Vad är en låt melodi

För andra betydelser, titta toner (olika betydelser).

Musik existerar enstaka struktur från konstnärligt, emotionellt samt kulturellt formulering, framförallt inom följder från ljud samt toner tillsammans med hjälp från särskilda instrument alternativt den mänskliga rösten. detta existerar även ett från dem största konst- samt underhållningsformerna, en yrkes- utbildnings- samt vetenskapsfält, fritidsintresse samt verktyg till informationsutbyte, tillsammans mera.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet musik existerar belagt inom svenskan sedan 1619 samt kommer, via tyska samt franska, från latinetsmusica såsom inom sin tur härstammar ifrån grekiskansmousikē [μουσικη].^[1] detta grekiska termen syftar vid Muserna, enstaka assemblage gudinnor såsom ansågs motivera samt beskydda diktning, tonkonst, bildkonst, dans samt kroppsövningar samt andlig bildning inom antik sagor.

Den grekiska termen mousiké (eller mousiké techné – "musisk konst") ägde alltså ursprungligen ett ytterligare, många bredare innebörd, var detta oss idag kallar toner endast fanns enstaka delmängd.^[2] termen toner äger senare lånats in inom nästan samtliga västerländska tungomål via latinet.^[3]

Definitioner från musik

[redigera | redigera wikitext]

Musik existerar en term likt ej besitter någon allmänt tillåten definition.^[4] Inom musikhistorien förmå man konstatera för att frågan angående vilka typer från verk liksom bör erhålla kallas toner besitter förändrats flera gånger.

vilket redan nämnts syftade detta grekiska begreppet mousiké techné vid vad oss idag skulle betrakta likt skilda konstformer. identisk sak gäller till detta kinesiska termen yue liksom idag motsvarar melodier inom ett bred innebörd, dock vilket ursprungligen ägde enstaka innebörd vilket liknar mousiké samt vilket besitter utvecklats vid en liknande vis vilket detta europeiska musikbegreppet.^[5] detta existerar ej ovanligt för att musikaliska formulering existerar intimt sammanflätade tillsammans andra former från formulering därför liksom rörelse, dikt samt sålunda vidare.

Musiken ingår dessutom ofta inom en bestämt socialt sammanhang.^[6] tungomål vilket saknar en musikbegrepp liksom liknar vårt dock inom stället äger term liksom speglar dessa förhållanden existerar kända ifrån flera delar från världen in inom modern tid.^[7] Redan beneath senantiken förändrades dock mousiké-begreppets innebörd därför för att detta mer kom för att syfta vid "akustiska gestalter liksom självständiga, konstnärliga uttryck".^[6]

I detta medeltida Europa kom sedan musikbegreppet maximalt för att användas på grund av den lärda tonkonsten, medan allmogens musikaliska uttrycksformer betraktades liksom musikens motsats – amusiska.

Detta synsätt höll inom sig fram mot 1700-talet, då musikbegreppets innebörd vidgas mot för att även omfatta sådant vilket folkmusik. Denna breddning från musikbegreppet besitter fortgått fram mot idag, således för att melodier, tillsammans med musikvetaren Jan Lings mening, "blivit en nästan ohanterligt universalbegrepp till olika ljudande företeelser inom period samt rum".^[8] inom allmänna lexika vid flera europeiska tungomål förekommer definitioner från toner vilket klart utgår ifrån den västerländska konstmusiktraditionen.

denna plats framhävs sammansättning såsom musikens ursprung; toner ses såsom ett vetenskapligt alternativt konstnärligt ordnad mängd från musikaliska grundelement – främst toner. Dessa grundelement besitter ordnats inom avsikt för att producera någonting vackert, uttrycksfullt alternativt förståeligt.^[9] Musikskriftställaren Eduard Hanslicks definition från toner likt "tonande rörliga former" (tyska: "tönend bewegte Formen") äger blivit välkänd.

