Kan arbetstagare strejka på eget initiativ
Lag (1976:580) angående medbestämmande inom arbetslivet
Departement/myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet ledd
Utfärdad: 1976-06-10
Ändrad: t.o.m. SFS 2021:1114
Övrig text: Rättelseblad 2007:1095 äger iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
Inledande bestämmelser
1 § Denna team äger tillämpning vid förhållandet mellan arbetsgivare samt arbetstagare.Som arbetstagare anses inom lagen även den likt utför jobb åt ytterligare samt därvid ej existerar arbetare hos denne dock äger enstaka ställning från väsentligen identisk stöt liksom ett arbetare.Den till vars räkning arbetet utföres skall inom sådant fall anses likt arbetsgivare.2 § Arbetsgivares aktivitet likt existerar från religiös, vetenskaplig, konstnärlig alternativt ytterligare ideell natur alternativt liksom äger kooperativt, fackligt, politiskt alternativt annat opinionsbildande ändamål undantages ifrån lagens användningsområde såvitt avser verksamhetens syfte samt inriktning.3 § Innehåller team alternativt tillsammans med stöd från team meddelad författning speciell föreskrift såsom avviker ifrån denna team, gäller den föreskriften.4 § Ett avtal existerar ogiltigt inom den mån detta innebär för att enstaka rättighet alternativt skyldighet i enlighet med denna team upphävs alternativt inskränks.Genom en kollektivavtal får detta dock göras avvikelser ifrån 11, 12, 14 samt 19 §§, 20 § inledande stycket, 21, 22 samt 28 §§, 29 § tredjeplats meningen, 33-40 §§, 43 § andra stycket samt 64 samt 65 §§.
Kollektivavtalet får ej innebära för att mindre förmånliga regler bör tillämpas på grund av arbetstagarsidan än vilket följer från rådets direktiv 98/59/EG från den 20 juli 1998 angående tillnärmning från medlemsstaternas lagstiftning ifall kollektiva uppsägningar, alternativt från rådets direktiv 2001/23/EG från den 12 mars 2001 ifall tillnärmning från medlemsstaternas lagstiftning ifall skydd till arbetstagares rättigheter nära överlåtelse från företag, verksamheter alternativt delar från företag alternativt verksamheter, båda inom lydelsen i enlighet med Europaparlamentets samt rådets direktiv (EU) 2015/1794.I en kollektivavtal får detta även föreskrivas längre gående fredsplikt än liksom anges inom 41, 41 a, 41 b, 41 e samt 44 §§ alternativt en längre gående skadeståndsansvar än detta såsom följer från denna team.
Lag (2019:503).5 § Vad inom denna team ordineras innebär ej korrekt mot insyn till ett part inom liknande förhållanden hos motparten, likt besitter innebörd på grund av enstaka förestående alternativt redan utbruten arbetskonflikt, alternativt korrekt mot effekt ovan motpartens beslut rörande sådan konflikt.Föreskrifterna inom 11, 12, 19, 34, 35, 38 samt 39 §§ skall tillämpas även då kollektivavtal temporärt ej gäller.
Lag (1994:1686).6 § Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning från arbetstagare såsom i enlighet med sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen inom förhållandet mot arbetsgivaren. tillsammans med arbetsgivarorganisation avses motsvarande sammanslutning vid arbetsgivarsidan.Med plats arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning från arbetstagare vilket existerar part inom område förhandling tillsammans arbetsgivare.
tillsammans huvud arbetstagarorganisation avses förbund alternativt därmed jämförlig sammanslutning från arbetstagare.Bestämmelser såsom avser arbetsgivar- alternativt arbetstagarorganisation gäller inom tillämpliga delar sammanslutning från flera liknande organisationer. vilket liksom sägs angående medlem inom organisation gäller inom sådant fall dem anslutna organisationerna samt deras medlemmar.
Föreningsrätt
7 § Med föreningsrätt avses riktig till arbetsgivare samt arbetstagare för att tillhöra arbetsgivar- alternativt arbetstagarorganisation, för att utnyttja medlemskapet samt för att verka till organisationen alternativt till för att sådan bildas.8 § Föreningsrätten skall lämnas okränkt.Kränkning från föreningsrätten föreligger, ifall någon vid arbetsgivar- alternativt arbetstagarsidan vidtager åtgärd mot skada till någon vid andra sidan på grund av för att denne äger utnyttjat sin föreningsrätt alternativt angående någon vid en sidan vidtager åtgärd mot någon vid andra sidan inom avsikt för att förmå denne för att icke utnyttja sin föreningsrätt.
Sådan kränkning föreligger även ifall åtgärden vidtages på grund av för att åtagande mot ytterligare skall uppfyllas.Arbetsgivar- alternativt arbetstagarorganisation existerar icke ansvarig för att tåla sådan kränkning från föreningsrätten likt innebär intrång inom dess aktivitet. Finns både plats samt huvud organisation, gäller vilket vilket idag äger sagts den centrala organisationen.Sker kränkning från föreningsrätten genom avtalsuppsägning alternativt ytterligare sådan rättshandling alternativt genom bestämmelse inom kollektivavtal alternativt annat avtal, existerar rättshandlingen alternativt bestämmelsen ogiltig.9 § Det åligger arbetsgivar- samt arbetstagarorganisation för att söka hindra, för att medlem vidtager åtgärd likt kränker föreningsrätten, äger medlem vidtagit sådan åtgärd, existerar organisationen ansvarig för att söka förmå honom för att upphöra därmed.
Förhandlingsrätt
10 § Arbetstagarorganisation äger riktig mot förhandling tillsammans arbetsgivare inom fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren samt sådan medlem inom organisationen, vilket existerar alternativt äger varit arbetstagare hos arbetsgivaren.Arbetsgivare äger motsvarande riktig för att förhandla tillsammans arbetstagarorganisation.Förhandlingsrätt i enlighet med inledande stycket tillkommer arbetstagarorganisationen även inom förhållande mot organisation liksom arbetsgivaren tillhör samt arbetsgivarens organisation inom förhållande mot arbetstagarorganisationen.11 § Innan arbetsgivare beslutar ifall viktigare förändring från sin aktivitet, skall denne vid eget initiativ förhandla tillsammans arbetstagarorganisation inom förhållande mot vilken denne existerar bunden från kollektivavtal.
Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar ifall viktigare förändring från arbets- alternativt anställningsförhållandena till arbetstagare likt tillhör organisationen.Om synnerliga skäl föranleder detta, får arbetsgivaren fatta samt verkställa beslut innan denne besitter fullgjort sin förhandlingsskyldighet i enlighet med inledande stycket.12 § När arbetstagarorganisation såsom avses inom 11 § påkallar detta, skall arbetsgivare även inom annat fall än var anges förhandla tillsammans med organisationen innan denne fattar alternativt verkställer beslut, liksom rör medlem inom organisationen.
ifall särskilda skäl föranleder detta, får arbetsgivaren dock fatta samt verkställa beslutet innan han äger fullgjort sin förhandlingsskyldighet.13 § Om ett fråga särskilt angår arbets- alternativt anställningsförhållandena på grund av arbetstagare såsom tillhör ett arbetstagarorganisation inom förhållande mot vilken arbetsgivaren ej existerar bunden från kollektivavtal, existerar arbetsgivaren ansvarig för att förhandla i enlighet med 11 samt 12 §§ tillsammans den organisationen.Om arbetsgivaren ej existerar bunden från något kollektivavtal alls, existerar arbetsgivaren ansvarig för att förhandla i enlighet med 11 § tillsammans med varenda berörda arbetstagarorganisationer inom ämnen likt rör uppsägning vid bas från arbetsbrist alternativt enstaka sådan passage från en företag, ett aktivitet alternativt ett sektion från ett aktivitet liksom omfattas från 6 b § lagen (1982:80) ifall anställningsskydd.
Detta gäller dock ej ifall arbetsgivaren endast temporärt ej existerar bunden från något kollektivavtal.
Lag (1994:1686).14 § Finns rum arbetstagarorganisation, skall förhandlingsskyldigheten i enlighet med 11-13 §§ fullgöras inom inledande grabb genom förhandling tillsammans med denna.Uppnås icke enighet nära förhandling i enlighet med inledande stycket, skall arbetsgivaren vid begäran förhandla även tillsammans med huvud arbetstagarorganisation.15 § En part vilket existerar ansvarig för att förhandla skall egen alternativt genom ombud inställa sig nära förhandlingssammanträde samt, angående detta behövs, lägga fram en berättigat förslag mot svar från den fråga liksom förhandlingen avser.
Parterna kunna gemensamt välja någon ytterligare struktur till förhandling än sammanträde.En arbetsgivare skall inom samband tillsammans med förhandling inför beslut ifall uppsägning vid bas från arbetsbrist inom god period skriftligen underrätta motparten om
1. skälen mot dem planerade uppsägningarna,
2.
antalet arbetstagare såsom avses bli uppsagda samt vilka kategorier dem tillhör,
3. antalet arbetstagare såsom normalt sysselsätts samt vilka kategorier dem tillhör,
4. den tidsperiod beneath vilken uppsägningarna existerar avsedda för att verkställas, och
5. beräkningsmetoden på grund av eventuella ersättningar utöver vad vilket följer från team alternativt kollektivavtal nära uppsägning.Arbetsgivaren skall även lämna motparten enstaka kopia från dem varsel liksom besitter lämnats mot Arbetsförmedlingen i enlighet med 2 a § inledande samt andra styckena lagen (1974:13) angående vissa anställningsfrämjande åtgärder.
Lag (2007:402).16 § Part vilket önskar förhandla skall utföra skildring hos motparten angående förhandling. ifall motparten begär detta, skall framställningen existera skriftlig samt ange den fråga angående vilken förhandling påkallas.I annat fall än liksom avses inom 11-13 §§ skall, ifall parterna ej enas angående annat, församling på grund av förhandling behållas inom numeriskt värde veckor efter detta för att motparten äger fått sektion från förhandlingsframställning, då motparten existerar enskild arbetsgivare alternativt rum arbetstagarorganisation, samt annars inom tre veckor efter detta för att framställningen besitter kommit motparten mot handa.
detta ankommer inom övrigt vid parterna för att besluta tidsperiod samt lokal till förhandlingssammanträde.Förhandling skall bedrivas skyndsamt. angående part begär detta, skall föras rapport såsom justeras från båda parter. Enas parterna ej ifall annat, skall förhandling anses avslutad, då part vilket äger fullgjort sin förhandlingsskyldighet besitter givit motparten på papper eller digitalt besked angående för att han frånträder förhandlingen.17 § Arbetstagare liksom äger utsetts för att företräda sin organisation nära förhandling får ej vägras skälig ledighet på grund av för att deltaga inom förhandlingen.
Rätt mot information
18 § Part såsom nära förhandling åberopar skriftlig papper skall hålla den tillgänglig till motparten, ifall denne begär det.19 § Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation inom förhållande mot vilken han existerar bunden från kollektivavtal underrättad angående hur hans aktivitet utvecklas produktionsmässigt samt ekonomiskt liksom ifall riktlinjerna på grund av personalpolitiken.Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen situation för att undersöka skrivna verk, räkenskaper samt andra handlingar, såsom rör arbetsgivarens aktivitet, inom den omfattning såsom organisationen behöver på grund av för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen inom förhållande mot arbetsgivaren.Om detta förmå ske utan oskälig utgift alternativt omgång, skall arbetsgivaren vid begäran förse arbetstagarorganisationen tillsammans med avskrift från papper samt biträda organisationen tillsammans med analys, liksom den behöver till nyss angivet ändamål.19 a § En arbetsgivare vilket ej existerar bunden från något kollektivavtal alls skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer likt besitter medlemmar likt existerar arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade angående hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt samt ekonomiskt liksom ifall riktlinjerna på grund av personalpolitiken.
Lag (2005:392).19 b § Arbetstagare såsom besitter utsetts för att företräda sin organisation på grund av för att ta emot kunskap i enlighet med 19 a § får ej vägras skälig ledighet på grund av för att ta emot informationen.
Lag (2005:392).20 § Finns område arbetstagarorganisation, skall informationsskyldigheten i enlighet med 19 § fullgöras mot denna.
nära förhandling i enlighet med 14 § andra stycket skall skyldigheten fullgöras även mot huvud arbetstagarorganisation, inom den mån informationen existerar från innebörd på grund av förhandlingsfrågan.Informationsskyldigheten i enlighet med 19 a § skall fullgöras mot område arbetstagarorganisation ifall sådan finns.
Lag (2005:392).21 § Part vilket skall lämna kunskap äger riktig mot förhandling tillsammans motparten ifall tystnadsplikt rörande den upplysning såsom skall lämnas.
Om förhandlingen avser data i enlighet med 19 §, äger 14 § motsvarande tillämpning.Uppnås icke enighet nära förhandling i enlighet med inledande stycket, är kapabel parten uppväcka mål nära domstol angående tystnadsplikt.
Sådan mål skall väckas inom tio dagar efter detta för att förhandling besitter avslutats. Domstolen skall förordna angående tystnadsplikt, inom den mån detta är kapabel antagas för att detta annars skulle föreligga fara till central skada på grund av part alternativt annan.Har part påkallat förhandling angående tystnadsplikt samt iakttager han föreskrifterna inom inledande samt andra styckena, gäller mot dess frågan besitter blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt vilket denne kräver.
existerar kravet obefogat samt äger parten insett alternativt försvunnen inse detta, föreligger dock ej tystnadsplikt. Lag (1977:532).22 § Den likt tillsammans med tystnadsplikt besitter mottagit upplysning till plats alternativt huvud arbetstagarorganisations räkning får utan hinder från tystnadsplikten föra informationen vidare mot ledamot inom styrelsen på grund av organisationen.
inom sådant fall gäller tystnadsplikten även till styrelseledamoten.
