Hur snabbt åkte man skidor
Längdåkning
Längdåkning, längdskidåkning alternativt skidlöpning existerar skidåkning var man rör sig tillsammans med personlig kraft, ofta inom varierande terräng, inom motsats mot utförsåkning. Nuförtiden skidar man vanligen inom preparerade spår, dock man kunna även skida inom oskadad vit nederbörd.
Längdskidåkning existerar populärt framförallt inom norra Europa dock utövas inom dem flesta europeiska länder tillsammans med frost.
Här existerar ett tabell tillsammans dem senaste mästerskapen till längdåkning samt vilka sluttider vilket segrare hade.vid senare tid äger idrotten blivit mer samt mer populär även inom Kanada, USA, Japan samt Kina. Längdskidåkning hör mot dem nordiska skidgrenarna dit även backhoppning samt skandinavisk kombination ingår. inom Norge, land, land i norden samt Ryssland existerar längdåkning ett folksport.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Världens äldsta bevarade skida anses artikel Kalvträskskidan, ett cirka 5200 kalenderår äldre skida hittad inom Kalvträsk.
Skidåkning fanns en utmärkt sätt för att förflytta sig vid vintern, ej minimalt beneath jaktverksamhet. Skidåkning finns omtalad inom olika legender samt sagor sedan vikingatiden samt vidare. Även vid hällristningar samt runstenar finns motiv från skidåkare.[1]
Skidåkning liksom idrott växte fram beneath 1800-talet, främst inom Norden. Norges inledande skidklubb startades inom Trysil 1861 samt den inledande svenska föreningen startades 1879 inom huvudstaden.
identisk tid hölls även den inledande skidtävlingen inom huvudstaden. Den fick många uppmärksamhet samt cirka 2000 åskådare fanns vid ställe. [1]
Historiskt sett besitter skidor tillverkats från virke från olika stöt tillsammans ett bindning från band samt metall. Länge använde man sig från endast enstaka stav samt staven fanns förr längre än vilket den existerar idag.
Dagens skidor existerar gjorda från plast och/eller glasfiber. Man använder bindningar vilket sätter fast pjäxan framme nära tån.[2]
Utrustning
[redigera | redigera wikitext]Längdskidor existerar långa samt smala på grund av för att ta upp åkarens vikt samt förflytta åkaren snabbt. Typiska mått existerar cirka 2 meter långa, 4–5 cm breda samt 0,5–4 cm tjocka.
Skidorna besitter en ”spann”, vilket betyder för att dem existerar böjda därför för att den mittersta delen existerar högre då skidan existerar obelastad. Beroende vid åkarens vikt samt skicklighet är kapabel man välja olika hårda spann, samt till dem flesta typer från skidor till allmänheten existerar spannets hårdhet jämnt fördelat mot skidans längd.
Skidorna prepareras tillsammans med olika typer från valla likt utför för att dem glider förbättrad mot snön. inom mitten från skidan används istället fästvalla, likt ger ökad friktion. då åkaren trampar ner skidan starkare inom spåret greppar fästvallan mot underlaget samt man kunna skjuta ifrån samt producera ett rörelse vidare.
då man står tillsammans med vikten fördelad vid båda skidorna bör fästvallan ej nå snön. flera skidor till amatörer existerar ”vallningsfria”, genom för att undersidan från skidans mittdel antingen besitter tvärgående räfflor alternativt ”skins”, såsom existerar ett pälsliknande beläggning. Även liknande skidor bör vallas till halka, dock existerar enklare för att nyttja eftersom man slipper preparera dem till detta aktuella föret.
inom tävlingssammanhang används ej vallningsfria skidor, eftersom dem vanligen får sämre glida.
Längdåkaren besitter även numeriskt värde stavar vilket bidrar mot farten samt ger stöd. Staven besitter ett trissa, även kallat truga, långt ner liksom existerar ett fingerprydnad alternativt rundel liksom skall förhindra alternativt begränsa staven för att sjunka ner inom snön.
Nederst finns enstaka spets likt skall ge fäste inom hård frost. Överst vid staven finns en handtag samt ett rem såsom bör ge utmärkt grepp.
Vasaloppet existerar världens äldsta samt största långlopp vid skidor.Pjäxorna fästes inom skidorna tillsammans bindningar. på grund av minskad friktion mot underlaget vallar man skidorna tillsammans skidvalla. varenda skidor vallas tillsammans med glidvalla samt klassiska skidor behöver även någon typ från fäste. Antingen uppnås detta genom fästvalla alternativt ett typ från tejp. detta finns även vallningsfria skidor vilket antingen äger enstaka struktur beneath mitten från skidan, således kallade fiskfjällsskidor alternativt tillsammans med ett typ från konstgjort skinn kallade skins.[2]
Utrustningen varierar beroende vid vilken stil man gård.
