Bilder på emigration till usa
Emigrationen ifrån landet mot Nordamerika
Under emigrationen ifrån landet mot Nordamerika ifrån mitten från talet mot tidigt anförande lämnade ungefär 1,5miljoner svenskar land samt flyttade främst mot USA. Efter grabb återvände omkring ett femtedel från emigranterna mot landet.
Resan mot Amerika gick tillsammans båt ovan Atlanten. Visserligen ägde den orörda jorden inom den amerikanska Mellanvästern ett kraftfull dragningskraft vid fattiga jordbrukare ifrån all Europa, dock även andra faktorer fanns viktiga på grund av flera från dem emigrerande svenskarna. Befolkningsökning stärkte konkurrensen ifall tillgänglig mark samt missväxten försvårade förhållandena vid den svenska ruralt område beneath ett tidsperiod.
nära denna tidsperiod ägde den svenska statskyrkan samt enstaka konservativ monarki ännu avgörande påverkan, dock detta existerar oklart ifall detta plats enstaka påtaglig drivkraft på grund av emigrationen. dem möjligen enskilt viktigaste förklarande faktorerna existerar kombinationen från för att kraftfull befolkningsökning skapade en arbetskraftsöverskott samtidigt likt detta fanns möjligt för att flytta mot USA var inkomstnivåerna plats högre.
Berättelser ifrån tidigare svenska emigranter beskrev existensen inom Mellanvästern positivt samt berömda religiös tolerans, politisk frihet samt varenda tillfällen likt gavs till för att utveckla sin levnadsstandard.
Den svenska emigrationen mot Nordamerika ökade beneath talet samt mer påtagligt efter detta amerikanska inbördeskriget (–), då land drabbades från flera missväxtår mot slutet från talet samt nådde sin kulmen beneath talet.
Allmän rösträtt (för män) infördes inom land , dock detta existerar oklart angående frånvaron från rösträtt dessförinnan påverkade emigrationsstatistiken. Dessförinnan fanns rösträtten inkomstbaserad samt den vanliga arbetaren kunde ej påverka politiken alls. Den amerikanska folkräkningen angav antalet svensk-amerikaner mot närmare flera från invandrarna blev typiska nybyggare, likt röjde samt odlade upp prärien, medan andra bodde kvar inom städerna, inom synnerhet Chicago.
Unga, ogifta kvinnor liksom inom landet ägde varit jordbruksarbetare började ofta direkt liksom hembiträden hos familjer inom amerikanska städer. Några från utvandrarna vilket etablerat sig inom USA reste åter mot land senare beneath talet, samt detta finns flera berättelser angående hur deras seder samt vanor ägde ändrats. Vissa återvände till för att tillbringa sina sista tid inom land, dock några bör äga ändrat sig då dem möttes från vilket dem ansåg artikel enstaka arrogant aristokrati samt enstaka nedbruten arbetarklass.
Efter ett smärre minskning vid talet tilltog utvandringen igen. Detta ledde mot riksomfattande bekymmer inom landet samt fick den svenska riksdagen för att tillsätta emigrationsutredningen Den rekommenderade sociala samt ekonomiska reformer till för att minska utvandringen genom för att ”tillgodogöra sig samt omsmälta detta verkligt goda, såsom finnes inom Amerika”.
Utredningen gav sitt stöd mot krav vid reformer, bland annat allmän rösträtt, förbättrad hem (egnahemsrörelsen) samt förbättrad skolväsen. effekt från dessa åtgärder existerar svår för att uppskatta eftersom inledande världskriget (–) bröt ut året sedan kommissionen publicerat sin senaste redovisning. Emigrationen avstannade för tillfället nästan helt, på grund av för att åter ta hastighet inom mer begränsad omfattning beneath talet dock stoppades helt inom samt tillsammans med för att USA kvoterade invandringen mot slutet från decenniet.
Äldre historia: ett svenskamerikansk dröm
[redigera | redigera wikitext]Den allra inledande emigrationsvågen ifrån land mot Nordamerika bestod från dem likt skapade kolonin Nya landet utefter Delawarefloden vid talet. detta plats den minsta samt maximalt kortlivade från dem europeiska koloniala besittningarna samt man beräknar tillsammans för att detta var vilket maximalt fanns mot svenskar samt finnar inom kolonin.
Kolonin erövrades från Nederländerna samt inlemmades inom kolonin Nya Nederländerna. Trots detta fortsatte dem ursprungliga svenska bosättarna för att prata svenska mot långt in vid talet.
Historikern H. Arnold Barton besitter dragit slutsatsen för att enstaka betydande påverkan från för att man upprättade Nya landet, plats för att detta skapade en starkt samt hållbart nyfikenhet till Amerika.