Sedan Edgar Varèses tidsperiod äger definitioner liksom "organiserat ljud" förekommit, även angående vissa (till modell John Cage) besitter bestridit organisationens roll inom sammanhanget.^[10] Inom forskningsgrenar liksom musikvetenskap tillämpas flera olika typer från definitioner. Definitionen från toner vilket strukturerat ljud förekommer ännu idag dock begreppet kunna även omfatta omständigheterna kring musiken, detta önskar yttra musiklivet, samt potentiellt klingande melodier såsom inspelningar samt noterad musik.^[11][12]

Musik existerar ett vetenskapligt alternativt konstnärligt ordnad mängd från toner från vanligen olika höjd samt klang ordnad efter taktfulla, melodiska samt, särskilt inom västerlandet, harmoniska mönster ovan viss tidsperiod, oftast sammansatt även tillsammans med tystnad (pauser).^{[källa behövs]}

Musikformer

[redigera | redigera wikitext]

Se även: Musikgenrer, Noterad melodier, spontanitet, Folkmusik, Populärmusik, Klassisk toner, Musikindustri

Olika traditioner fokuserar vid många olika aspekter inom en musikflöde.

ett vanlig tro, åtminstone inom västerlandet, existerar för att melodier består från ton, rytm samt harmoni.^[4] detta finns dock musikformer såsom saknar enstaka alternativt flera från dessa beståndsdelar, fram mot detta för att den västerländska musiktraditionen spreds ovan världen äger harmonik varit många sällsynt, tonlös alternativt åtminstone tonsvag slagverksmusik saknar både melodik samt harmonik, gregoriansk låt saknar harmonik samt existerar relativt arytmisk.

detta finns även andra aspekter från toner såsom besitter massiv innebörd mot modell klangfärg.^[13]

I den västerländska musiktraditionen besitter man ofta skiljt vid konstmusik samt folkmusik, ett indelning likt kritiserats. Numera utför musikvetare hellre distinktioner mellan noterad respektive gehörstraderad melodier, samt mellan komponerad respektive improviserad musik.^[4]

Musik förmå framställas vid flera olika sätt, ofta genom för att sjunga och/eller spela vid en instrument, från ett isolerad individ alternativt inom enstaka samling.

melodier framförd endast från instrument kallas instrumentalmusik, medan sjungen toner kallas vokalmusik^[4] (sådan helt utan instrument kallas a cappella). Dessutom är kapabel toner delas in efter vilka instrument såsom används. Vanliga således kallade sättningar existerar mot modell stråkkvartett (cello, numeriskt värde fioler samt viola), rockband (trummor, elbas, ett alternativt numeriskt värde elgitarrer, låt samt ibland en elförstärkt klaviaturinstrument).

Förutom för att framföras inför enstaka publik förmå toner lagras alternativt spridas genom olika former från musiknotation samt tillsammans ljudmedia likt radio, grammofonskivor, cd-skivor alternativt datafiler.

Vad liksom definieras såsom "skapandet" från musiken varierar tillsammans med vad vilket inom den aktuella formen alternativt stilen anses liksom viktigt alternativt centralt, samt vad såsom inom formen existerar fritt samt fastlagt.

inom flera fall anses innovationen inom musiken artikel bestämmandet från den precisa tonföljden, varför den individ liksom utför detta tilldelas detta främsta kreativa ansvaret till den uppförda musiken.

Kulturella drag

[redigera | redigera wikitext]

Afroamerikansk musik

[redigera | redigera wikitext]

Afroamerikansk melodier kallas dem musikformer vilket uppstod vid dem amerikanska kontinenterna då dem musikkulturer vilket slavar ifrån Afrika förde tillsammans med sig blandades tillsammans lokala samt europeiska musikstilar.^[14] Dessa stilblandningar gav inom sinom tidsperiod upphov mot musiktyper såsom bland annat samba, reggae, jazz samt blues samt existerar därmed roten mot många från dagens populärmusik.

Arabisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Arabernas erövringar, liksom tog sin start beneath 600-talet, skapade en gemensamt område för kultur likt sträcker sig ifrån Spanien, via Nordafrika samt den Arabiska halvön mot Centralasien. tillsammans med hjälp från en gemensamt kulturspråk (Arabiska) samt goda samt vidsträckta kommunikationer blev centralorterna smältdeglar på grund av impulser ifrån dem flera musikkulturer liksom ingick inom detta arabiska väldet.

Man inkorporerade även många från den grekiska musikteorin.^[15]

Liksom inom västerlandet utvecklades enstaka konstmusiktradition såsom, trots lokala variationer, delar flera gemensamma drag ovan detta arabiska kulturområdet. mot skillnad ifrån inom europeisk toner förekommer ingen harmonik. Istället anses melodilinjens variationer samt skiftningar artikel detta främsta uttrycksmedlet.

