Förälder psykisk ohälsa är filmfestival resultat

Psykisk ohälsa hos föräldern existerar vanligt då unge mår uselt. Både barnet samt behandlingen förmå påverkas, dock riskerna skiljer sig åt beroende vid problematik samt svårighetsgrad.

Psykisk ohälsa hos föräldern existerar vanligt då unge mår dåligt.

detta visar psykologen Helena Simonsson inom sitt specialistarbete. inom studien framträder även ett bedömning mot detta förändrade synsättet inom Bup såsom blivit allt mer individ- samt symtominriktat.

I den aktuella studien behandlas hur psykologer inom barn- samt ungdomspsykiatrin upplever för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Studier äger demonstrerat för att unge mot föräldrar tillsammans psykisk ohälsa existerar enstaka riskgrupp på grund av för att egen förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4]. detta äger bland annat framkommit för att nedstämdhet hos föräldern påverkar barnets nuvarande samt framtida psykosociala funktionsnivå, tillsammans enstaka ökad fara på grund av för att förbättra relaterade till känslor samt beteendemässiga svårigheter [5,6].

Det finns olika förklaringsmodeller mot varför detta innebär ett förhöjd fara för att växa upp tillsammans med ett mamma/pappa tillsammans psykisk ohälsa, dock både arv samt miljö tycks äga effekt.

Denna lärande utgår ifrån stress- samt sårbarhetsmodellen, anknytningsteori, föräldraskapsstil, föräldraförmåga, omvända roller, inlärningsteori samt modellinlärning. Dessa faktorer kunna samverka inom olika grad samt ovan tidsperiod då man bör undersöka bakgrunden mot hur förälderns psykiska ohälsa förmå påverka barnet samt behandlingsarbetet.

Trots detta äger detta demonstrerat sig för att detta existerar flera från barnen liksom inte någonsin aktualiseras inom barn- samt ungdomspsykiatrin även angående behov från personlig behandling finns [7].

Hur massiv andel ungar såsom äger ett mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa finns detta ej många undersökning vid. detta finns dock viss undersökning såsom besitter demonstrerat för att föräldrar mot aktuella små människor inom barn- samt ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10].

Riktlinjer en stöd på grund av bedömning
Inom barn- samt ungdomspsykiatrin inom land arbetar man tillsammans barnet vid olika sätt.

Barn- samt ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns landsting (numera område Stockholm) besitter utfärdat riktlinjer likt stöd på grund av analys samt behandling inom verksamheten.

I bedömningsfasen fokuserar man vid barnets aktuella status, svårigheter, funktionsnivå samt symtom [11]. Bedömningen görs utifrån förälderns problembeskrivning såsom kompletteras tillsammans övervakning från samt individuellt konversation tillsammans med barnet.

Familjesammanhanget behöver bedömas till för att behärska reflektera vilka behandlingsinsatser likt bör rekommenderas [11]. inom behandlingen existerar detta dock barnet samt barnets problematik vilket utgör fokus snarare än familjesystemet.

Syftet tillsammans med denna forskning plats för att undersöka hur verksamma psykologer inom barn- samt ungdomspsykiatrin upplever för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Utifrån undersökning (tematisk analys) [12] från intervjuer tillsammans tio legitimerade psykologer, verksamma inom barn- samt ungdomspsykiatrin, skapades fyra huvudteman; barnet, föräldern, samverkan samt behandling.

Sammanfattningsvis fanns enstaka samsyn hos psykologerna för att dem upplevde för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas negativt då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Flertalet upplevde för att detta finns ett massiv team unge tillsammans med föräldrar liksom ej mår utmärkt samt för att barnet förmå äga levt länge tillsammans enstaka sjuk mamma/pappa innan detta aktualiseras inom barn- samt ungdomspsykiatrin. Dock påpekade dem för att psykisk ohälsa existerar en vitt term samt för att detta därför skiljer sig åt beroende vid problematik samt svårighetsgrad.

dem tog även upp för att familjer, var både ungar samt mamma/pappa äger psykisk ohälsa, existerar ett resurskrävande lag, vilket ställer krav vid teamarbete samt välfungerande samverkan.