Under perioden emigrerade ett miljon människor ifrån landet mot USA. Utvandringen inleddes inom små skal redan vid talet då några företagare, bl.a.beneath upplysningen sågs Amerika såsom en frihetens nation samt blev en ideal på grund av liberala svenskar. Deras beundran till Amerika kombinerades tillsammans idéerna ifall ett svensk gyllene ålder samt idealiserade teorier angående detta fornnordiska arvet. Fördärvade från utländskt påverkan skulle dem tidlösa ”svenska värdena” behärska växer från svenskar inom den Nya världen.
detta denna plats skulle förbli en genomgående tema inom den svenska, samt senare svenskamerikanska, diskursen ifall Amerika, även angående dem ”tidlösa” värdena förändrades tillsammans med tiden. beneath samt talet skulle svenskar vilket argumenterade till religiös tolerans åberopa Amerika liksom en paradexempel. Fokus gick ifrån tro mot politik beneath talet då liberalerna inom detta hierarkiska svenska klassamhället tillsammans beundran såg vid den amerikanska republiken samt dess medborgerliga rättigheter.
beneath talet omfattade den svenskamerikanska drömmen mot samt tillsammans med ett välfärdsstat tillsammans ansvar till sina medborgares välbefinnande. Den gemensamma divisor till dessa skiftande idéer gick vilket ett skarlakansröd tråd liksom återkom beneath talet: Amerika såsom symbolen till samt drömmen angående den fria individualismen.[1]
Den svenska debatten ifall Amerika förblev mot största sektion teoretisk före talet, eftersom svensken inom gemen ägde många begränsade kunskaper angående nordamerikanska förhållanden.
Emigration fanns olagligt samt befolkningen betraktades likt ett nationell tillgång.[2] Den svenska befolkningen fördubblades mellan samt ,[3] vilket ledde mot bekymmer på grund av överbefolkning samt livsmedelsbrist, ett bekymmer baserad bland annat vid dem teorier såsom lanserats från Thomas Malthus inom slutet från talet.
ursprunglig beneath talet upphävdes dem lagar såsom förbjöd utvandring.[4]
talet
[redigera | redigera wikitext]Europeisk massutvandring: orsaker
[redigera | redigera wikitext]Storskalig europeisk utvandring mot USA började beneath talet inom Storbritannien samt Tyskland samt följdes från ett fast stigande utvandring ifrån dem flesta nordiska länderna samt senare ifrån Central- samt Sydeuropa.
Forskningen angående vilka faktorer såsom påverkade denna massemigration grundar sig vid avancerade statistiska metoder.[5] enstaka teori liksom besitter fått utbrett stöd inom forskarvärlden existerar H. Jeromes bedömning ifrån från ”push and pull”-faktorer, förhållanden liksom stimulerat emigration inom USA respektive Europa.
Var hittar jag listor vid människor liksom emigrerat mot USA tillsammans med avresa ifrån huvudstaden tid ?.Jerome upptäckte för att variationer inom antalet utvandrare samvarierade mer tillsammans med finansiell tillväxt inom USA än inom Europa samt drog slutsatsen för att ”pull” (goda ekonomiska möjligheter inom USA) fanns starkare än ”push” (svåra förhållanden inom Europa).[6] Jeromes slutsatser besitter ifrågasatts dock utgör ännu grunden till många från detta såsom skrivits ifall ämnet.[7] inom fallet land fanns detta dock klart för att detta plats beneath missväxtåren – vilket emigrationen växte mot ett autentisk massrörelse.
beneath dessa svältår utvandrade nästan 60 svenskar, mer än dubbelt således flera vilket beneath läka perioden [8]
Emigrationsmönster inom dem nordiska länderna visar flera slående skillnader. Massutvandringen började inom Norge, vilket även ägde den högsta andelen utvandrare beneath talet. Den svenska utvandringen började beneath tidigt anförande samt nedsänkt vid tredjeplats ställe inom Europa efter Irland samt Norge.
land ägde enstaka konstant nedsänkt andel utvandring medan Island snart nådde enstaka nivå vilket fanns jämförbar tillsammans med Norges. land i norden, var massutvandringen ej började förrän vid sent anförande, brukar räknas mot den östeuropeiska utvandringsvågen.[9]
Resan ovan Atlanten
[redigera | redigera wikitext]De inledande europeiska emigranterna färdades inom lastutrymmen vid segeldrivna lastfartyg.
inom samt tillsammans genomslaget på grund av ångmaskinen etablerades effektivare persontrafik ovan Atlanten inom slutet från talet. detta baserade sig vid enorma linjefartyg likt drevs från internationella rederier liksom Cunard Line, vit Star Line samt Inman Line. inom takt tillsammans med för att hastigheten samt kapaciteten vid dem stora ångfartygen steg, blev biljetterna mer prisvärd.
Transportföretag organiserade den ofta långa samt komplicerade färden mot Amerika ifrån hamnstäder vilket huvudstaden, götet samt malm. Nordtyska agenter använde ofta linje Stockholm–Lübeck var utvandrarna skickades vidare tillsammans järnväg mot Hamburg alternativt Bremen. Därifrån skeppades dem mot Southampton alternativt Liverpool inom England samt bytte mot något från dem stora transatlantiska fartygen tillsammans med destination New York.
Majoriteten från dem svenska emigranterna åkte dock via götet mot Hull samt sedan järnvägsfordon genom England mot Liverpool samt dem stora ångfartygen.[10]
Under senare delen från talet finansierade dem stora rederierna svenska emigrationsagenter samt betalade tryckningen från stora mängder utvandringspropaganda. många från materialet, liksom reklammedel, producerades från immigrationsförespråkare inom USA.
Propaganda samt rederiernas marknadsföring beskylldes ofta till för att spä vid utvandringen från den konservativa svenska elit, likt ägde blivit allt mer oroad ovan för att titta arbetskraften lämna landet. för att skylla utvandringsvågen vid rederiernas kampanjer samt låga biljettpriser blev enstaka populär klyscha beneath talet, dock existerar något likt delar forskarvärlden idag.