Musiken baseras vid modala strukturer vilket mot skillnad ifrån västerländska skalor utmärks från både intervallförhållanden samt melodiska modeller. Den arabiska musikens tonförråd existerar inom allmänhet större samt mer varierat än den västerländska motsvarigheten. enstaka förenklad modell förmå beskrivas liksom för att man utgår ifrån tre huvudtyper från intervall: Heltonssteg, halvtonssteg samt trekvartstonssteg.^[15]

Gamelanmusik

[redigera | redigera wikitext]

Den klassiska musiktraditionen ifrån Java samt Bali kallas Gamelanmusik.

Gamelan existerar egentligen namnet vid den typ från ensemble liksom agerar musiken. Orkestern består främst från olika typer från slagverksinstrument såsom gongar, xylofoner samt trummor, dock även från bambuflöjten suling samt stråkinstrumentetrebab. Man använder sig från numeriskt värde olika tonsystem: Pélog samt sléndro. Pélog delar in oktaven inom sju toner, dock endast fem används inom enstaka given sammansättning.

dem minsta skalstegen inom pelog närmar sig enstaka europeisk halvton inom storlek. Sléndro delar istället in oktaven inom fem ungefär lika stora intervall. Musiken byggs upp tillsammans vokal samt instrumental spontanitet kring en fast melodiskt tema.^[16]

Indisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Den från indien subkontinenten besitter enstaka utdragen samt rik musikhistoria.

Den klassiska från indien musiken, shastriya sangita, existerar den liksom följer reglerna på grund av raga. inom denna förmå man urskilja numeriskt värde nära besläktade traditioner, ett nordindisk samt enstaka sydindisk. Gemensamma drag till dessa existerar solistisk toner inom små ensembler, ofta tillsammans en borduninstrument samt slagverk samt enstaka sång- alternativt instrumentalsolist.^[17] Liksom den arabiska musiken saknar den klassiska från indien musiken harmonik, dock besitter en skalsystem vilket tillåter enstaka många finare indelning från oktaven än västerländska motsvarigheter.

inom indisk musikteori delas oktaven in inom 22 parti vilket kallas sruti. Dessa existerar ej detaljerad lika stora, dock existerar ungefär inom identisk storleksordning vilket enstaka kvartston. ett skal konstrueras tillsammans utgångspunkt ifrån enstaka från numeriskt värde grundskalor, varav den vanligaste kallas sa-grāma samt liknar den västerländska durskalan.

andra skalor skapas genom för att man altererar samt ibland utesluter någon alternativt några från tonerna inom någon från dem numeriskt värde grundskalorna. spontanitet existerar enstaka betydelsefull sektion från melodiskapandet inom den klassiska från indien musiktraditionen. Improvisationen utgår ifrån raga-systemet. Raga existerar modala, melodiska, taktfulla samt formmässiga regler på grund av hur kompositionen skall artikel uppbyggd.

Rytmen inom den från indien musiken existerar ofta många komplex. Den baseras vid taktfulla mönster såsom kallas tala. Vanliga instrument inom den klassiska från indien musiken existerar melodiinstrumentet sitar, ett sorts långhalsluta, samt borduninstrumentet tanpura. Bland slagverksinstrumenten besitter tablan, enstaka stämbar trumtyp, enstaka särställning.^[18]

Kinesisk musik

[redigera | redigera wikitext]

Det går för att rekonstruera delar från den klassiska kinesiska musiktraditionen därför långt liksom 5000 tid igen inom tiden.

Forntida kinesiska hymner fanns långsamma inom tempot samt ackompanjerades från stora orkestrar. Fylligare källor finns dock ursprunglig ifrån tiden efter 200-talet f.Kr. Genom kurera den kinesiska musikhistorien besitter detta funnits starka kopplingar mellan toner samt tänkesätt. Liksom inom den antika grekiska musikteorin samt affektläran ansågs musiken äga både kosmologiska paralleller samt etiska effekter.^[19] beneath Shangdynastin försökte man påverka samhällsutvecklingen genom för att justera musikutförande, stämning samt instrument.^[20] Ton samt klangfärg äger ett betydande område, viktigare än melodin, inom den klassiska kinesiska musiken.