Barnet
inom studien uppgav psykologerna för att dem möter enstaka massiv samling unge var även föräldern mår uselt, vilket existerar inom enlighet tillsammans tidigare studier vilket besitter demonstrerat för att ungar mot föräldrar tillsammans psykisk ohälsa existerar enstaka riskgrupp till för att själva förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4].

i enlighet med deras beskrivningar påverkas barnen olika beroende vid vilken psykisk ohälsa vilket existerar aktuell hos föräldern, barnets problematik samt ålder samt hur detta sociala nätverket ser ut. Detta förmå ses såsom enstaka kombination från risk- samt skyddsfaktorer samt dem påverkar hur detta går på grund av barnet. Faktorer likt förmå påverka förmå mot modell artikel ifall detta finns ett ytterligare välfungerande mamma/pappa inom hemmet, samspelet inom familjen, vilka förutsättningar vilket finns inom omgivningen samt barnets karaktär samt sårbarhet.

Ju fler bekymmer vilket finns inom ett släkt, desto större fara till barnet [13].

Psykologerna lyfte fram för att en ungar liksom lever tillsammans enstaka mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa ofta är kapabel uppleva bekymmer på grund av föräldern samt för att barnet blir mer ansvarstagande. detta framkom även för att barnet är kapabel bli skuldbelagt både från föräldern samt omgivande struktur samt därför behöver behandlaren existera observant vid för att särskilja vilket liksom existerar barnets respektive förälderns svårigheter.

Dessa aspekter såg dem liksom riskfaktorer till för att barnet egen utvecklar psykisk ohälsa.

Både psykologerna inom denna undersökning samt konsekvens ifrån tidigare studier besitter demonstrerat för att detta ej existerar ovanligt för att en ökat ansvarstagande kunna leda mot en omvänt rolltagande. detta omvända rolltagandet kunna innebära för att man får ta större ansvar på grund av förälderns mående, uträtta hushållssysslor samt ta grabb angående bror/syster [14].

detta existerar därför viktigt för att uppmärksamma både barnet samt föräldern eftersom en ökat -ansvarstagande begränsar barnet, vilket inom sig kunna leda mot ett negativ tillväxt [15] samt medföra psykisk ohälsa inom myndig ålder [16].

Föräldern
Föräldraförmågan samt föräldra-barnrelationen besitter demonstrerat sig existera några från dem viktigaste faktorer likt påverkar barnets psykiska välmående samt välbefinnande [17].

Sedan 2022 frågar Folkhälsomyndigheten ifall hälsan bland personer ovan 84 tid, samt den gruppen besitter delvis andra effekt än mot modell den näst äldsta åldersgruppen, 65–84 år.

Studier besitter demonstrerat för att föräldra-barnrelationen fungerar sämre nära psykisk ohälsa hos föräldern [18,19,20,21], vilket fanns något såsom även belystes inom denna forskning. enstaka mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa beskrevs ofta äga svårt för att titta barnets behov samt möta barnets signaler vid en adekvat sätt. detta framkom även för att vissa indikator hos barnet förmå förbises mot resultat från ökad upptagenhet från egna svårigheter.

Flera tog upp för att affektregleringssvårigheter ofta förekommer hos dessa föräldrar, vilket förmå leda mot en inkonsekvent beteende samt ett väsentlig ögonkontakt vid barnet.

Flertalet från dem intervjuade beskrev föräldern liksom rollmodell samt för att detta ej existerar ovanligt för att barnet tar efter förälderns beteende genom modellinlärning [22].

detta framkom även för att föräldern ofta upprätthåller barnets psykiska ohälsa genom för att uppmuntra beteenden liksom främjar förälderns egna svårigheter, vilket går inom linje tillsammans med detta inlärningsteoretiska perspektivet tillsammans med positiv förstärkning [23].

Psykologerna lyfte fram för att man inom tidsperiod behöver synliggöra unge tillsammans ökad fara till psykisk ohälsa, vilket överensstämmer tillsammans vilket forskningen besitter demonstrerat.

Föräldern måste uppmärksammas inom tidsperiod på grund av för att minimera risken hos barnet samt ju tidigare, desto mindre fara till negativ effekt vid barnets fortsatta tillväxt [24]. Inom mödra- samt barnhälsovård besitter man blivit förbättrad vid för att upptäcka nyblivna föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa eftersom man vet för att detta påverkar anknytningen mellan barnet samt föräldern.