Både pjäxor, skidor samt stavar skiljer sig beroende vid fristil alternativt klassisk stil. detta finns även turskidor likt existerar enstaka lite bredare variant från längdskidor.
Åkstilar
[redigera | redigera wikitext]Klassisk stil
[redigera | redigera wikitext]Stilarten innehåller fyra tekniker: diagonalgång, stakning, stakning tillsammans med frånskjut samt saxning.
nära diagonalgång ändrar bostadsort armar samt ben sig vid identisk sätt vilket då man går utan skidor. Man skjuter ett skida vidare samt skjuter ifrån tillsammans den andra skidan. Samtidigt trycker man staven såsom existerar vid identisk blad likt frånsparksskidan bakåt. Sedan utför man identisk sak fast tillsammans motsatt tramp samt ledd samt fortsätter därför.
nära stakning skjuter man endast ifrån tillsammans stavarna samt låter skidorna glida vid snön. Man är kapabel sammanföra stakning samt diagonalgången. Stakning används då detta existerar plant alternativt inom små nedförsbackar. inom branta utförsbackar används oftast fartställning då man böjer överkroppen vidare på grund av för att minska vindmotståndet samt böjer vid knäna på grund av för att ett fåtal förbättrad balans.
inom väldigt branta uppförsbackar används saxning, var man formar skidorna mot en V samt använder stavarna liksom nära diagonalgång.[3]
Spårbredden får i enlighet med reglerna existera 18–30 cm mätt ifrån centrum mot centrum. Vanligaste spårbredden existerar 21–22 cm. i enlighet med FIS regler får längden mellan marken samt infästningen vid stavremmen likt längst bort artikel 83 andel från kroppslängden tillsammans med pjäxor på.[4]
Fristil
[redigera | redigera wikitext]Fristil kallas även skejt, då stilen påminner angående ett skridskoåkares teknik då åkaren skjuter skidorna utåt vidare, detta samtidigt liksom stavarna skjuts bakåt.
Hur snabbt man kunna åka skidor?Skidorna inom denna stil existerar mindre än inom klassisk stil medan stavarna existerar längre. Pjäxorna existerar stelare samt bindningarna mindre rörliga än dem liksom används nära klassisk åkning, eftersom man inom den på denna plats stilen behöver skjuta ifrån tillsammans skidorna inom sidled istället till längs tillsammans skidans åkriktning.
Fristil innehåller 5 olika växlar såsom inom landet vanligtvis benämns ifrån 1–5. transmission 1 används inom branta uppförsbackar samt transmission 5 inom utförsbackar.[3]
| Växelnamn | Motsvarar inom klassisk stil | Teknik | Lämplighet |
|---|---|---|---|
| Ettans transmission | Saxning | Ett stavtag görs till varenda benrörelse | Mycket branta uppförsbackar |
| Tvåans transmission Diagonalskejt, uppförskejt, paddling[7]) | Diagonalåkning | Dubbla stavtag snett mot en benskär, samtidigt tillsammans med detta | Medelbranta uppförsbackar[6] |
| Treans transmission (Raketen) | Stakning tillsammans frånskjut | Dubbla stavtag görs växelvis mot varenda benskär | Lite flackar uppförsbackar[6] |
| Fyrans transmission (Flytskejt[8]) | Stakning utan frånskjut | Dubbla stavtag görs mot vartannat benskär | Plattåkning; enkel utför[6] |
| Femmans transmission (Benskejt[6]) | Fartställning | Pendlande armar utan stavisättning (fartställning) | (Lätt) utförsåkning[6] |
Under 1980-talet växte skejtstilen, alternativt skridskostilen, fram dock detta plats ej konfliktfritt.
Internationella skidförbundet samt enstaka sektion åkare ville äga kvar den klassiska stilen samt förbjuda skejt, samt man försökte tillsammans med både fysiska hinder samt förbud. flera åkare ville dock gärna åka skejt, samt den fria stilen kom mot slutligen för att bli enstaka personlig kvist inom tävlingssammanhang (i mästerskapssammanhang ifrån VM 1987).
Den visade sig existera uppenbart snabbare än den klassiska. Bill Koch (USA) plats den vilket ursprunglig använde tekniken tillsammans succé inom internationella tävlingar.[9] mot enstaka start plats detta vanligt för att åkaren stod kvar tillsammans den en skidan inom spåret samt tog skejtskär tillsammans den andra (så kallad enkelskejt).
Sedan utvecklades tekniken sålunda för att man åkte mer likt hur enstaka skridskoåkare fullfölja inom ett hastighetstävling. detta gjorde även för att skidspåren ersattes från ett tillplattad snöbädd (genom den randiga ytan ofta benämnd "manchester"[10]) då tävlingarna avgjordes inom fri stil.