Man använder sig från enstaka Pentatonisk skal, flera olika modi är kapabel härledas ur denna genom för att välja olika skalsteg liksom grundton. inom vokalmusik begränsas den melodiska frihet från för att traditionell kinesiska existerar en tonspråk var den melodiska modulationen från en mening är kapabel påverka betydelsen.^[19]

Träning samt utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Människan äger inom allmänhet ett väldefinierad förmåga för att lyssna samt uppskatta samt vid enstaka lätt nivå även producera toner.

toner förmå utövas vid samtliga nivåer ifrån helt primär mot virtuos, vilket kräver olika grad från träning till för att behärska framställa samt granska en önskat musikaliskt formulering. primär sång- samt inom vissa fall instrumentfärdighet existerar enstaka idag ett relativt utbredd insikt, samt anses ofta liksom enstaka sektion från allmänbildningen.

flera unge lär sig musikgrunderna från sina föräldrar.

Många ungdomar tar enskilda musiklektioner inom någon struktur, ofta vid ett kommunal alternativt privatmusik- alternativt kulturskola; flera får dessutom träning inom olika former från amatörensembler, körer alternativt orkestrar. vid flera orter finns ett kraftfull bandkultur, vilket ofta supportas från ideella scener samt musikföreningar.

detta finns även grund- samt gymnasieskolor tillsammans med speciell musikinriktning.

Professionella musiker existerar vanligen utbildade nära någon struktur från musikhögskola, ibland inom kombination tillsammans med folkhögskoleutbildningar. detta finns dock även musiker såsom existerar mer alternativt mindre självlärda, således kallade autodidakter.

Musikalitet

[redigera | redigera wikitext]

Musikalisk färdighet kunna typiskt delas upp i:

Generell med känsla för musik förmåga (inte nödvändigtvis bunden mot specifika instrument, stilar alternativt tekniker) benämns vilket musikalitet.

En refräng (av franskans refrain, samt latinets refrangere, återbryta, avbryta vid nytt, upprepa) inom enstaka låt existerar enstaka återkommande ton samt ord mellan varenda vers.

Utmärkande musikaliska färdigheter, såsom helt gehör, alternativt extrem mekanisk förmåga besitter ofta ansetts såsom ett delar från enstaka medfödd, förutbestämd "musikalitet", dock anses idag snarare existera varor från träning samt adaptivitet.

De flesta musikformer kräver enstaka ganska jämnhög nivå vid varenda dem ovanstående områdena, även angående dem flesta musiker även besitter någon form eller gestalt från specialitet.

Vissa institutioner äger utvecklat speciella metoder på grund av musikaliskt träning, såsom den japanska Suzukimetoden.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Studier inom musikhistoria äger länge koncentrerat sig vid inriktningarna inom den europeiska samt senare västerländska traditionen, inom synnerhet.

detta finns ansatser mot för att bredda musikhistorieämnet mot för att omfatta all världens toner, dock detta existerar en jobb såsom ännu pågår; världens kulturer uppvisar ett många massiv bredd från skilda musikstilar. detta existerar även således för att detta främst existerar dem högre klassernas toner likt existerar märkbart inom detta skriftliga källmaterialet, även ifall den gehörstraderade musiken ibland förmå skydda element från många upphöjd ålder.^[4] Dessa begränsningar kommer tyvärr för att påverka den nästa framställningen.

Förhistorisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Kunskapen ifall melodier före dem inledande historiska källorna grundar sig vid arkeologiska fynd från tänkbara musikinstrument, avbildningar från musicerande, samt jämförelser tillsammans med kulturer likt inom relativt modern tidsperiod levt beneath liknande betingelser vilket dem forntida människor vars boplatser arkeologerna grävt ut.

ifrån paleolitiska bosättningar finns bland annat fynd från räfflade ben såsom är kapabel äga använts likt skrapinstrument, lansettformade ben tillsammans med en hål på grund av en snöre inom en änden likt är kapabel äga använts likt vinare samt diverse rasselinstrument.^[21] detta finns även benflöjter från upphöjd ålder ifrån både Europa samt Östasien (de äldsta, ungefär 35 000 kalenderår gamla, hittades inom grottan Geissenklösterle nära Ulm inom Tyskland).^[22]

Tidiga källor

[redigera | redigera wikitext]

Musiken verkar äga spelat ett nödvändig roll inom dem allra första kända högkulturerna, inom floddalarna kring eufrat samt tigris, Indusdalen, Nildeltat samt inom Kina.^[4][20] Musiken tycks äga fyllt ett funktion inom den religiösa kulten.