Kvaliteten vid hur anknytningen utvecklas kommer för att påverka barnets psykologiska tillväxt [25].

Samverkan
Flera psykologer tog upp för att unge mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa existerar ett resurskrävande patientgrupp samt för att kvaliteten vid samarbetet mellan vårdgivarna påverkar både barnet samt behandlingsarbetet.

Det förmå existera jobbigt angående din mamma/pappa alternativt vårdnadshavare mår mentalt dåligt.

nära samverkan rör detta ofta familjer tillsammans med mer grundlig behov från hjälpinsatser var socialtjänst, lärcentrum samt barn- samt ungdomspsykiatrin främst existerar inblandade.

Kvaliteten vid samverkansmötena upplevdes variera. flera tog upp för att mötena ofta blir på grund av stora, ej leder fram mot något samt för att familjen kunna riskera för att bli förbigången.

Ur en etiskt perspektiv är kapabel psykologen påverkas från vilket man delger eftersom man ej ständigt vet hur informationen mottas. detta vilket delges måste leda fram mot något konstruktivt således för att ej onödig data sprids vidare. Olika verksamheter äger ej ständigt identisk problemformulering då detta gäller barnet, vilket även påverkar resultatet från samverkansarbetet.

Förutom olika ögonkontakt vid svårigheterna förmå förståelse angående barnets tillväxt variera beroende vid verksamhet.

Barn- samt ungdomspsykiatrin existerar ansvarig för att utföra orosanmälan angående en små människor far illa, vilket några från psykologerna tog upp, dock detta existerar ej ständigt för att enstaka registrering leder mot ett förbindelse mellan socialtjänsten samt familjen.

Samverkan tillsammans vuxenpsykiatrin beskrevs nästintill existera obefintlig. Flera önskade en förbättrad samarbete eftersom detta är kapabel ge ökad medvetande samt större helhetsperspektiv. Psykologerna betonade även för att vuxenpsykiatrin ofta saknar barnperspektiv då dem behandlar förälderns psykiska ohälsa.

Sedan 2010 bör hälso- samt sjukvården särskilt beakta barns behov från data, råd samt stöd angående barnets mamma/pappa alternativt någon ytterligare myndig inom hemmet besitter ett psykisk störning, funktionsnedsättning, missbruk alternativt oväntat dör [26].

Efter för att lagen infördes äger arbetet intensifierats samt man besitter inom vuxenpsykiatrin infört olika preventiva familjeinterventioner [27]. Även angående lagen främst riktar sig mot vuxenpsykiatrin (vad gäller psykisk ohälsa) behöver detta beaktas samt behållas aktuellt inom varenda verksamheter vilket bedriver hälso- samt medicinsk hjälp, socialt sysselsättning, utbildning etc.

Behandling
Flertalet från psykologerna uppmärksammade för att detta existerar enstaka massiv samling ungar mot föräldrar tillsammans psykisk ohälsa såsom ej mår utmärkt.

Detta existerar inom linje tillsammans dem studier likt besitter demonstrerat för att föräldrar mot aktuella ungar inom barn- samt ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10]. Behandlingskontakten beskrevs ofta artikel tidskrävande samt utan positivt utfall. en förändrat samspel samt skiftat fokus ifrån unge mot mamma/pappa beskrevs klart behärska visa sig inom behandlingsrummet.

Det beskrevs även enstaka bekymmer ovan för att dem affektregleringssvårigheter likt föräldern ofta uppvisar inom behandlingsrummet är kapabel förstärkas utanför rummet.

Upplevelsen bland psykologerna plats för att man ofta äger »flera« patienter inom rummet samtidigt samt flertalet förespråkade teamarbete tillsammans numeriskt värde behandlare. dem önskade allmänt enstaka ökad satsning vid behandlingskvaliteten till denna resurskrävande patientgrupp. Flera fanns kritiska mot barn- samt ungdomspsykiatrins förändrade synsätt liksom innebär fokus vid individen inom stället till vid familjearbetet.

dem ansåg för att en ökat individfokus fullfölja för att man fortsätter leta efter individuella förklaringsmodeller ifall behandlingsarbetet ej går vidare, trots för att detta förmå finnas andra orsaker. Behandlingsarbetet upplevdes ofta fungera förbättrad angående föräldern besitter ett personlig vårdkontakt. Studier äger demonstrerat för att ifall föräldern ej äger ett personlig behandling reducerar chansen på grund av barnet för att bli friskt [8.9,10].

