svenskt lånord: ombudsman (ombudsman)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^”Glottolog 4.4 - Hungarian”. glottolog.org.
https://glottolog.org/resource/languoid/id/hung1274. Läst 5 juli 2021.
- ^”ScriptSource - Hungarian written with Latin script”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=hu-Latn. Läst 5 juli 2021.
- ^”Hungarian language, alphabet and pronunciation”. omniglot.com.
https://omniglot.com/writing/hungarian.htm. Läst 5 juli 2021.
- ^Storlind, Eugen (2002). ”Verb (anger handlingar)”. Ungersk grammatik. Helsingborg: Storlinds förlag. sid. 26-27. Libris8408018. ISBN 91-87352-17-6
- ^Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Konjugation”. Ungersk grammatik.
Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 102-103. Libris7218104. ISBN 91-20-03877-1
- ^Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Formlära”. Ungersk grammatik. Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 37. Libris7218104. ISBN 91-20-03877-1
- ^Dugántsy, Mária (2005). ”Nomina”. Ungersk grammatik 1 (2).
Uppsala: Finsk-ugriska avdelningen. sid. 13. Libris10648299. ISBN 9197210420
- ^Storlind, Eugen (2002). ”Adjektiv (egenskapsord)”. Ungersk grammatik. Helsingborg: Storlinds förlag.Allt fler ungrare önskar ej längre tro för att ungerskan samt finskan existerar släkt.
sid. 47-51. Libris8408018. ISBN 91-87352-17-6
- ^Lavotha, Ödön; Csilla Lavotha (1973). ”Adjektiv”. Ungersk grammatik. Lund: Almqvist & Wiksell, Studentlitteratur. sid. 80. Libris7218104. ISBN 91-20-03877-1
- ^Dugántsy, Mária (2005). ”Ordlära - Szótan”. Ungersk grammatik 1 (2).
Uppsala: Finsk-ugriska avdelningen. sid. 9. Libris10648299.
I vår kunskapsbank är kapabel ni lära dig mer angående detta finska språket samt den finska kulturen inom Sverige.ISBN 9197210420
- ^”Unkari - sukulaiskieli” (på finska). Suomi – Unkari Seura. 28 augusti 2008. https://suomiunkari.fi/kieli/unkari-sukulaiskieli/. Läst 5 juli 2021.