Man reciterade alternativt sjöng även episka dikter mot instrumentalackompanjemang.^[20] Den inledande kända noterade musiken kommer ifrån Mesopotamien, detta rör sig ifall religiösa hymner likt skrevs ned cirka 1250-1200 f.Kr (men detta finns vetenskapsman såsom påstår sig äga funnit äldre modell ifrån identisk område), samt ett möte papper liksom behandlar hur lyror alternativt harpor skall stämmas.^[23] detta råder ännu oenighet bland forskarna kring hur denna urgamla musiknotation skall tolkas.

dock ifrån texternas form eller gestalt samt andra källor kunna man avsluta sig mot för att man sjöng responsorial låt (växling mellan ensam sångare eller musiker samt kör) alternativt antifonal låt (växling mellan numeriskt värde halvkörer). detta verkar såsom angående man använde sig från en diatoniskt skalsystem. Liksom inom flera andra gamla högkulturer utvecklade man enstaka matematiskt orienterad musikteori.

många tyder vid för att denna utövade en stort påverkan vid den antika grekiska musikteorin.^[24] Även inom Kina, Japan, Indien samt land besitter notationssystem utvecklats oberoende från detta europeiska.

I detta antika Grekland förmå oss på grund av inledande gången inom källmaterialet skymta uppkomsten från ett autonom tonkonst, något vilket många väl förmå äga funnits tidigare inom andra högkulturer dock ej lämnat spår inom källorna.

från speciell vikt på grund av Europas musikhistoria existerar den musikteori samt musikestetik liksom växte fram inom antikens Grekland. Man ansåg för att vissa tonarter, skaltyper samt instrument plats bärare från vissa attribut samt kunde påverka lyssnarna inom på grund av samhället fördelaktig alternativt ofördelaktig riktning (se vidare etoslära).

många från den grekiska musikteorin förefaller äga influerats från dem gamla kulturfolken inom tvåflodslandet, dock även en egyptiskt påverkan förmå spåras. ifrån antikens Grekland stammar ej bara själva musikbegreppet utan även ett hel sektion ytterligare nutida musikterminologi.

Gör din inledande låt inom 6 steg.

Tre elementär term inom den grekiska musikteorin fanns rhytmos, mélos samt harmonia – föregångarna mot svenskans "rytm", "melodi" samt "harmoni", även angående ordens innebörd förändrats avsevärt tillsammans med tidens gång.^[25]

Den västerländska konstmusiken

[redigera | redigera wikitext]

Från 800-talet e.Kr.

förmå man börja spåra den västerländska konstmusiken inom källmaterialet tackar vare bevarade notdokument.^[4] Den grekiska musikteorin, förmedlad genom romerska samt senare även arabiska källor, ägde tagits inom religiös position till för att standardisera kyrkosången – vilket vilket kom för att kallas Gregoriansk låt.

enstaka nödvändig sektion inom standardiseringen från kyrkosången plats framväxten från kyrkotonarterna likt klassifikationssystem på grund av koralmelodier. Kyrkotonarterna fanns modala skalor – dels en tonförråd dock även vissa melodiska principer såsom slutton (finalis) samt recitationstoner. Kyrkotonarterna uppstod inom mötet mellan enstaka levande körsångspraxis samt musikteoretiska arbeten baserade vid antika auktoriteter.

detta finns belägg på grund av för att liturgisk låt förekommit inom den kristnakyrkan redan flera århundraden tidigare, dock detta existerar inledningsvis tillsammans med dem standardiseringssträvanden liksom resulterade inom den gregorianska sången liksom noterade melodier dyker upp. beneath 800-talet börjar man nedteckna ut melodilinjens konturer ovanför dem liturgiska texterna, enstaka tidig föregångare mot detta moderna västerländska notsystemet såsom kallas neumer.

detta fanns enstaka bokstavsnotskrift redan tidigare, dock den användes nästan uteslutande inom teoretiska kontext.

Melodi, från senlatinets melodia, från grekiska melōidia ’sång’, ’sjungande’, från melos ’sång’, ’ ton ’ samt ōidē ’sång’, ’dikt’, existerar såsom musikvetenskaplig begrepp ett resultat från organiserade toner.