En från psykologerna tog dock upp för att detta ej ständigt fungerar god då numeriskt värde parallella kontakter pågår samtidigt.

detta förmå bli ett diskrepans mellan vad förälderns behandlare anser samt barn- samt ungdomspsykiatrins uppgift, angående ej samverkan äger utrymme. detta finns även studier liksom besitter poängterat vikten från för att samordna behandlingen tillsammans med barnet samt föräldern [28,9].

Oavsett behandlingsinsats ansåg flertalet från psykologerna inom denna forskning för att detta underlättar angående förälderns mående förbättras eftersom detta bidrar mot en mer välfungerande föräldraskap, vilket inom sin tur förbättrar barnets psykiska välmående.

Detta överensstämmer tillsammans undersökning vilket besitter demonstrerat för att barnets beteendeproblem reducerar då förälderns mående förbättras [29].

Behov från mer forskning
Samhället måste uppmärksamma denna utsatta assemblage liksom äger enstaka förhöjd fara för att förbättra psykisk ohälsa. Man behöver titta barnet inom sitt kontext samt därför vore detta önskvärt för att framtida undersökning tog fram en större underlag på grund av hur vanligt förekommande denna patientgrupp existerar.

undersökning bör bedrivas vid vilka insatser barnet får inom utbildning samt via socialtjänst.

Barn mot föräldrar tillsammans med psykisk sjukdom löper enstaka ökad fara för att själva förbättra psykisk sjukdom alternativt för att erhålla andra bekymmer beneath barndomen samt senare inom livet.

Detta kunna existera en underlag på grund av framtida samverkan tillsammans barn- samt ungdomspsykiatrin. Man behöver äga jämförande studier tillsammans med olika behandlingsmetoder till denna assemblage vad gäller metodval samt vilka liksom bör artikel involverade.

Kommande undersökning bör även undersöka hur barn- samt ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin samverkar, samt komma tillsammans förslag mot framtida metoder på grund av för att hjälpa dessa familjer.

Man behöver även undersöka vilka synsätt liksom finns inom dessa verksamheter vilket gäller relationen barn-förälder.

Helena Simonsson
mentalvårdare, expert inom klinisk psykologi

Texten existerar ett översikt från studien Psykologers upplevelse från unge samt behandling inom barn- samt ungdomspsykiatrin nära psykisk ohälsa hos föräldern såsom fick priset Bästa skriftliga specialistarbete 2019.

Referenser (fullständig referenslista)
1.

Beardslee W R, Versage E M, Gladstone T R (1998). Children of affectively ill parents: a review of the past 10 years. Journal of the American Academy of Child- and adolescent Psychiatry, 37(11), 1134-1141.
2. Elgar F J, Mills R S, McGrath P J, et al. (2007). Maternal and paternal depressive symptoms and child maladjustment: the mediating role of parental behavior.

Journal of Abnormal Child Psychology, 35, 943-955.
3. Goodman S H, Gotlieb inom H (1999).

Översikten undersöker angående förebyggande insatser mot unge (0–18 år) inom familjer tillsammans med missbruk, psy-kisk sjukdom alternativt våld förbättrar barnens psykiska välbefinnande alternativt gör starkare skyddande faktorer, jämfört tillsammans med sedvanlig vård, väntelista alternativt ytterligare insats.

fara for psychopathology in the children of depressed mothers: a developmental model for understanding mechanisms of transmission. Psychological Review, 106(3), 458-490.
4. Weissman M M, Wickramaratne P, Gameroff M J, et al. (2016). Offspring of depressed parents: 30 years later. American Journal of Psychiatry, 173(10), 1024-1032.
5. Ramchandani P, Psychogiou L (2009).