Brattne samt Åkerman besitter forskat inom reklamkampanjer samt biljettpriser såsom ett bidragande faktor, dock äger ej funnit några påtagliga bevis till för att dem påverkade utvandringen. Trots för att företagen således sent liksom existerar ovilliga för att öppna sina samling, sålunda tyder detta begränsade antalet källor vid för att biljettpriserna sjönk beneath talet, dock plats ändå vid bas från priskarteller dyrare än dem borde äga varit.[11] Å andra sidan påpekar H.
A. Barton för att kostnaden till för att överkorsa Atlanten drastiskt sjönk mellan samt , samt uppmuntrade fattiga svenskar för att emigrera.[12] Brattnes samt Åkermans undersökning äger demonstrerat för att dem reklammedel såsom rederierna tryckte lade mer vikt nära komforten samt fördelarna för att åka tillsammans enskilda företag än dem goda förhållandena inom den Nya världen.
Beskrivningen från Amerika plats ej förskönande samt dem allmänna råd liksom gavs fanns korta samt sakliga. marknadsföring inom tidningar fanns vanligt förekommande, dock plats oftast enformig samt stereotyp.[13]
Mitten från talet
[redigera | redigera wikitext]| Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april vid bas från programvaruproblem.
sysselsättning pågår på grund av för att ta fram en nytt verktyg. |
Invandring (blå linje) samt utvandring (orange linje) inom land per tid, –.[14]
Den svenska massutvandringen tog hastighet beneath våren då Gustaf Unonius () tillsammans sin fru, enstaka husa samt numeriskt värde studenter lämnade landet.
Den lilla gruppen grundade ett bosättning dem kallade New Upsala (”Nya Uppsala”) nära Pine Lake, Wisconsin samt började rensa på grund av nyodling. Gruppen fanns entusiastisk ovan nybyggarlivet samt nedtecknade levande beskrivningar ovan detta vackra landskapet.[15] Unonius flyttade senare mot Chicago samt blev var desillusionerad ovan existensen inom USA, dock hans hyllningar från den enkla samt dygdiga tillvaron såsom nybyggare publicerades inom liberala Aftonbladet samt ägde redan lockat svenskar för att flytta västerut.
Den tilltagande utvandringen orsakades från ekonomiska, politiska samt religiösa förhållanden inom landet, särskilt vid ruralt område. Europa fanns mitt inne inom ett finansiell nedstämdhet. inom land gjorde befolkningstillväxt inom kombination tillsammans missväxt detta allt svårare till människor för att försörja sig vid dem små jordlotter liksom minimalt tre fjärdedelar från befolkningen fanns beroende från.
Förhållanden vid ruralt område fanns särskilt svåra inom detta steniga samt oförsonliga Småland, likt skulle komma för att bli den primära källan på grund av emigration. Den amerikanska Mellanvästern stod inom kraftfull kontrast mot Småland samt Unonius beskrev detta inom en skrivelse liksom en idealland.[16] detta fanns gott angående bördig präriemark såsom ägdes från staten.
ifrån såldes detta mot nybyggare till 1,25 dollar per acre (cirka kvadratmeter) efter enstaka färsk jordförvärvslag (som ersattes från den mer kända Homestead Act ).
Runt förra sekelskiftet emigrerade nästan ett tredjedel från Sveriges befolkning mot Amerika.Den billiga jorden inom Illinois, Iowa, Minnesota samt Wisconsin plats oemotståndlig till dem landlösa samt fattiga europeiska jordbrukarna samt lockade även ett sektion rika bönder.
Den politiska frihet inom den amerikanska republiken utgjorde ytterligare enstaka dragningskraft. Svenska bönder plats bland dem maximalt läskunniga inom Europa samt blev därför påverkade från dem radikala jämlikhetstankar vilket skakade Europa beneath talet.[17] dem politiska striderna mellan svenska liberaler samt den konservativa samt repressiva monarkistiska regimen skärpte den politiska medvetenheten bland dem ogynnade, samt flera såg mot USA likt en sätt för att förverkliga sina republikanska ideal.
Religiösa avvikare fanns även förbittrade ovan hur dem behandlades från den lutherska statskyrkan. Konflikter mellan kyrklig församlingar samt utbrytargrupper fanns liksom hetast vid ruralt område var pietistiska grupper fanns aktivare samt var dem plats beneath strängare övervakning från rättsväsendet samt sockenpräster. Officiella repressalier mot olagliga former från gudsdyrkan fick bota grupper från pietister för att lämna landet tillsammans, tillsammans med intention för att grunda nya andliga gemenskaper inom detta nya landet.
Den största gruppen, anhängare från Erik Jansson, lämnade landet beneath sent talet samt grundade ett bygd inom Bishop Hill, Illinois.[19]
Den inledande resehandboken på grund av emigranter skrevs redan då Unonius lämnade landet samt ytterligare nio stycken publicerades mellan samt [20] Stora antal skogshuggare samt järngruvarbetare rekryterades till sysselsättning inom USA direkt inom landet från företagsagenter.
Agenterna likt rekryterade rallare till för att bygga dem amerikanska järnvägarna dök till inledande gången upp , då dem sökte arbetskraft mot Illinois huvud Railroad.[21]
Det svenska etablissemanget fanns många bedömande mot utvandringen. detta sågs likt en utarmande från arbetsstyrkan samt uppstudsighet bland dem lägre klasserna.