Räkna ut tempo samt hastighet vid skidor.Under 2010-talet äger frågan ifall den klassiska stilens artikel alternativt icke artikel diskuterats igen. detta äger blivit allt vanligare för att åkare väljer för att åka utan fästvalla även vid klassiska lopp samt stakat all tävlingen istället. Fördelen tillsammans detta existerar för att detta går fortare samt enklare framförallt utför eftersom detta ej finns någon fästvalla likt tar emot snön.[9] inom vissa lopp äger därför således kallade teknikzoner införts, var åkaren måste diagonala, likt en steg inom arbetet tillsammans med för att behålla den klassiska stilen.[11] Dock besitter vissa åkare valt för att ändå köra utan fästvalla samt imitera diagonalåkning genom teknikzonen genom för att staka växelvis tillsammans stavarna.
inom dem flesta långlopp existerar endast klassisk åkning rätt, även ifall flera från dem starkaste åkarna gård utan fästvalla samt stakar sig genom loppen åtminstone vid enklare banor var detta ej existerar alltför långa uppförsbackar. inom traditionell skidtävlingar varvar man mellan stilarna, samt nära VM samt OS körs varenda distans växelvis inom klassisk samt fristil vid vartannat mästerskap.
detta fullfölja för att man besitter lika flera klassiska samt fristilsdistanser nära varenda mästerskap. Skiathlon samt stafett körs vanligen således för att inledande halvan från tävlingen går inom klassisk stil samt resten inom fristil.
Tävling
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera olika tävlingsformer inom längdskidåkning.
detta varierar vid olika distanser, mass-, jakt-, intervallstart alternativt sprint, klassisk stil alternativt fristil samt kombinationer från stilarna.
Längdåkning äger flera grenar tillsammans inom dem olympiska vinterspelen samt FIS (Det internationella skidförbundet) arrangerar VM vartannat tid. varenda tid arrangeras även Världscupen inom längdåkning likt består från en större antal tävlingar beneath bota säsongen.[12] Dessa existerar spridda mellan flera olika länder inom främst Europa dock även inom Nordamerika samt ibland inom Asien.
Längdskidor existerar långa samt smala till för att ta upp åkarens vikt samt förflytta åkaren snabbt.inom världscupen ingår sedan säsongen 2006/2007 Tour dem Ski likt består från ca 7 tävlingar vid runt 10 dagar samt avslutas tillsammans med en lopp likt slutar tillsammans enstaka klättring upp till ett slalombacke inom Alpe Cermis inom Italien. Åkarna samlar poäng genom säsongen samt den likt äger samlat ihop flest poäng vinner den totala världscupen.
detta finns även separata cuper till sprint samt distans, var man endast beräknar poängen ifrån dem tävlingarna. Den liksom på grund av tillfället leder världscupen respektive sprintcupen gård tillsammans med ett ytterligare färg vid sin nummerlapp. även den bästa U23-åkaren besitter enstaka ytterligare färg vid sin nummerlapp.
Det inofficiella världsrekordet från den norska skidtrion höll ett knapp vecka.Den vanligaste distansen existerar 10 km till damer samt 15 km på grund av män även ifall mindre distanser även förekommer. Dessa lopp går antingen inom klassisk stil alternativt inom fristil (skate). vid mästerskap samt några gånger beneath världscupsäsongen åks även längre lopp vid 30 km på grund av damer samt 50 km till män.
beneath dessa lopp existerar detta tillåtet för att byta mot en nytt par skidor nära varvning eftersom vallan slits försvunnen då man gård. Skiathlon existerar enstaka ytterligare tävlingsform var åkarna ursprunglig gård 7,5 km respektive 15 km till damer samt män inom den en stilen samt sedan byter skidor samt stil på grund av för att åka andra halvan inom den andra stilen.
Jaktstarter var åkarna startar tillsammans tidsmellanrum vilket beror vid effekt inom tidigare tävlingar förekommer, dock ej längre inom VM alternativt OS. Vanligen ingår jaktstartslopp liksom enstaka sektion inom enstaka tour alternativt minitour tillsammans med flera lopp identisk tävlingshelg. då liknande lopp ingår inom Världscupen brukar poäng delas ut både mot den likt existerar inledningsvis inom syfte samt den vilket äger bästa åktiden inom loppet.
Sprint
[redigera | redigera wikitext]Sprintloppen äger blivit väldigt populära vid 2000-talet samt körs ibland inom stadsmiljö vid ditfraktad frost. Loppen existerar 1–1,5 km långa samt startar tillsammans en kval (prolog) var dem 30 snabbaste går vidare mot fem kvartsfinaler, numeriskt värde semifinaler samt ett sista.
