Vad gör man om jästen dör

Jäst[1]
Näringsvärde per	100 g
Vatten	71 g
Energi	407,5 kJ / 97,4 kcal
Protein	12,1 g
Kolhydrater	11 g
Fett	0,4 g
Varav mättat fett	0,03 g
Varav enkelomättat fett	0,33 g
Tiamin (B1)	0,71 mg
Riboflavin (B2)	1,65 mg
Niacin (B3)	11,2 mg
Pyridoxin (B6)	0,6 mg
Alfatokoferol (E)	0,2 mg
Mineraler
Kalcium	13 mg
Järn	4,9 mg
Magnesium	59 mg
Kalium	610 mg
Natrium	16 mg
Zink	4,5 mg
Fosfor	395 mg
Selen	1 µg

Jäst existerar en levnadssätt på grund av svampar liksom innebär för att dem lever inom encellig form eller gestalt.

flera jästsvampar existerar dimorfa, vilket innebär för att dem inom fast ämne växer liksom flercelliga grenade trådar, hyfer, medan dem inom vätskor växer likt åtskiljda celler, celler för jäsning. Man kallar detta till hyfstadium respektive jäststadium. enstaka sektion svampar äger tappat bort eller missat förmågan för att forma hyfer samt lever därför enbart såsom celler för jäsning.

En välkontrollerad jäsning existerar hemligheten på baksidan ett maltdryck tillsammans korrekt konsistens.

Dessa lever därför bara inom enstaka flytande alternativt halvflytande miljö, exempelvis inom havet, vid djurs slemhinnor samt inom ruttnande bär.

Både sporsäcksvampar samt basidiesvampar kunna forma celler för jäsning. tillsammans med "jästsvampar" inom vardagligt anförande avser man sporsäcksvamparna saccharomycotina likt innefattar cirka 600 arter indelade inom en sextiotal släkten.

Hit hör bland annat Candida vilket lever vid människors slemhinnor, samt Saccharomyces vilket lever vid fruktbarhet.

Jästen görs från melass, enstaka sockerlösning såsom behandlas samt steriliseras.

Jäst inom mänsklig användning

[redigera | redigera wikitext]

Bland Saccharomyces återfinns flera ekonomiskt viktiga svampar. Jästsvamparna används nära jäsning från deg samt beredning från alkoholhaltiga drycker. Några modell existerar Saccharomyces cerevisiae liksom används nära bakning samt bryggningen från ale, Saccharomyces uvarum samt Saccharomyces pastorianus vilket används nära underjästa maltdryck.

Just Saccharomyces cerevisiae brukar omnämnas liksom den på grund av människan maximalt viktiga svamparten från varenda.

Jästsvampen använder upp sötningsmedel samt avger koldioxid samt vätska vilket numeriskt värde från tre primära biprodukter. då resurser mot syre runt svampen tar slut därför avger den istället till vätska sin tredjeplats primära biprodukt, etanol.

Koldioxiden existerar detta såsom lyfter degen nära bakning från bakverk.

Det finns flera olika sorters jästsvampar tillsammans med varierande attribut. nära bryggning från maltdryck önskar man exempelvis ett fermenterad vilket tolererar höga alkoholhalter samt ger enstaka god smakupplevelse.

Jäst existerar ett encellig mögelväxt (Saccharomyces cerevisiae) likt består från vätska, protein, kolhydrater, fett, mineralämnen samt B-vitaminer.

på grund av bakning behöver man istället enstaka snabb samt sockertolerant mögelväxt. mot hembränning används s.k. snabbjäst, den existerar snabbare samt jäser renare än vanlig fermenterad då den blir alkohol.

Jäst saluförs vilket färskjäst samt torrjäst. Färskjästen kräver kylning dock förmå användas direkt, medan torrjästen kräver blötläggning till för att svampen bör anlända mot liv.

Bakning

[redigera | redigera wikitext]

För för att jäsningen skall fungera god tillsammans ny fermenterad bör temperaturen inte någonsin nå mer än ca 45 °C eftersom jästen dör nära högre temperaturer.

Jästbolaget, vilket tillverkar den mesta från den fermenterad likt finns för att köpa inom svenska dagligvaruaffärer, att föreslå eller råda något för att jästen löses upp inom vätska liksom existerar 38 °C. Torrjäst bör däremot lösning upp inom vätska liksom existerar ca 45 °C på grund av för att jästen bör aktiveras. Optimal temperatur till degens jäsning existerar omkring 20 - 26 °C, beroende vid vilket bakverk man bakar.

Kalljäsning (för temperaturer beneath +10 °C) existerar ett process liksom tar längre tidsperiod än sedvanlig jäsning, dock effekten existerar enstaka mer porös deg samt mer utvecklad doft inom brödet.

För för att jäsningen skall fungera utmärkt tillsammans nyligen tillverkad fermenterad bör temperaturen inte någonsin nå mer än ca 45 °C eftersom jästen dör nära högre temperaturer.

nära kalljäsning kunna man gärna nyttja mindre mängd fermenterad än den vilket receptet utgår ifrån. Jästen dör nära ph-värdet 4.

Sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

Jästsvamp orsakar även ett obehaglig sjukdom hos varelse samt människor.

Jästsvampar tillhörande framför allt Candida-släktet ingår inom den normala slemhinnefloran inom munhåla, tarm samt genitalia, samt vid hud, naglar samt kalufs.

flera gånger kunna detta existera svårt för att fastställa angående fyndet från jästsvampar bara existerar en formulering på grund av normalflora, alternativt ifall lokalisation samt mängd måste betraktas likt patologisk.

Djup candidos såsom endokardit, meningit, endoftalmit existerar fruktade komplikationer hos patienter tillsammans med reducerad immunförsvar.

Fynd från candida (eller ytterligare jästsvamp) inom blod kunna artikel formulering på grund av enstaka kolonisering från ett intravasal kateter alternativt på grund av svår candida-septikemi.

Jäst existerar enstaka encellig levande organism.

Enkla jästsvampar (Candida species) växer ofta utmärkt vid våra vanliga bakteriologiska grundsubstrat dock förmå behöva specialsubstrat samt längre inkubationstider än bakterier varför man bör ställa ett bestämd fråga vid remissen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• J.

  Webster, R.W.S. Weber 2007.

  Introduction to Fungi.ISBN 978-0-521-01483-0

• D.S. Hibbett, M. Binder et al. 2007. A higher-level phylogenetic classification of the Fungi. Mycological Research (in press).

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]