Både andliga samt världsliga myndigheter plats djupt oroade. flera utvandrares dagböcker samt memoarer beskriver karakteristiska scener var den lokale sockenprästen varnar för att den liksom utvandrar riskerar sin själ bland utländska kättare. Den konservativa pressen skrev för att utvandrarna saknade patriotism samt moralisk styrka samt för att allmänt fanns ”inga person som arbetar mera lata, sedeslösa samt liknöjda än dem, vilket mot andra orter utvandra.”[22] Utvandringen fördömdes såsom ett irrationell ”mani”, enstaka ”vurm” liksom utländska intressen lurat inom den svenska allmogen.
Den liberala pressen svarade tillsammans för att påpeka för att ”monarkismens tjänstehjon” plats kallsinniga inför dem bedrövliga förhållanden liksom rådde vid den svenska ruralt område samt dem ekonomiska samt politiska institutionernas efterblivenhet.[23] kommenterade liberala Göteborgs Handels- samt Sjöfartstidning sarkastiskt: ”Ja väl! Manien för att vilja förtära sig mätt, sedan man äger arbetat sig hungrig!
Vurmen för att vilja vid en hederligt sätt försörja sig egen samt sin familj.”[24][25]
Sent tal
[redigera | redigera wikitext]Den svenska emigrationen mot USA nådde sin höjdpunkt beneath decennierna efter amerikanska inbördeskriget (). Antalet svenskamerikaner uppskattades mot cirka 25, ett siffra liksom snart överskreds från den årliga invandringen.
rapporterade den amerikanska folkräkningen för att den svenskamerikanska befolkningen närmade sig människor, tillsammans med nya höjder inom invandringen samt [26] dem flesta bosatte sig inom norr. Den stora majoriteten ägde varit bönder inom hemlandet samt ägde lämnat landet vid bas från förödande missväxt[27] samt ägde samtidigt lockats mot USA från den stora resurser vid prisvärd mark såsom gjorts tillgänglig inom samt tillsammans Homestead Act dem flesta invandrarna blev nybyggare såsom röjde samt odlade upp den orörda marken inom Mellanvästern samt utvidgade bebyggelsen västerut, in inom Kansas samt Nebraska.[28] då större svenska bondesamhällen bildats vid prärien, fanns den personliga kontakten tillsammans med hemlandet den största drivande kraften på grund av fortsatt utvandring.
detta klassiska amerikabrevet mot släkt samt vänner ingöt stort tillit eftersom detta skrevs utifrån gemensamma värderingar samt erfarenheter. då emigrationen plats likt störst, ledde amerikabreven mot kedjereaktioner liksom nästan totalt avfolkade flera socknar samt löste upp nära sammansvetsade samhällen såsom sedan återförenades inom den amerikanska Mellanvästern.[20]
Även andra krafter verkade till för att locka immigranter mot städer, särskilt Chicago.
i enlighet med H.A. Barton föll priset på grund av för att överkorsa Atlanten mer än 50% mellan samt samt ledde mot för att allt fattigare svenskar bidrog mot den strida strömmen från emigranter (jämför dock tillsammans med Brattne samt Åkerman, titta ”Resan ovan Atlanten” ovan). dem nya immigranterna fanns inom allt högre utsträckning unga samt ogifta.
då enskilda individer snarare än kurera familjer började emigrera, blev amerikaniseringen påtagligare eftersom yngre samt ogifta utan besparingar tog dem arbete liksom erbjöds samt ofta inom städerna. Även flera såsom tidigare varit jordbrukare inom land sökte sig direkt mot städer samt bodde kvar var åtminstone tills dem ägde samlat tillräckligt många tillgångar på grund av för att gifta sig samt köpa ett personlig gård.[29] enstaka allt större andel pausade kvar inom städerna samt bidrog ej bara mot ökad utvandring utan även den inflyttning ifrån landsbygd mot tätort såsom fanns förhärskande även inom Europa.[30]
Ogifta unga kvinnor, ett lag likt Barton anser artikel särskilt avgörande, gick direkt ifrån jordbruksarbete inom landet mot för att artikel inneboende hembiträden inom amerikanska städer.
”Litteratur samt tradition besitter ofta bevarat den tragisk bilden från den invandrade nybyggarhustrun samt -modern,” skriver Barton, ”som genomlevde prövningar, fara samt saknad inom detta otämjda gränslandet… Betydligt vanligare bland dem nyanlända plats däremot dem unga ogifta kvinnorna… såsom hembiträden inom Amerika… blev dem behandlade såsom familjemedlemmar inom dem hushåll dem arbetade samt betraktades vilket ’damer’ [ladies] från amerikanska män, likt bemötte dem tillsammans med ett artighet samt omtanke dem inte någonsin upplevt inom hemlandet.”[31] detta fanns gott angående anställningstillfällen eftersom skandinaviska husor plats eftertraktade samt dem snabbt lärde sig språket samt kulturen.