Kollektivavtal
23 § Med kollektivavtal avses på papper eller digitalt avtal mellan arbetsgivarorganisation alternativt arbetsgivare samt arbetstagarorganisation angående anställningsvillkor på grund av arbetstagare alternativt ifall förhållandet inom övrigt mellan arbetsgivare samt arbetstagare.Avtal anses på papper eller digitalt även då dess innehåll äger upptagits inom justerat rapport alternativt då förslag mot avtal samt godkännande därav äger upptagits inom skilda skrifter.24 § Avser kollektivavtal arbetstagares hyresförhållande, besitter avtalet inom den delen verkan såsom kollektivavtal endast inom den mån detta existerar fråga ifall partsställning samt innehåll existerar sådant likt anges inom 12 kap.67 § jordabalken.25 § Avtal saknar verkan såsom kollektivavtal inom den mån detta besitter annat innehåll än sådant såsom avses inom 23 samt 24 §§.25 a § Ett kollektivavtal liksom existerar ogiltigt i enlighet med utländsk riktig vid den grunden för att detta tillkommit efter ett stridsåtgärd existerar trots detta giltigt på denna plats inom landet, angående stridsåtgärden plats rätt i enlighet med denna team.
Lag (1991:681).26 § Kollektivavtal liksom äger slutits från arbetsgivar- alternativt arbetstagarorganisation binder inom sitt användningsområde även medlem inom organisationen. Detta gäller oavsett angående medlemmen besitter trätt in inom organisationen före alternativt efter avtalets tillkomst, dock ej inom den mån han redan existerar bunden från annat kollektivavtal.Utträder medlem ur organisation liksom besitter slutit kollektivavtal, avslutas han ej därmed för att artikel bunden från avtalet.27 § Arbetsgivare samt arbetstagare vilket existerar bundna från kollektivavtal förmå ej tillsammans med giltig verkan träffa överenskommelse såsom strider mot avtalet.28 § När en företag, enstaka aktivitet alternativt enstaka sektion från ett aktivitet förändras ifrån ett arbetsgivare såsom existerar bunden från en kollektivavtal mot enstaka fräsch arbetsgivare, genom enstaka sådan passage såsom omfattas från 6 b § inom lagen (1982:80) ifall anställningsskydd, gäller avtalet inom tillämpliga delar på grund av den nya arbetsgivaren.
Detta gäller dock ej ifall den nya arbetsgivaren redan existerar bunden från något annat kollektivavtal såsom förmå tillämpas vid dem arbetstagare liksom följer med.I detta fall såsom avses inom inledande stycket får arbetstagarparten yttra upp avtalet inom trettio dagar efter detta för att den besitter underrättats ifall övergången. Görs uppsägning inom denna period, avslutas avtalet för att gälla nära övergången alternativt, ifall uppsägningen görs efter övergången, nära tidpunkten till uppsägningen.
Kollektivavtalet gäller ej heller till den nya arbetsgivaren, ifall den tidigare arbetsgivaren säger upp avtalet före övergången. Görs ett sådan uppsägning senare än sextio dagar före övergången, gäller dock avtalet till den nya arbetsgivaren mot dess sextio dagar äger förflutit ifrån uppsägningen.När arbetstagares anställningsavtal samt anställningsförhållanden äger övergått mot enstaka färsk arbetsgivare i enlighet med 6 b § lagen (1982:80) angående anställningsskydd, existerar den nya arbetsgivaren ansvarig för att beneath en tid ifrån övergången tillämpa anställningsvillkoren inom detta kollektivavtal liksom då gällde till den tidigare arbetsgivaren.
Villkoren skall tillämpas vid identisk sätt liksom den tidigare arbetsgivaren plats ansvarig för att tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock ej sedan kollektivavtalets giltighetstid besitter löpt ut alternativt sedan en nytt kollektivavtal besitter börjat gälla på grund av dem övertagna arbetstagarna.Om numeriskt värde alternativt flera arbetsgivar- alternativt arbetstagarorganisationer kämpa samman, skall kollektivavtal vilket gäller till organisation såsom upplöses, gälla till den sammanslagna organisationen likt ifall avtalet ägde slutits från denna.
Lag (1994:1686).29 § Är kollektivavtal vid den en sidan alternativt vid båda sidor slutet från flera parter samt kräves uppsägning till för att avtalet skall upphöra för att gälla, får part till personlig sektion yttra upp avtalet hos enstaka alternativt flera parter vid andra sidan. besitter sådan uppsägning skett mot viss tidsperiod, får ytterligare part yttra upp avtalet mot identisk tidpunkt.
Dennes uppsägning skall dock göras inom tre veckor efter detta för att uppsägningen annars skulle äga skett alternativt, angående den avtalade uppsägningstiden understiger sex veckor, inom hälften från uppsägningstiden.30 § Uppsägning från kollektivavtal skall ske skriftligen.Har information angående uppsägning avsänts beneath motpartens senast kända plats därför tidigt för att detta ägde försvunnen anlända denne mot handa innan uppsägning senast skulle äga skett, skall uppsägning anses äga ägt utrymme inom tidsperiod även ifall meddelandet icke kommer fram alternativt kommer fram till sent.31 § Har arbetsgivare, arbetstagare alternativt organisation vilket existerar bunden från kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal alternativt mot denna team samt besitter förfarandet central innebörd till avtalsförhållandet inom dess totalitet, får domstol vid yrkande från motpart förklara för att kollektivavtal såsom binder parterna icke längre skall gälla mellan dem.Är kollektivavtal vid den en sidan alternativt vid båda sidor slutet från flera parter samt besitter förklaring i enlighet med inledande stycket gjorts på grund av endast vissa från dem, får ytterligare part inom tre veckor därefter tillsammans omedelbar verkan yttra upp identisk avtal på grund av personlig del.Finner domstol för att visst förfarande strider mot kollektivavtal alternativt mot denna team, får domstolen vid yrkande befria arbetsgivare, arbetstagare alternativt organisation ifrån förpliktelse i enlighet med kollektivavtal alternativt i enlighet med lagen, inom den mån detta tillsammans hänsyn mot detta otillåtna förfarandet icke skäligen förmå krävas för att förpliktelsen fullgöres.
Lag (1977:532).31 a § Är ett arbetsgivare bunden från en kollektivavtal såsom denna team ej existerar direkt tillämplig vid samt träffar denne därefter en kollektivavtal i enlighet med bestämmelserna inom 23--24 §§ skall inom dem delar avtalen existerar inkompatibla detta senare avtalet gälla. Lag (1991:681).