Neumsystemet utvecklades successiv mot enstaka mer noggrant tonangivelse. Man började nyttja dem hjälplinjer vilket drogs vid pergamentet (för för att hålla textraderna raka) vilket notlinje, samt vid 1000-talet e.Kr. introducerade Guido från Arezzo tanken för att låta linje företräda tre olika toner – ett beneath, ett vid samt enstaka ovan linje.

Antalet linjer utökades successiv tillsammans med ökad exakthet inom tonangivelsen såsom följd.^[26]

Under medeltiden utvecklades polyfoni inom den europeiska kyrkomusiken.^[4] Tidig flerstämmighet kunde bestå inom för att man sjöng inom parallella kvinter alternativt kvarter, dock även från för att man sjöng ett tillsammans med melismer utbroderad överstämma mot ett långsam gregoriansk koralmelodi.

Dessa samt andra dåtida sätt för att dekorera melodier kallas gemensamt organum. dem nya möjligheterna för att notera melodier skapade nya musikaliska möjligheter, man kunde organisera – komponera – mer komplexa flerstämmiga förlopp, vilket inom sin tur ställde än högre krav vid notskriften. vidare andra hälften från 1100-talet samt start från 1200-talet skrivs detta tre- samt fyrstämmiga organumsatser inom Paris, från enstaka lag tonsättare liksom vetenskapsman senare kommit för att kalla Notre Dame-skolan.^[27]

Under slutet från 1200-talet började man nyttja sig från världsliga texter samt melodier inom dem tidigare textlösa överstämmorna, detta blev enstaka sorts lärd konstform för att vid en således konstfullt vis likt möjligt sammanföra dem världsliga melodierna tillsammans med den kvar inom grunden gregorianska cantus firmusstämman.

Denna riktning brukar kallas Ars antiqua. Kompositörerna kunde låna sitt ämne ifrån den folkliga spelmansmusiken, ifrån dansmusiken nära hoven alternativt ifrån trubadurvisan (och dess arvtagare beneath senare delen från medeltiden). Ars antiqua-förespråkarna stod inom motsättning mot enstaka något senare rörelse vilket (redan då) kallades Ars nova.

dem kompositörer likt verkade inom Ars nova-traditionen utvecklade samt började nyttja sig från nya notationsformer liksom tillät kombinationer från två- samt treunderdelad rytm. vid sålunda vis utökade dem dem musikaliska uttrycksmöjligheterna.^[28]

Musikhistoriker besitter valt för att nyttja konsthistorikernas begrepp "renässans" på grund av för att beteckna perioden ifrån slutet från 1400-talet mot start från 1600-talet.

många tackar vare boktryckarkonsten, dock även vid bas från för att tidens musikteoretiker ägde ett mer praktisk inriktning, existerar källmaterialet många rikare än beneath medeltiden. beneath den denna plats tidsperioden förändras både sats- samt klangidealen vid en vis såsom förde försvunnen ifrån detta rådande modala systemet samt mot slut gav upphov mot detta dur/moll-tonala struktur vilket varit förhärskande inom västerlandet sedan dess, åtminstone fram mot slutet från 1800-talet.

Den polyfona satstekniken drevs många långt, samt mot modell Palestrinas satsteknik besitter stått sig såsom ideal fram mot våra dagar. ett önskan för att återuppliva detta antika dramat gav upphov mot operan, samt därmed ett toner liksom fanns mer baserad vid ton tillsammans ackompanjemang än den polyfona kyrko- samt högre ståndsmusiken.^[29] beneath Renässansen utvecklades flera instrument mot för att bli mer tekniskt avancerade.

Stråkinstrument etablerades, samt luta användes flitigt. Även beneath denna period fanns stora skillnader mellan profan (världslig sekulär musik)och sakral toner (kyrklig musik).

Perioden efter renässansen brukar kallas barocken inom traditionell musikhistoria. Denna period varade ungefär mellan 1600 samt 1750. beneath den denna plats tiden verkade kompositörer vilket Claudio Monteverdi, G.F.

Händel, Antonio Vivaldi samt J.S. Bach. dem nya strömningarna tar sin start inom Italien samt sprids sedan inom olika former ovan resten från Europa. Operan plats ett betydande pådrivande faktor inom den musikaliska utvecklingen, liksom framväxten från en konsertväsende. Inom den sakrala musiken (kyrkliga musiken) började likheterna mellan sakral samt profan melodier suddas ut.

former såsom oratorium, vilket fanns inspirerade från operan, letade sig in inom kyrkorummen. elementär på grund av många från musiken beneath den på denna plats perioden plats generalbasen, en sätt för att notera ackord. många från musiken plats uppbyggs kring enstaka kompgrupp vilket spelade bas samt en improviserat ackordiskt ackompanjemang.^[30] Instrumenten hamnade inom centrum samt musiken blev mot till sin personlig skull.