dem svenska männen blev å andra sidan ofta anställda inom svenska arbetslag. dem unga kvinnorna gifte sig ofta tillsammans med svenskar samt förde tillsammans med sig ett entusiasm till elegant amerikansk hövlighet samt ett förfining präglad från medelklassvärderingar. flera berömmande beskrivningar finns ifrån sent anförande från den sofistikering, elegans samt detta omisskännliga amerikanska manér såsom enkla svenska bondflickor tog mot sig inom sitt nya hemland.[32]
Som nykomlingar blev svenskarna ofta illa omtyckta från infödda amerikaner, dock då invandringen ifrån södra samt östra Europa beneath talet drastiskt ökade, kom skandinaverna inom förbättrad dager inom anglo-amerikanska ögon.[33] Deras sätt fanns ej lika främmande: ”De existerar ej gatuförsäljare, positivhalare alternativt tiggare; dem säljer ej plagg samt driver ej pantbanker,” skrev den kongregationistiska missionären M W Montgomery ; ”de söker ej skydd beneath den amerikanska flaggan på grund av för att bland oss införa samt främja… socialism, nihilism, kommunism… dem existerar mer vilket amerikaner än något annat utländskt folk.”[34] Skandinaverna välkomnades även såsom ett protestantisk motvikt mot dem flera irländska katoliker liksom strömmade in inom USA.[21]
Ett antal väletablerade svenskamerikaner besökte landet vid talet samt deras kommentarer besitter givit forskare enstaka inblick inom vilka kulturskillnader likt uppstått.
ett lag ifrån Chicago återvände bostad inom en försök för att åter bosätta sig inom land till för att tillbringa sina sista kalenderår inom hemlandet, dock ångrade sig då dem träffade förhållanden inom detta svenska samhället beneath sent anförande. dem kände sig obekväma tillsammans vad dem beskrev liksom klassnobberi, utbrett fylleri samt ett ytlig religiositet samt åkte igen mot Amerika.[35] Den maximalt kända återvändaren plats Hans Mattson (–93), enstaka tidig nybyggare inom Minnesota såsom ägde tjänstgjort såsom överste vid nordsidan beneath amerikanska inbördeskriget samt innehaft posten likt statssekreterare inom Minnesota.
denne besökte landet –69 till för att rekrytera nybyggare på grund av Minnesota Immigration Board samt åter igen på grund av för att locka person som arbetar mot för att arbeta vid nordlig Pacific Railroad.
talet
[redigera | redigera wikitext]Emigrationsutredningen –
[redigera | redigera wikitext]Emigrationen ökade igen kring sekelskiftet samt nådde enstaka fräsch höjdpunkt då 35 lämnade landet.
Siffrorna förblev höga mot inledande världskriget samt skrämde konservativa, likt såg detta likt en ifrågasättande från nationell samhörighetskänsla, samt liberaler, liksom oroade sig på grund av för att arbetskraft nödvändigt till finansiell tillväxt gick förlorad. enstaka femtedel från varenda svenskar fanns idag bosatta inom USA,[36] samt en riksomfattande konsensus gav mandat på grund av för att frågan skulle utredas.
ett speciell Emigrationskommission upprättades samt tog sig an uppgiften samt publicerade sina utfall inom 21 grundlig volymer tillsammans med vad Barton besitter kallat ett ”typiskt svensk noggrannhet”.[37] Kommissionen underkände detta konservativa förslaget för att införa strängare lagstiftning mot utvandring samt gav inom slutändan stöd till den liberala linje vilket talade ifall ”att tillgodogöra sig samt omsmälta detta verkligt goda, vilket finnes inom Amerika […] samt sålunda förmå vår ungdom för att inom sitt eget nation titta ’framtidslandet’” genom sociala samt ekonomiska reformer.
Högt vid listan ovan angelägna reformer plats allmän rösträtt (för män), förbättrad hem samt finansiell tillväxt. Särskilt massiv vikt lades nära ett bred folkbildning likt skulle skynda vid ”klass- samt kastskillnadsprincipens utdrifvande ur vårt samhällslif”.[38]
Klassklyftorna inom detta svenska samhället plats stora samt blev en återkommande tema inom kommissionens utlåtanden.
detta nämndes likt den primära anledningen inom från dem personliga berättelserna inom utredningen. Dessa berättelser skrevs från anonyma svenskar inom USA samt Kanada såsom svar vid efterfrågningar inom svenskamerikanska tidningar samt äger stort kulturhistoriskt värde. Den övervägande majoriteten från svaren uttryckte entusiasm på grund av detta nya hemlandet samt kritiserade svenska förhållanden.
Bittra erfarenheter från elitism inom landet plats ännu levande efter 40, 50 kalenderår inom Amerika. Skribenterna mindes hårda arbetsvillkor, låga löner samt den svåra fattigdomen vid den svenska ruralt område. ett kvinna vilket bodde inom North Dakota skrev för att inom sin hemsocken inom Värmland ägde denna varit tvungen för att tjäna sitt levebröd såsom piga.
denna ägde varit tvungen för att vandra upp fyra vid morgonen samt blivit utfodrad tillsammans ”rutten sill samt rotfrukt […] utdelade inom små portioner, således för att jag ej kunde ett fåtal situation för att förtära mig sjuk”. inom sin kommande såg denna ”intet hopp för att behärska spara något till sjukdom alternativt ålderdom, utan fattighuset hägrade inom fjärran till mig.” då denna plats sjutton skickade hennes bröder, vilket redan emigrerat, ett betald biljett mot Amerika samt då ”slog befrielsens timme”.[39][40]
Bara en tid efter för att kommissionen publicerat sin sista volym bröt inledande världskriget ut samt stoppade effektivt nästan all utvandring samt vid talet upphörde den svenska massutvandringen.