Medbestämmanderätt genom kollektivavtal
32 § Mellan parter liksom träffar kollektivavtal ifall löner samt allmänna anställningsvillkor bör, ifall arbetstagarparten begär detta, även träffas kollektivavtal angående medbestämmanderätt på grund av arbetstagarna inom ämnen såsom avser grundlig samt upphörande från anställningsavtal, ledningen samt fördelningen från arbetet samt verksamhetens bedrivande inom övrigt.I kollektivavtal angående medbestämmanderätt kunna parterna, tillsammans beaktande från vad vilket föreskrives inom 3 §, avgöra för att beslut, likt annars skulle saknas från arbetsgivaren, skall saknas från företrädare på grund av arbetstagarna alternativt från särskilt inrättat partssammansatt kroppsdel.Lag (1977:529).
Bestämmanderätt angående tvist angående tolkning från avtal
33 § Innehåller kollektivavtal föreskrifter angående medbestämmanderätt på grund av arbetstagarna inom fråga såsom avses inom 32 § samt uppkommer tvist angående tillämpning inom visst fall från sådan föreskrift alternativt från beslut liksom äger fattats tillsammans med stöd därav, gäller arbetstagarpartens fras mot dess tvisten besitter slutligt prövats.Detsamma gäller tvist angående kollektivavtal rörande påföljd till arbetstagare likt besitter begått avtalsbrott.
38 § Innan enstaka arbetsgivare beslutar för att låta någon utföra visst jobb till hans räkning alternativt inom hans aktivitet utan för att denne därvid bör artikel arbetstagare hos honom, bör arbetsgivaren vid eget initiativ förhandla tillsammans den arbetstagarorganisation inom förhållande mot vilken han existerar bunden från kollektivavtal till sådant arbete.vilket såsom idag besitter sagts ger dock ej arbetstagarparten korrekt för att verkställa beslut vid arbetsgivarens vägnar.Intager numeriskt värde alternativt flera arbetstagarparter inkompatibla ståndpunkter inom sådan tvist liksom avses inom inledande stycket, får arbetsgivaren ej fatta alternativt verkställa beslut såsom beröres från tvisten förrän denna besitter slutligt prövats.Arbetsgivaren behöver ej iakttaga vilket vilket föreskrives inom inledande samt andra styckena, ifall synnerliga skäl föreligger alternativt ifall arbetstagarparts fras existerar oriktig samt parten besitter insett alternativt försvunnen inse detta.
Lag (1977:529).34 § Uppkommer mellan arbetsgivare samt arbetstagarorganisation, vilket existerar bundna från identisk kollektivavtal, tvist ifall medlems arbetsskyldighet i enlighet med avtal, gäller organisationens fras mot dess tvisten äger slutligt prövats.Föreligger i enlighet med arbetsgivarens perception synnerliga skäl mot för att omtvistat jobb uppskjutes, får han utan hinder från inledande stycket kräva för att arbetet utföres i enlighet med hans fras inom tvisten.
Arbetstagaren existerar då ansvarig för att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, ifall arbetsgivarens fras inom tvisten existerar oriktig samt arbetsgivaren äger insett alternativt försvunnen inse detta alternativt ifall arbetet innebär fara på grund av liv alternativt välbefinnande alternativt därmed jämförligt hinder möter.Blir arbetet utfört i enlighet med andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling inom tvisten.
kunna tvisten icke lösning nära förhandling, skall han uppväcka mål nära domstol. Lag (1977:532).35 § Uppkommer mellan arbetsgivare samt arbetstagarorganisation, såsom existerar bundna från identisk kollektivavtal, rättstvist angående inkomst alternativt ytterligare kompensation mot medlem inom organisationen, existerar arbetsgivaren ansvarig för att omedelbart påkalla förhandling inom tvisten.
kunna tvisten icke lösning nära förhandling, skall denne uppväcka mål nära domstol. Underlåter arbetsgivaren för att påkalla förhandling alternativt uppväcka mål, existerar han såvitt avser detta omtvistade beloppet ansvarig för att utge belöning i enlighet med arbetstagarorganisationens fras, ifall kravet ej existerar orimligt. Lag (1977:532).36 § Arbetstagarpartens riktig i enlighet med 33-35 §§ tillkommer den avtalsslutande arbetstagarorganisationen samt utövas från plats arbetstagarorganisation, angående sådan finns.
besitter huvud förhandling påkallats, utövas rätten från den centrala arbetstagarorganisationen.37 § Skall i enlighet med föreskrift inom kollektivavtal förhandling i enlighet med 34 § tredjeplats stycket alternativt 35 § äga utrymme både lokalt samt centralt, skall huvud förhandling påkallas inom tio dagar efter detta för att den lokala förhandlingen besitter avslutats.
mål nära domstol skall väckas inom tio dagar efter detta för att förhandling besitter avslutats. Lag (1977:532).
Facklig vetorätt inom vissa fall
38 § Innan ett arbetsgivare beslutar för att låta någon utföra visst jobb på grund av hans räkning alternativt inom hans aktivitet utan för att denne därvid bör artikel arbetstagare hos honom, bör arbetsgivaren vid eget initiativ förhandla tillsammans med den arbetstagarorganisation inom förhållande mot vilken denne existerar bunden från kollektivavtal till sådant sysselsättning.Arbetsgivaren existerar nära förhandlingen ansvarig för att lämna den resultat ifall detta tilltänkta arbetet vilket arbetstagarorganisationen behöver till för att behärska ta ställning inom förhandlingsfrågan.Första stycket gäller ej, ifall arbetet existerar från kortvarig samt något som är kortvarigt eller inte permanent natur alternativt kräver speciell sakkunskap samt detta ej existerar fråga angående för att anlita arbetstagare i enlighet med lagen (2012:854) angående uthyrning från arbetstagare.
inledande stycket gäller ej heller ifall den tilltänkta åtgärden inom allt viktigt motsvarar enstaka åtgärd liksom äger godtagits från arbetstagarorganisationen. ifall organisationen inom en särskilt fall begär detta, existerar arbetsgivaren dock ansvarig för att förhandla innan han fattar alternativt verkställer en beslut.Om synnerliga skäl föranleder detta, får arbetsgivaren fatta samt verkställa en beslut innan förhandlingsskyldigheten i enlighet med inledande stycket besitter fullgjorts.
Begärs förhandling i enlighet med andra stycket, existerar arbetsgivaren ej ansvarig för att skjuta upp beslutet alternativt verkställigheten mot dess förhandlingsskyldigheten besitter fullgjorts, ifall detta finns särskilda skäl mot uppskov. inom fråga ifall förhandling i enlighet med inledande samt andra styckena bör 14 § tillämpas.Har förhandling begärts i enlighet med inledande alternativt andra stycket existerar arbetsgivaren ansvarig för att vid begäran från arbetstagarorganisationen lämna sådan resultat angående detta tilltänkta arbetet likt organisationen behöver på grund av för att behärska ta ställning inom frågan.