Paternal psychiatric disorders and children’s psychosocial development. Lancet, 374, 646-653.
6. Korhonen M, Luoma inom, Salmelin R, et al. (2012). A longitudinal study of maternal prenatal, postnatal and concurrent depressive symptoms and adolescent well-being. Journal of Affective Disorder, 136(3), 680-92.
7. Larsson B, Knutsson-Medin L, sundelin C, et al.

(2000). Social competence and emotional/behavioural problems in children of psychiatric inpatients. europeisk Child and Adolescent Psychiatry, 9, 122-128.
8. Ferro T, Verdeli H, Pierre F, et al. (2000). Screening for nedstämdhet in mothers bringing their offspring for evaluation or treatment of nedstämdhet. American Journal of Psychiatry, 157, 375-379.
9. Swartz H A, Shear M K, Wren F J, et al.

(2005). nedstämdhet and anxiety among mothers who bring their children to a pediatric mental health mottagning. Psychiatric Services, 56(9), 1077-1083.
10. Vidair H B, Reyes J A., Shen S, et al. (2011). Screening parents during child evaluations: exploring parent and child psychopathology in the same klinik running head: screening parents at child evaluations.

Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 50(5), 441-450.
11. Barn- samt ungdomspsykiatri (BUP), Stockholms läns landsting (2015). Riktlinjer mot stöd på grund av utvärdering samt behandling. Karlskrona: Printfabriken.
12. Braun V, Clarke V (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
13.

Socialstyrelsen (2013). små människor vilket anhöriga – konsekvenser samt behov då föräldrar har
allvarliga svårigheter, alternativt avlider.
14.

Rapporten visar såsom sagt troligtvis hur situationen existerar till dem unge liksom besitter detta förhållandevis bra.

LeFrancois B A (2010). Distressed fathers and their children: a review of the literature. International Journal of Social Psychiatry, 58(2), 123-130.
15. Van Loon L M, Van dem Ven M O, Van Doesum K T, et al. (2017). Parentification, stress and bekymmer behavior of adolescents who have a parent with mental health problems. Family Process, 56(1), 141-153.
16. Hooper L M, DeCoster J, vit N, et al.

(2011). Characterizing the magnitude of the relation between self-reported childhood parentification and adult psychopathology: a meta-analysis. Journal of Clinical Psychology, 67(10), 1028-1043.
17. Stewart-Brown S L, Schrader-McMillan A (2011). Parenting for mental health: what does the bevis säga we need to do? Report of Workpackage 2 of the DataPrev project. Health Promotion International, 26 (S1), i10-i28.
18.

Cederblad M (2003). ifrån tidig del av ett liv mot vuxenliv: ett överblick från longitudinell undersökning. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
19. Oyserman D, Mowbray C T, Allen Meares P, et al. (2000). Parenting among mothers with a serious mental illness. American Journal of Orthopsychiatry, 70(3), 296-315.
20. Riebschleger J (2004). Good days and bad days: the experiences of children of a parent with a psychiatric disability.

Psychiatric Rehabilitation Journal, 28(1), 25-31.
21. Van Loon L M, Van dem Ven M O, Van Doesum K T, et al. (2014). The relation between parental mental illness and adolescent mental health: the role of family factors. Journal of Child and Family Studies, 23, 1201-1214.
22.

Bandura A (1977). Social learning theory. Upper Saddle River: Prentice Hall.
23. Ramnerö J, Törneke N (2013). Beteendets ABC: enstaka införande mot behavioristisk psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.
24. Rishel C W, Greeno C G, Marcus S C, et al. (2006a). Impact of maternal mental health ställning eller tillstånd on child mental health treatment outcome. Community Mental Health Journal, 42(1), 1-12.
25.

Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T, et al. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen från nära relaterade till känslor relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
26. Hälso- samt sjuvårdslagen, 1982:763.
27.

Socialstyrelsen (2017). Beardslee’s familjeintervention.
28. Rishel C W, Greeno C G, Marcus S C, et al. (2006b). Effect of maternal mental health problems on child treatment response in community-based services. Psychiatric Services, 57(5), 716-719.
29. Van Loon L M, Granic inom, Engels R C (2011). The role of maternal nedstämdhet on treatment outcome for children with externalizing behavior problems.

Journal of Psychopathology and Behavior Assessment, 33, 178-186.