Franklin D. Scott äger inom enstaka betydelsefull essä argumenterat på grund av för att skärpt amerikansk immigrationslagstiftning såsom trädde inom kraft plats orsaken. Barton å andra sidan pekar vid för att därför gott såsom samtliga rekommendationer inom utredningen, ifrån industrialisering mot sociala reformer, snabbt genomfördes.
han står fast nära för att resultaten ”måste äga haft ett påtagligt samlad resultat vid detta svenska ledarskapet samt den allmänna opinionen”.[41]
Svenskamerikanerna
[redigera | redigera wikitext]Mellanvästern förblev detta enhet var dem flesta svenskamerikaner bodde, dock dess ställning liksom svenskbygd ruckades beneath talet: bodde 54% från svenska invandrare samt deras ättlingar inom Mellanvästern, 15% inom industriorter inom öst samt 10% vid västkusten.
Chicago fanns inom praktiken den svenskamerikanska huvudstaden samt hyste 10% från samtliga svenskamerikaner, ovan människor. detta plats den näst största svenska staden inom världen efter Stockholm.[28]
Svenskamerikanerna definierade sig såsom både amerikaner samt svenskar samt bibehöll ett fascination samt grupp mot hemlandet.
dem nostalgiska hemresorna mot landet vilket ägde börjat vid allvar vid talet fortsatte långt in vid talet samt berättelser ifrån dessa resor fanns populärt ämne bland svenskamerikanska förläggare.[42] Berättelserna vittnade ifall blandade känslor, dock varenda färsk våg från hemvändande amerikaner upplevde enstaka återkommande indignation ovan svenskt klassnobberi samt bristande respekt på grund av kvinnor; flera återvände mot Mellanvästern stolta ovan sin nya amerikanska kultur.[43]
Sysselsättning inom USA
[redigera | redigera wikitext]Av inledande samt andra generationens svenska invandrare mot USA fanns kalenderår 32,8% sysselsatta inom lantbruk samt 35,1% sysselsatta inom industri.
kalenderår fanns detta inom USA svenskfödda lantbrukare. från dessa fanns anställda socm chefer, fanns arrendatorer samt resten plats självägande lantbrukare.[44]
talet: detta svenskamerikanska arvet
[redigera | redigera wikitext]I den amerikanska folkräkningen angav ca fyra miljoner amerikaner för att dem ägde svenskt ursprung.[45] Den faktiska siffran anses existera betydligt högre samt man uppskattar för att självdefinierade svenskamerikaner inom USA snart kommer för att artikel fler än dem nio miljoner sverigesvenskarna.[46]Minnesota existerar den stat såsom besitter överlägset flest invånare från svensk härkomst; 9,6% från befolkningen [47]
Utvandringen inom litteratur samt film
[redigera | redigera wikitext]Den maximalt kända litterära skildringen från den svenska massutvandringen existerar romansviten Utvandrarna (–59) från Vilhelm Moberg (–).
dem fyra delarna från den episka romanen berättar historien ifall enstaka utvandrarfamilj genom flera generationer, besitter sålts inom ovan numeriskt värde miljoner exemplar samt översatts mot ovan 20 tungomål. Böckerna äger filmatiserats från Jan Troell vilket Utvandrarna () samt Nybyggarna (), såsom inom sin tur varit inspirationen samt grunden mot Kristina ifrån Duvemåla, ett teaterföreställning ifrån från tidigare Abba-medlemmarna Benny Andersson samt Björn Ulvaeus.
Mobergs romansvit besitter mot massiv sektion format synen vid utvandringen inom land dock gav Ola Larsmo ut Swede Hollow likt ger enstaka mer urban berättelse från svenska immigranters liv inom USA.
Svenska Emigrantinstitutet grundades inom Växjö inom avsikt för att ”att skydda samling, intervjuer samt minnen ifrån den svenska emigrationsepoken –”[48] inom USA finns hundratals svenskamerikanska organisationer vilket besitter Swedish Council of America (ungefär ”Svenska rådet inom USA”) såsom paraplyorganisation.
detta finns svenskamerikanska museer inom Philadelphia, Chicago, Minneapolis, samt Seattle.[49] Sedan uppmärksammas den nordiska invandringen mot USA tillsammans med Leif Erikson Day.[50]
Statistik
[redigera | redigera wikitext]| År | Svenskfödda | Norskfödda |
|---|---|---|
| 3 | 12 | |
| 18 | ? | |
| ? | ||
| ? | ||
| ? | ||
| ? | ||
| ? |
Emigration ifrån svenska län mot USA kalenderår
[redigera | redigera wikitext]Källa: SCB[52]
Emigranter ifrån land mot Nordamerika per kalenderår
[redigera | redigera wikitext]| År | Emigranter mot USA | Emigranter mot Kanada |
|---|---|---|
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&03 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&02 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&03 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&01 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&09[53] | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&04 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&05 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&09 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&03 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&03 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&03 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&02 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&&&04 | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | ||
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&09 | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&08 | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&08 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&09 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&04 | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&07 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&02 | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&01 | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&03 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&06 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&05 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&08 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&01 | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&07 | &&&&&&&&&&&&&&&&01 | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&08 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&09 | &&&&&&&&&&&&&&&&01 | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&08 | &&&&&&&&&&&&&&&&01 | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&09 | &&&&&&&&&&&&&&&&02 | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&06 | &&&&&&&&&&&&&&&&01 | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&02 | &&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& | |
| &&&&&&&&&&&&&&&&& | &&&&&&&&&&&&&&&&&& |
Källor: till emigrationen mot USA, Statistisk tidskrift samt Statistisk årsbok till land, utgivna från Statistiska centralbyrån (SCB).[54][55][56][57][58] på grund av emigrationen mot Kanada, Statistiska centralbyråns årliga befolkningsstatistik [59] inom siffrorna mot Kanada medräknas Newfoundland.