Lag (2012:855).39 § Har förhandling i enlighet med 38 § ägt boende samt redogör den centrala arbetstagarorganisationen alternativt, ifall enstaka sådan ej finns, den arbetstagarorganisation likt besitter slutit kollektivavtalet, för att den från arbetsgivaren tilltänkta åtgärden är kapabel antas medföra för att team alternativt kollektivavtal till arbetet åsidosätts alternativt för att åtgärden vid annat sätt strider mot vad likt existerar allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden ej beslutas alternativt verkställas från arbetsgivaren.Vid upphandling i enlighet med lagen (2016:1145) angående offentlig upphandling, lagen (2016:1146) angående upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) angående upphandling från koncessioner, lagen (2011:1029) ifall upphandling vid försvars- samt säkerhetsområdet alternativt lagen (2008:962) angående val- frihetssystem får enstaka förklaring i enlighet med inledande stycket göras endast ifall den grundar sig vid omständigheter vilket anges i
- 13 kap.
1, 2 samt 3 §§ samt 19 kap. 17 § lagen angående offentlig upphandling,
- 13 kap. 1 samt 2-4 §§ samt 19 kap. 17 § lagen angående upphandling inom försörjningssektorerna,
- 11 kap. 1 samt 2-4 §§ lagen ifall upphandling från koncessioner,
- 11 kap. 1-3 §§ samt 15 kap. 16 § lagen ifall upphandling vid försvars- samt säkerhetsområdet, eller
- 7 kap.
1 § lagen ifall valfrihetssystem.
Lag (2021:1114).40 § Förbud i enlighet med 39 § inträder ej, ifall arbetstagarorganisationen saknar dimma till sin ståndpunkt. Förbud inträder ej heller, ifall arbetstagarorganisationen nära sådan upphandling såsom avses inom 39 § andra stycket äger grundat sin förklaring vid andra omständigheter än vilket anges inom dem bestämmelser liksom räknas upp där.Har arbetsgivaren tillsammans stöd från 38 § tredjeplats stycket genomfört beslut inom den fråga liksom förhandlingen avser, bör 39 § ej tillämpas.
Lag (2016:1149).
Fredsplikt
41 § Arbetsgivare samt arbetstagare likt existerar bundna från kollektivavtal får ej vidta alternativt delta inom arbetsinställelse (lockout alternativt strejk), blockad, bojkott alternativt ytterligare därmed jämförlig stridsåtgärd, angående avtalet besitter ingåtts från enstaka organisation samt denna organisation ej inom behörig ordning äger beslutat åtgärden, angående åtgärden strider mot ett bestämmelse ifall fredsplikt inom kollektivavtal alternativt ifall åtgärden besitter mot ändamål1.
för att utöva påtryckning inom enstaka tvist ifall en kollektivavtals giltighet, bestånd alternativt rätta innebörd alternativt inom enstaka tvist om en visst förfarande strider mot avtalet alternativt mot denna lag,
2. för att åstadkomma förändring inom avtalet,
3. för att genomföra bestämmelse, vilket existerar avsedd för att tillämpas sedan avtalet besitter upphört för att gälla, eller
4.
för att stödja någon ytterligare, då denne ej egen får vidta stridsåtgärd.Stridsåtgärder likt besitter vidtagits inom strid mot inledande stycket betecknas såsom olovliga.Första stycket hindrar ej arbetstagare för att delta inom ett blockad vilket äger beslutats från ett arbetstagarorganisation inom behörig ordning samt likt besitter mot ändamål för att utverka transaktion från genomskinlig samt förfallen fordran vid ersättning alternativt vid någon ytterligare belöning till utfört sysselsättning (indrivningsblockad).
enstaka sådan stridsåtgärd existerar ej olovlig.
Lag (1993:1498).41 a § En arbetsgivare får ej såsom stridsåtgärd alternativt såsom en led inom ett stridsåtgärd hålla inne inkomst alternativt någon ytterligare belöning till utfört sysselsättning såsom besitter förfallit mot transaktion. Arbetsgivaren får ej heller hålla inne ersättning alternativt någon ytterligare kompensation till utfört jobb, liksom besitter förfallit mot avgift, tillsammans anledning från för att arbetstagarna deltar inom ett strejk alternativt någon ytterligare stridsåtgärd.Sådana åtgärder vilket avses inom inledande stycket existerar för att anse vilket olovliga stridsåtgärder.
Lag (1993:1498).41 b § En arbetstagare får ej vidta alternativt delta inom enstaka stridsåtgärd liksom äger mot ändamål för att kollektivavtal skall träffas tillsammans en företag liksom ej äger några arbetstagare alternativt var bara företagaren alternativt företagarens familjemedlemmar existerar arbetstagare samt utan sällskap ägare.
Detsamma gäller då enstaka stridsåtgärd äger mot ändamål för att stödja någon liksom önskar träffa kollektivavtal tillsammans en sådant företag. vilket likt för tillfället sagts hindrar ej enstaka arbetstagare ifrån för att delta inom enstaka anställningsblockad liksom riktar sig mot en sådant företag samt vilket besitter beslutats inom behörig ordning från enstaka arbetstagarorganisation.Stridsåtgärder liksom äger vidtagits inom strid mot inledande stycket existerar för att anse vilket olovliga.
Förändringar inom anställnings- alternativt ägarförhållanden vilket besitter skett sedan ett stridsåtgärd äger varslats alternativt inletts skall ej beaktas nära bedömningen från angående enstaka stridsåtgärd existerar för att anse vilket olovlig i enlighet med inledande stycket.
Lag (2000:166).41 c § En stridsåtgärd såsom vidtas inom strid mot 15, 16 alternativt 19 § lagen (1999:678) angående utstationering från arbetstagare existerar olovlig.
Lag (2020:595).41 d § En arbetstagare får ej vidta alternativt delta inom enstaka stridsåtgärd mot enstaka kollektivavtalsbunden arbetsgivare mot stöd till krav inom ett fråga liksom existerar reglerad genom arbetsgivarens kollektivavtal
1. ifall stridsåtgärden ej inom behörig ordning besitter beslutats från arbetstagarens organisation,
2.
angående stridsåtgärden ej äger mot ändamål för att att nå ett mål eller resultat kollektivavtalsbundenhet mellan arbetsgivaren samt arbetstagarorganisationen,
3. ifall arbetstagarorganisationen ej äger förhandlat tillsammans arbetsgivaren alternativt arbetsgivarens organisation angående dem krav liksom arbetstagarorganisationen ställer, alternativt
4.
ifall arbetstagarorganisationen kräver för att arbetsgivaren bör tillämpa detta kollektivavtal liksom organisationen önskar nå vid en sådant sätt för att detta tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal. ett stridsåtgärd liksom strider mot inledande stycket existerar olovlig. Den allmänna förhandlingsrätten inom 10 § bör tillämpas nära förhandlingar i enlighet med inledande stycket även angående arbetstagarorganisationen saknar medlemmar vilket existerar anställda hos arbetsgivaren.
Skyldigheten för att förhandla gäller ej angående detta äger funnits hinder mot förhandlingen vilket ej äger berott vid arbetstagarorganisationen. Bestämmelserna inom denna paragraf bör ej tillämpas vid enstaka stridsåtgärd vilket besitter mot ändamål för att stödja någon annans lovliga stridsåtgärd alternativt vid ett indrivningsblockad.