Stråkorkestern fick sin färdiga struktur. Polyfonin ägde ännu enstaka kraftfull ställning, dock plats idag baserad vid andra principer – dur/moll-tonalitet – än beneath tidigare perioder.

Från mitten från 1700-talet växer den stil likt kommit för att kallas Wienklassicism fram.

Melodi, från senlatinets melodia, från grekiska melōidia 'sång', 'sjungande', från melos 'sång', 'melodi' samt ōidē 'sång', 'dikt', existerar vilket musikvetenskaplig begrepp ett resultat från organiserade toner.

beneath den denna plats perioden fanns sonaten den maximalt karaktäristiska musikformen.^[4] Tongivande inom den utvecklingen fanns namn Haydn. Även W.A. Mozart verkade beneath wienklassicismen. detta existerar beneath den på denna plats perioden vilket symfoniorkestern får ungefär den struktur den besitter idag.

Ludwig van Beethoven brukar ses såsom den vilket leder ovan inom nästa musikhistoriska epok: Romantik.^[31]

Under romantiken tänjs avgränsningar till detta dur/moll-tonala systemet mer samt mer, tills ramarna mer alternativt mindre sprängs tillsammans med sådant likt Claude Debussys impressionistiska alternativt Arnold Schönbergs senromantiska toner.

Detta skapade ett motreaktion var exempelvis Schönberg plats inflytelserik. Schönberg försökte producera ett helt atonal melodier tillsammans sitt tolvtonssystem.

En ton existerar enstaka förteckning musikaliska toner såsom existerar grupperade liksom ett enda enhet.

Musiker

[redigera | redigera wikitext]

Musikbranschen existerar ett många bred bransch var varenda typer från kunskaper ofta är kapabel efterfrågas. dem flesta yrkesmusiker inom land existerar tvungna för att sammanföra minimalt numeriskt värde alternativt flera sätt för att försörja sig. detta vanligaste existerar för att jobba vilket pedagog vid någon från dem olika utbildningsnivåerna.

andra existerar för att framträda live, turnera samt utföra skivinspelningar. detta finns flera privata- samt allmänfinansierade institutioner såsom erbjuder musiker fast anställning: framförallt kyrkosamfund, konsertsalar, operahus, teatrar, högskola, tillsammans med mera.

Som musiker är kapabel man inrikta sig vid låt, särskilda instrument, komponerande, pedagogiskt sysselsättning, samt därför vidare, ofta inom kombination tillsammans olika stilar.

Professionell musiker existerar man inledningsvis då man får betalt på grund av för att utöva, alternativt komponera, melodier. Man måste alltså ej äga gått musikhögskola på grund av för att ett fåtal kalla sig proffsmusiker. inom nöjesbranschen finns detta även gott ifall yrkesmusiker liksom mot modell operasångare, musikalskådespelare.

Studiet från musik

[redigera | redigera wikitext]

Det akademiska studiet från toner kallas musikvetenskap. Viktiga delar existerar musikhistoria samt musikteori.

Musikteori

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar ett beskrivning från Musikteori.

Musikteori existerar detta vetenskapliga studiet från toner, var man definierar den utifrån term vilket ton samt rytm.

Musik inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Musik existerar en material inom den svenska grundskolan. detta finns även likt nationell inriktning vid gymnasieskolansestetiska schema, likt speciellt tillval vid flera lokala programinriktningar, samt likt tillvalsämne inom form eller gestalt från kursen Estetisk verksamhet vid samtliga övriga gymnasieprogram.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bernstein, Leonard, The Infinite Variety of Music (1966), ISBN 0-385-42438-8
• The new Grove Dictionary of Music and Musicians (2:a).

  London: McMillan. 2001 

• Ling, Jan (1983). Europas musikhistoria – 1730. Uppsala: Esselte Studium 
• Sohlmans musiklexikon. Stockholm: Sohlmans. 1977 
• Stanley, John, Classical Music (1997), ISBN 0-89577-947-1

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]