Emigrationen mot Kanada år existerar inom källan "Brittiska Nordamerika". till siffrorna existerar källan Ut- samt invandring såsom publicerades årligen från SCB,[60] samt på grund av Statistisk årsbok på grund av Sverige.[61]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Swedish emigration to the United States, 23 januari
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Barton, A människor Divided, s.
5–7.
- ^Kälvemark,
- ^Se Beijbom, "ReviewArkiverad 3 augusti hämtat ifrån the Wayback Machine."
- ^Barton, A människor Divided,
- ^Se Åkerman.
- ^Norman,
- ^Runblom samt Norman, ; titta även Norman ().
- ^Häger, Olle; Carl Torell, Hans Villius (). Ett satans år. Stockholm: Sveriges Radios förlag. ISBN [sidnummerbehövs]
- ^Runblom samt Norman,
- ^Brattne samt Åkerman,
- ^Brattne and Åkerman, , ,
- ^Barton,
- ^Brattne and Åkerman,
- ^"Befolkningsutvecklingen inom riket efter kön.
kalenderår - " SCB vid "Hitta statistik"
- ^Se översatta quotation från Unonius inom Barton, A människor Divided,
- ^Se översatt quotation inom Barton, A människor Divided,
- ^Cipolla, , uppskattar den vuxna läskunnigheten inom land mot 90% , vilket placerar land högst bland dem europeiska länder likt denne äger undersökt.
- ^Bilderna plats ursprungligen illustrationer mot enstaka varnande allegori vilket publicerats inom Läsning till folket, detta officiella organet till Sällskapet till nyttiga kunskapers spridande; titta Barton, A människor Divided,
- ^Barton, A människor Divided,
- ^ [ab] Barton, A människor Divided,
- ^ [ab] Barton, A människor Divided,
- ^Nya Wermlandstidningen, april , citerad inom Runeby,
- ^Göteborgs Handels- samt Sjöfartstidning, , citerad inom Runeby,
- ^Citerad inom Runeby,
- ^Barton, A människor Divided,
- ^Den exakta siffran plats (Barton, A människor Divided, 37).
- ^ samt fanns dem sämsta missväxtåren samt ägde ruinerat flera småbrukare; titta Barton, A människor Divided,
- ^ [ab] Swensson CenterArkiverad 25 månad hämtat ifrån the Wayback Machine..
- ^Beijbom, "ChicagoArkiverad 6 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine."
- ^Barton, A människor Divided, 38–
- ^Originalcitat: "Literature and tradition have preserved the often tragic image of the pionjär immigrant wife and mother … bearing her burden of hardship, deprivation and longing on the untamed frontier … More characteristic among the newer arrivals, however, was the ung, unmarried woman … As domestic servants in amerika, they … were treated as members of the families they worked for and like 'ladies' bygd American dock, who showed them a artighet and consideration to which they were ganska unaccustomed at home"; Barton, A människor Divided,
- ^Barton, A människor Divided,
- ^Barton, A människor Divided, 39–
- ^Originalcitat: "they do not seek the shelter of the American flag merely to introduce and foster among us … socialism, nihilism, communism … they are more like Americans than are any other utländsk peoples"; ifrån Barton, A människor Divided,
- ^Privata skrivelse från Anders Larsson ifrån talet, sammanfattade inom Barton, A människor Divided,
- ^1,4 miljoner inledande andra generationens svenska invandrare bodde inom USA medan Sveriges totala befolkning fanns 5,5 miljoner; titta Beijbom, "ReviewArkiverad 3 augusti hämtat ifrån the Wayback Machine.".
- ^Barton, A människor Divided,
- ^Citaten existerar tagna ifrån liberalen Ernst Beckmans riksdagsmotion likt ursprungligen propagerade på grund av upprättandet från enstaka kommission; titta Emigrationsutredningen, Betänkande,
- ^Citat inom Emigrationsutredningen VII,
- ^Citat ifrån Emigrationsutredningen VII,
- ^Originalcitat: must have had a powerful cumulative effect upon Sweden's leadership and broader public opinion; Barton, A människor Divided,
- ^För mer kunskap angående svenskamerikansk litteratur, titta Barton, A människor Divided, ,
- ^Barton, A människor Divided, ff.
- ^Helge Nelson, The Swedes and the Swedish settlements in north amerika,
- ^American FactFinder, Fact Sheet "Swedish"Arkiverad 13 september hämtat ifrån the Wayback Machine..Svenskar inom Amerika.
Verifierad 5 januari
- ^Barton, "Swedish amerika in Fifty Years—Arkiverad 4 augusti hämtat ifrån the Wayback Machine.". Verifierad 5 januari
- ^American FactFinder: Minnesota, Selected Social Characteristics in the United States, Verifierad 5 januari
- ^Svenska EmigrantinstiutetArkiverad 14 femte månaden i året hämtat ifrån the Wayback Machine..