Lag (2019:503).41 e § En arbetsgivare alternativt ett arbetstagare får ej vidta alternativt delta inom ett stridsåtgärd vilket äger mot ändamål för att utöva påtryckning inom enstaka rättstvist.
ett stridsåtgärd likt strider mot inledande stycket existerar olovlig. inledande stycket tillämpas ej vid stridsåtgärder liksom omfattas från förbudet mot stridsåtgärder inom rättstvister inom 41 § inledande stycket 1. inledande stycket hindrar ej enstaka indrivningsblockad.
Lag (2019:503).42 § En arbetsgivar- alternativt arbetstagarorganisation får ej anordna alternativt vid något annat sätt föranleda enstaka olovlig stridsåtgärd.
ett sådan organisation får ej heller genom stöd alternativt vid något annat sätt medverka nära enstaka olovlig stridsåtgärd.En organisation såsom egen existerar bunden från en kollektivavtal existerar ansvarig för att, angående ett olovlig stridsåtgärd från ett medlem förestår alternativt pågår, försöka hindra åtgärden alternativt verka på grund av för att den upphör.Om någon besitter vidtagit ett olovlig stridsåtgärd, får ingen ytterligare delta inom den.
Lag (2010:229).42 a § Bestämmelserna inom 41 d § inledande stycket 4 samt 42 § inledande stycket bör ej tillämpas då ett organisation vidtar åtgärder tillsammans med anledning från arbetsförhållanden liksom denna team ej existerar direkt tillämplig vid. Trots inledande stycket bör 41 d § inledande stycket 4 samt 42 § inledande stycket tillämpas då åtgärder vidtas mot ett arbetsgivare såsom existerar etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet alternativt Schweiz samt liksom utstationerar arbetstagare inom land i enlighet med lagen (1999:678) angående utstationering från arbetstagare.
Lag (2019:503).43 § Har olovlig stridsåtgärd vidtagits från arbetstagare vilket existerar bundna från kollektivavtal, åligger detta arbetsgivaren samt berörd arbetstagarorganisation för att omedelbart taga upp överläggning tillsammans med anledning från stridsåtgärden samt för att gemensamt verka till dess upphörande.Första stycket gäller plats arbetstagarorganisation, angående sådan finns.44 § Om ett part nära enstaka förhandling ifall kollektivavtal besitter begärt för att ett fråga vilket avses inom 32 § bör regleras inom avtalet alternativt inom en särskilt avtal, dock frågan ej besitter blivit uttryckligt reglerad då avtalet sluts, bör frågan ej mot resultat från detta slutna avtalet anses omfattad från fredsplikt i enlighet med 41 § nära enstaka senare förhandling ifall reglering från frågan inom en särskilt avtal.Första stycket bör ej tillämpas angående detta slutna kollektivavtalet besitter tillkommit efter ett stridsåtgärd mot enstaka kollektivavtalsbunden arbetsgivare inom enstaka sådan situation såsom avses inom 41 d §.
Lag (2019:503).
Varsel
45 § När ett arbetsgivarorganisation, arbetsgivare alternativt arbetstagarorganisation avser för att vidta ett stridsåtgärd alternativt för att utvidga ett pågående stridsåtgärd, skall den skriftligen varsla motparten samt Medlingsinstitutet minimalt sju arbetsdagar inom förväg. liksom arbetsdag räknas varenda ljus utom veckodag, vilodag, ytterligare allmän helgdag, midsommarafton, julafton samt nyårsafton.Tidsfristen skall räknas ifrån identisk tidpunkt vid dagen vilket den då stridsåtgärden skall inledas.Omfattar ett stridsåtgärd ifrån arbetsgivarsidan även arbetstagare likt ej existerar medlemmar inom berörd arbetstagarorganisation, bör dem varslas genom allmänt synliga anslag vid arbetsplatsen alternativt vid annat lämpligt sätt.Varselskyldigheten gäller ej ifall detta finns giltigt hinder mot för att varsla.Finns detta yrkesgrupper liksom ej får strejka?
Skyldighet för att varsla finns ej inom fråga angående stridsåtgärd liksom avses inom 41 § tredjeplats stycket.Varsel i enlighet med inledande samt andra styckena skall innehålla arbetsuppgift ifall anledningen mot stridsåtgärden samt angående stridsåtgärdens omfattning. Lag (2000:163).
Medling
46 § För medling inom arbetstvister mellan å en sidan enstaka arbetsgivare alternativt arbetsgivarorganisation samt å andra sidan ett arbetstagarorganisation finns Medlingsinstitutet.Institutet bör verka på grund av enstaka väl operativ lönebildning.
Lag (2013:615).47 § Medlingsinstitutet skall genom överläggningar tillsammans med parter alternativt vid annat sätt informera sig angående kommande alternativt pågående avtalsförhandlingar.Institutet skall även ge råd samt upplysningar mot parterna vid arbetsmarknaden ifall förhandlingar samt kollektivavtal.En part såsom träffat kollektivavtal ifall löner samt allmänna anställningsvillkor skall vid begäran ge in ett kopia från avtalet mot Medlingsinstitutet.
Lag (2000:163).47 a § Efter samtycke ifrån parter vilket diskuterar ifall kollektivavtal förmå Medlingsinstitutet utse ett alternativt flera förhandlingsledare alternativt medlare. Lag (2000:163).47 b § Om Medlingsinstitutet bedömer för att detta inom ett tvist finns fara på grund av stridsåtgärder alternativt angående stridsåtgärder redan äger påbörjats, får institutet även utan samtycke ifrån parterna utse enstaka alternativt flera medlare på grund av för att medla inom tvisten.Medlingsinstitutets beslut i enlighet med inledande stycket får ej överklagas.Parter likt existerar ense ifall för att dem existerar bundna från en avtal angående förhandlingsordning likt innehåller tidsplaner på grund av förhandlingar, tidsramar samt regler på grund av tillsättning från medlare, regler ifall medlarens befogenheter samt regler ifall uppsägning från avtalet är kapabel anmäla avtalet mot Medlingsinstitutet på grund av inskrivning.
då avtalet besitter registrerats, får beneath dess giltighetstid medlare ej utses utan samtycke ifrån parterna. Lag (2000:163).48 § En medlare liksom utsetts från Medlingsinstitutet skall försöka ett fåtal mot stånd ett överenskommelse mellan parterna. Medlaren skall till detta syftet eller målet kalla parterna mot förhandling alternativt vidta ytterligare lämplig åtgärd.
på grund av för att främja enstaka god svar från tvisten, förmå medlaren lägga fram egna förslag mot överenskommelse.Medlaren skall även verka till för att enstaka part uppskjuter alternativt inställer enstaka stridsåtgärd. Lag (2000:163).49 § Om detta främjar enstaka god svar från tvisten, får Medlingsinstitutet vid medlarens begäran besluta för att ett part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder beneath ett sammanhängande period från högst 14 dagar på grund av varenda stridsåtgärd alternativt utvidgning från ett stridsåtgärd.
en sådant beslut får meddelas endast ett gång på grund av varenda medlingsuppdrag. Tidsfristen skall räknas ifrån den dygn då åtgärden i enlighet med varselmeddelandet skall startas alternativt utvidgas. Beslutet skall angående möjligt föregås från samråd tillsammans parterna.Medlingsinstitutets beslut i enlighet med inledande stycket får ej överklagas.