Sedan 2014 väljer varenda åkare vilket kvartsfinallopp dem önskar starta inom. dem elva snabbaste åkarna ifrån prologen väljer ursprunglig inom omvänd ordning - elva, tio, nio samt således vidare. Därefter väljer åkare tolv mot samt tillsammans med 30. Ändringen infördes på grund av ökad rätt och jämlikhet eftersom 75% från pallplaceringarna blev tagna från åkare inom semifinal 1, likt fått betydligt längre vila inför finalen.
Prologvinnaren besitter även fördel för att titta vilket kvartsfinallopp tvåan samt trean väljer.[13]
Det existerar sex åkare inom varenda heat samt dem numeriskt värde bästa inom varenda heat går vidare mot nästa. numeriskt värde sålunda kallade lucky loosers tillsammans med går även vidare, dem numeriskt värde såsom haft den snabbaste åktiden vid varenda nivå.
Åktiden brukar existera mellan 2 samt 4 minuter vid elitnivå.[14] Supersprint existerar ett färsk variant från sprinttävling. Då gård man endast 100 meter dock inom identisk format såsom vanlig sprint.
Förutom VM samt världscupen arrangeras även kontinentala cuper samt enstaka skandinavisk cup samt svenskt mästerskap.
Långlopp blir mer samt mer populärt samt 2011 startades Ski Classics.
Ski Classics existerar en TV-koncept likt består från sex internationella långlopp inom längdskidor. på denna plats ingår lopp vilket existerar minimalt 50 km långa, bland annat Vasaloppet vid 90 km.
De inledande svenska mästerskapen
[redigera | redigera wikitext]I Härnösand hölls 1910 detta allra inledande officiella svenska mästerskapet inom längdåkning.[15]Nils Adolf Hedjerson, Djurgårdens IF vann tremilen vid tiden 2:59:24 samt Johan Petter Nordlund, Jokkmokks SK vann sexmilen vid tiden 6:05:24.
Nordlund beskylldes dock på grund av fusk efter tävlingen eftersom han ägde tränat ovan tre mil enstaka dagligt liv inom veckan. Hedjerson retade upp publiken genom för att åka inom endast skjortan tillsammans hängslena utanpå samt till för att denne stakat nästan kurera tävlingen.[1]
Damerna gjorde sitt intåg 1917, då Selma Gustafsson, Säfsnäs IF, vann 10 km vid tiden 1:15:37 inom Stockholm.[1]
Distanser
[redigera | redigera wikitext]Herrar
[redigera | redigera wikitext]I mästerskap (OS, VM samt SM)
- Sprint (cirka 1–2 km)
- Sprintstafett (2 åkare, 3 x cirka 1–2 km)
- 4x10 km stafett (3x10 km nära SM)
- 15 km (20 km t.o.m.
1927)
- 30 km (15 + 15 km) Skiathlon
- 50 km (60 km t.o.m.
1926)
Vid mästerskap körs enstaka från grenarna sprint alternativt sprintstafett inom klassisk stil samt den andra inom fristil. identisk förhållande gäller distanserna 15 samt 50 km. nära nästa mästerskap (här räknas även OS in) växlas stilarna på grund av respektive distans. Sedan 2005 körs 50 km-loppet tillsammans med masstart.
Utöver mästerskapsdistanserna existerar långlopp, 40–100 km tillsammans gemensam uppstart, masstart, många populära tävlingar på grund av både långloppsspecialister samt stora grupper från motionärer.
Damer
[redigera | redigera wikitext]I mästerskap (OS, VM samt SM)
- Sprint (cirka 1-2 km)
- Sprintstafett (2 åkare, 3 x cirka 1-2 km)
- 4 x 5 km stafett (3 x 5 km nära SM)
- 10 km
- 15 km (7,5 + 7,5 km) Skiathlon
- 30 km
Vid mästerskap körs ett från grenarna sprint alternativt sprintstafett inom klassisk stil samt den andra inom fristil.
Han åkte dem 22 milen inom Jokkmokk vid drygt 21 timmar samt vann.identisk förhållande gäller distanserna 10 samt 30 km. nära nästa mästerskap (här räknas även OS in) växlas stilarna på grund av respektive distans. Sedan 2005 körs 30 km-loppet tillsammans med masstart.
Utom mästerskap
- Långlopp, 20–100 km tillsammans gemensam början, masstart.
Gemensamma distanser
[redigera | redigera wikitext]Från samt tillsammans säsongen 2022/23 körs världscuptävlingarna på grund av män samt damer vid identisk distanser.
inom dem flesta fallen existerar loppen 10 alternativt 20 km långa. Även mixade stafetter besitter införts tillsammans med 2 damer samt 2 män. Säsongen 2021/22 kördes enstaka inledande mixad sprintstafett inom Faluns världscuptävling, likt slutade tillsammans enstaka seger på grund av detta svenska laget (Jonna Sundling samt Calle Halfvarsson).