Verifierad 5 januari
- ^Swensson CenterArkiverad 25 månad hämtat ifrån the Wayback Machine.. Verifierad 5 januari
- ^Officiell utlysning från Leif Erikson Day Arkiverad 30 oktober hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Helge Nelson, The Swedes and the Swedish settlements in North amerika,
- ^”Så påverkade utvandringen mot Amerika Sveriges befolkning”. .
Statistiska Centralbyrån. 28 augusti Läst 11 november
- ^För år saknas statistik per år.
- ^ (PDF) Sveriges officiella statistik inom sammandrag. I: Statistisk tidskrift, h. 28. Stockholm: Statistiska centralbyrån. sid.9. %20statistik/Statistisk%20tidskrift%%2FStatistisk-tidskrifthpdf
- ^ (PDF) Sveriges officiella statistik inom sammandrag.
I: Statistisk tidskrift, h. 74. Stockholm: Statistiska centralbyrån. sid.9. %20statistik/Statistisk%20tidskrift%%2FStatistisk-tidskrifthpdf
- ^ (PDF) Sveriges officiella statistik inom sammandrag. I: Statistisk tidskrift, h. .På vilka sätt förmå utvandringen mot USA äga varit god på grund av både land samt USA? från vilka orsaker emigrerar människor ifrån olika länder idag.
Stockholm: Statistiska centralbyrån. sid.9. %20statistik/Sveriges%20officiella%20statistik%20i%20sammandrag%%2FSveriges-officiella-statistik-i-sammandragpdf
- ^ (PDF) Sveriges officiella statistik inom sammandrag. I: Statistisk tidskrift, h. .Under emigrationen ifrån land mot Nordamerika ifrån mitten från talet mot tidigt anförande lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar land samt flyttade främst mot USA. Efter grabb återvände omkring enstaka femtedel från emigranterna mot Sverige.
Stockholm: Statistiska centralbyrån. sid.9. %20statistik/Sveriges%20officiella%20statistik%20i%20sammandrag%%2FSveriges-officiella-statistik-i-sammandragpdf
- ^ (PDF) Statistisk årsbok till landet . Stockholm: Statistiska centralbyrån. sid. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf
- ^”Statistiska centralbyrån: Äldre statistik: BISOS A Befolkning ”.
?Subject=Befolkning&Series=BISOS+A+Befolkning+&From=&To=&Sort=relevance&Query=&Page=1&Tab=older&Exact=False. Läst 8 april
- ^”Statistiska centralbyrån: Äldre statistik: Ut- samt invandring ”. ?Subject=Befolkning&Series=Ut-+och+invandring+&From=&To=&Sort=relevance&Query=&Page=1&Tab=older&Exact=False. Läst 8 april
- ^ (PDF) Statistisk årsbok på grund av land .
Stockholm: Statistiska centralbyrån. sid. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Åkerman, Sune (). ”Theories and Methods of Migration Research,” in Runblom and Norman, From Sweden to America,
- Barton, H.
Arnold (). A människor Divided: Homeland Swedes and Swedish Americans, – Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
- Brattne, Berit, and Sune Åkerman (). ”The Importance of the försändelse Sector for Mass Emigration,” inom Runblom samt Norman, From Sweden to America,
- Cipolla, Carlo (). Literacy and Development in the West. Harmondsworth.
- Elovson, Harald ().
Amerika inom svensk litteratur Lund.
- Kälvemark, Ann-Sofie (). ”Swedish Emigration Policy in an International Perspective, –,” inom Runblom samt Norman, From Sweden to America,
- Norman, Hans (). ”The Causes of Emigration,” inom Runblom samt Norman, From Sweden to America,
- Runeby, Nils () Den nya världen samt den gamla: Amerikabild samt emigrationsuppfattning inom land huvudstaden ISSN ; 30
- Runblom, Harald, and Hans Norman (eds.) ().
From Sweden to America: A History of the Migration. Minneapolis: University of Minnesota Press.
- Scott, Franklin D. (). ”Sweden’s Constructive motstånd to Emigration,” Journal of Modern History, Vol. 37, Nr. 3. (Sep., ),
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- American FactFinder, United States Census, Läst 5 januari
- Andersson, Benny, samt Ulvaeus, Björn.
Kristina from Duvemåla. Läst januari
- Barton, H. Arnold, Swedish amerika in Fifty Years— Läst 7 femte månaden i året
- Beijbom, Ulf. ”Chicago, the Essence of "the Promised Land”. Kulturparken Småland.Mellan kom ca 20 miljoner emigranter mot USA, nästan 71% kom mot New York samt dem flesta passerade immigrationsstationen Ellis Island inom New Yorks hamn.
Arkiverad ifrån originalet den 21 augusti :// Läst 14 november
- Beijbom, Ulf. ”A Review of Swedish Emigration to America”. Arkiverad ifrån originalet den 26 januari :// Läst 5 januari
- Swedish Emigrant Institute. Läst 14 november
- Swenson Center, en forskningsinstitut nära Augustana College, Illinois.
Läst 14 november
- Bishop Hill Sällskapet,
- Tidig svensk emigration mot Amerika,
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Bilder & media