Lag (2000:163).50 § En parts skyldighet i enlighet med 18 § för att nära förhandling hålla skriftlig papper tillgänglig till motparten gäller även inom förhållande mot ett medlare såsom medverkar nära förhandlingen.
Lag (2000:163).51 § En medlare kunna föreslå parterna för att låta ett tvist avgöras genom skiljeförfarande.Medlingsinstitutet kunna medverka nära utseende från skiljemän.Om stridsåtgärder äger påbörjats, kunna Medlingsinstitutet uppmana parterna för att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.En medlare får ej åta sig skiljemannauppdrag inom arbetstvist, angående ej Medlingsinstitutet inom särskilt fall tillåter det.
Lag (2000:163).52 § Om enstaka part äger kallats mot ett överläggning i enlighet med 47 § inledande stycket samt ej infinner sig, är kapabel Medlingsinstitutet förelägga parten nära vite för att anlända mot enstaka överläggning.Om enstaka part, vilket i enlighet med 10 § existerar förhandlingsskyldig, besitter kallats mot ett förhandling inför medlare dock ej infinner sig alternativt ifall parten vid annat sätt underlåter för att fullgöra sina ansvar i enlighet med 15 § inledande stycket, är kapabel Medlingsinstitutet vid begäran från medlaren förelägga parten nära vite för att fullgöra sin förhandlingsskyldighet.Medlingsinstitutets beslut i enlighet med inledande samt andra styckena får ej överklagas.Talan ifall utdömande från vite förs från Medlingsinstitutet nära Arbetsdomstolen.
inom syfte ifall utdömande från vite får Arbetsdomstolen värdera även vitets lämplighet. Lag (2000:163).53 § Om enstaka part underlåter för att fullgöra sin skyldighet i enlighet med 47 § tredjeplats stycket för att ge in enstaka kopia från en kollektivavtal, förmå Medlingsinstitutet förelägga parten nära vite för att ge in kopian.Medlingsinstitutets beslut i enlighet med inledande stycket får ej överklagas.Talan ifall utdömande från vite förs från Medlingsinstitutet nära Arbetsdomstolen.
inom syfte angående utdömande från vite får Arbetsdomstolen värdera även vitets lämplighet. Lag (2000:163).
Skadestånd samt andra påföljder
54 § Arbetsgivare, arbetstagare samt organisation likt bryter mot denna team alternativt mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, angående ej annat följer från vilket nedan sägs.55 § Vid bedömande ifall samt inom vilket mån skada äger uppkommit på grund av någon skall hänsyn tagas även mot dennes nyfikenhet från för att lagens alternativt kollektivavtalets bestämmelser iakttages samt mot övriga omständigheter från ytterligare än rent finansiell betydelse.56 § Bryter arbetsgivare alternativt arbetstagare mot tystnadsplikt liksom avses inom denna team alternativt utnyttjar denne obehörigen vilket han beneath sådan tystnadsplikt äger fått uppfattning ifall, skall han ersätta uppkommen skada.Om någon likt företräder arbetsgivare alternativt organisation fullfölja sig ansvarig mot papper såsom avses inom inledande stycket, svarar arbetsgivaren alternativt organisationen på grund av skadan.I fall likt avses inom denna paragraf skall ej följa ansvar i enlighet med 20 kap.3 § brottsbalken.57 § Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, angående den inom tvist liksom avses inom 33 alternativt 34 § besitter föranlett alternativt godkänt felaktig tillämpning från avtal alternativt från denna team samt organisationen besitter saknat dimma till sin ståndpunkt inom tvisten.
Detsamma gäller ifall organisationen besitter saknat dimma till förklaring i enlighet med 39 §.Arbetstagarorganisation svarar vidare på grund av skada, likt tillfogas arbetsgivaren genom för att företrädare till organisationen inom förhållande mot honom missbrukar sin ställning likt ledamot inom särskilt genom avtal inrättat beslutsorgan alternativt inom sådan ställning förfar grovt vårdslöst.
Om enstaka förändring inom schemat medför enstaka viktigare förändring till arbetstagaren existerar arbetsgivaren ansvarig för att vid eget initiativ förhandla tillsammans arbetstagarorganisationen denne besitter kollektivavtal tillsammans med (11 § MBL).Lag (1994:1686).58 § Har arbetsgivare utan dimma utkrävt jobb i enlighet med 34 § andra stycket utan för att liknande synnerliga skäl vilket var avses besitter förelegat, skall han ersätta uppkommen skada.59 § Har organisation, vilket existerar bunden från kollektivavtal, alternativt överordnad organisation anordnat alternativt föranlett olovlig stridsåtgärd, förmå skadestånd ej åläggas enskild arbetsgivare alternativt arbetstagare på grund av för att denne äger deltagit inom åtgärden.Skadestånd är kapabel icke åläggas arbetstagare, ifall han tillsammans med sin organisations godkännande besitter vägrat för att utföra sysselsättning vilket arbetsgivaren äger krävt i enlighet med 34 § andra stycket.60 § Om detta existerar skäligt förmå skadestånd placeras ned alternativt helt falla bort.Vid bedömande i enlighet med inledande stycket från arbetstagares skadeståndsskyldighet till deltagande inom olovlig stridsåtgärd skall speciell hänsyn tas mot omständigheter, likt besitter framkommit nära överläggning i enlighet med 43 §, samt verkningarna från överläggningen.I uppgift angående skadestånd på grund av arbetstagares deltagande inom ett olovlig stridsåtgärd skall domstolen, ifall arbetskonflikten ännu pågår samt angående domstolen finner den olovlig, sålunda snart liksom möjligt ålägga arbetstagarna för att återvända mot arbetet.
Lag (1992:440).61 § Är flera ansvariga till skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vilket liksom existerar skäligt tillsammans med hänsyn mot omständigheterna.62 § Kan i enlighet med denna team skadestånd följa vid åtgärd alternativt underlåtenhet från arbetstagare, får ytterligare påföljd icke åläggas arbetstagaren utan stöd inom författning alternativt kollektivavtal.
Detsamma gäller inom fall då från 56 § andra stycket alternativt 59 § följer, för att arbetstagare icke är kapabel åläggas skadestånd.Är ytterligare påföljd än skadestånd föreskriven inom kollektivavtal, får den utan hinder från inledande stycket tillämpas även vid arbetstagare vilket ej existerar medlem från den avtalsslutande arbetstagarorganisationen dock sysselsätts inom sådant jobb liksom avses tillsammans avtalet.
Varselavgift
62 a § Den vilket underlåter för att varsla Medlingsinstitutet i enlighet med 45 § skall åläggas för att erlägga enstaka varselavgift mot staten.Varselavgiften skall bestämmas mot lägst 30 000 kr samt högst 100 000 kr.
angående detta finns särskilda skäl förmå varselavgiften bestämmas mot en lägre belopp alternativt helt falla bort.Den liksom vidtar ett stridsåtgärd inom strid mot Medlingsinstitutets beslut i enlighet med 49 § för att enstaka varslad stridsåtgärd skall skjutas upp skall åläggas för att erlägga ett förhöjd varselavgift angående minimalt 300 000 kr samt högst 1 000 000 kr mot staten.
angående detta finns särskilda skäl är kapabel varselavgiften bestämmas mot en lägre belopp alternativt helt falla bort.Varselavgiften åläggs från domstol på första nivån vid mål från Medlingsinstitutet. mål skall väckas inom en tid ifrån den ljus varsel skulle äga lämnats alternativt, då detta gäller förhöjd varselavgift i enlighet med andra stycket, den dygn då stridsåtgärden vidtogs.
Försummas detta får mål ej väckas.
Lag (2000:163).
Tvisteförhandling samt rättegång
63 § I syfte, vari denna team skall tillämpas, gäller lagen (1974:371) angående rätttegången inom arbetstvister.I fråga ifall uppgift i enlighet med 62 a § tillämpas till rättegången vad vilket existerar föreskrivet angående civilrätt var förlikning angående saken ej existerar rätt.Överklagande från tingsrättens kritisk sker mot Arbetsdomstolen. inom sådant fall tillämpas lagen angående rättegången inom arbetstvister tillsammans med beaktande från inledande meningen inom detta stycke.I fråga ifall uppgift ifall utdömande från vite i enlighet med 52 § fjärde stycket samt 53 § tredjeplats stycket gäller vilket liksom inom 8 § lagen (1985:206) angående viten ordineras ifall allmän domstols handläggning från syfte ifall vitets utdömande.
Lag (2000:163).64 § Vill någon såsom äger förhandlingsrätt i enlighet med 10 § yrka skadestånd alternativt ytterligare fullgörelse i enlighet med denna team alternativt kollektivavtal, skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter detta för att han äger fått uppfattning ifall den omständighet vartill yrkandet hänför sig samt senast inom numeriskt värde tid efter detta för att omständigheten äger skett.
Skall i enlighet med föreskrift inom kollektivavtal förhandling äga boende både lokalt samt centralt, gäller vad liksom idag besitter sagts den lokala förhandlingen.
Central förhandling skall inom sådant fall påkallas inom numeriskt värde månader efter detta för att den lokala förhandlingen äger avslutats.Första stycket äger motsvarande tillämpning, då part likt avses var önskar vinna förklaring för att rättshandling alternativt avtalsbestämmelse existerar ogiltig från detta skälet för att den innebär kränkning från föreningsrätten.Påkallar part ej förhandling inom föreskriven period, förlorar denne rätten mot förhandling.65 § Talan inom fall likt avses inom 64 § skall väckas inom tre månader efter detta för att förhandling äger avslutats.
då både rum samt huvud förhandling äger ägt utrymme, räknas tiden ifrån detta för att den centrala förhandlingen besitter avslutats. besitter mot förhandling förelegat hinder vilket ej äger berott från käranden, räknas tiden ifrån detta för att förhandling senast skulle äga hållits.66 § Har organisation ej iakttagit föreskriven tidsperiod på grund av förhandling alternativt väckande från mål, får den likt existerar alternativt besitter varit medlem inom organisationen samt likt beröres från tvisten uppväcka mål inom enstaka kalendermånad efter detta för att tiden besitter löpt ut.
Strejkrätten inom land förändrades 2019, samt enstaka färsk team röstades igenom inom riksdagen efter enstaka långdragen strejk inom relaterat till göteborg hamn.Skall i enlighet med 4 kap. 7 § lagen (1974:371) angående rättegången inom arbetstvister mål föregås från förhandling dock äger sådan ej ägt lokal, gäller vad likt idag besitter sagts inom stället riktig för att påkalla förhandling. mål skall inom sådant fall väckas inom tidsperiod likt anges inom 65 §.I tvist, vari arbetstagare ej förmå företrädas från organisation, skall han uppväcka mål inom fyra månader efter detta för att han fått kunskap ifall den omständighet vartill yrkandet hänför sig samt senast inom numeriskt värde tid efter detta för att omständigheten äger inträffat.67 § Talan ifall skadestånd alternativt ytterligare fullgörelse tillsammans anledning från olovlig stridsåtgärd får ej inom något fall väckas senare än tre månader efter detta för att stridsåtgärden besitter avslutats.68 § Väcker part ej mål inom föreskriven tidsperiod, förlorar han rätten mot talan.69 § Föreskrifterna inom 33--35 samt 39 §§ utgör ej hinder mot beslut i enlighet med 15 kap.
rättegångsbalken. Lag (1994:1686).70 § har upphävts genom lag (1980:238).
Övergångsbestämmelser
1984:817Denna team träder inom kraft den 1 januari 1985. dem nya bestämmelserna inom 60 § tillämpas då skadeståndsskyldigheten besitter uppkommit efter ikraftträdandet. inom annat fall tillämpas 60 § inom dess äldre lydelse.1992:440Denna team träder inom kraft den 1 juli 1992. inom fråga angående skadeståndsansvar likt äger uppkommit före ikraftträdandet gäller 60 § inom sin äldre lydelse.1994:1686Denna team träder inom kraft den 1 januari 1995. enstaka arbetsgivare existerar dock ej ansvarig för att förhandla alternativt underrätta i enlighet med dem nya bestämmelserna inom 13 § andra stycket samt 15 § andra stycket, ifall detta skulle innebära för att förhandling skulle äga inletts alternativt underrättelse skulle äga lämnats före ikraftträdandet.2007:1095
1.
Denna team träder inom kraft den 1 januari 2008.
2.
Äldre bestämmelser gäller kvar inom fråga angående upphandlingar vid vilka lagen (1992:1528) angående offentlig upphandling existerar tillämplig.2016:1149
1. Denna team träder inom kraft den 1 januari 2017.
2. Äldre bestämmelser gäller kvar på grund av upphandlingar likt äger påbörjats före den 1 januari 2017.2019:503
1. Denna team träder inom kraft den 1 augusti 2019.
2.
Bestämmelserna bör ej tillämpas då detta gäller enstaka stridsåtgärd liksom äger påbörjats före ikraftträdandet.2021:1114
1. Denna team träder inom kraft den 1 månad 2022.
2. Äldre bestämmelser gäller kvar på grund av sådana upphandlingar såsom besitter påbörjats före ikraftträdandet.