sacfur.pages.dev









Vad betyder den industriella marknaden

Den fjärde industriella revolutionen, eller Industri 4.0, går ut på att förbättra den digitalisering som den tredje vågen började med.

Industri

Industri (av latinetsindustria, ivrig aktivitet, flitighet, företagsamhet) existerar skildring från varor genom för att ingredienser förädlas.[1] Därutöver finns mer detaljerade likt råvaruindustri, textilindustri, byggindustri, bilindustri tillsammans med flera.

I vidare benämning existerar industri all form eller gestalt från storskaligt näringsliv - vilket modell finns begreppen turistindustri, nöjesindustri samt filmindustri. Den vidare betydelsen äger sitt ursprung inom inverkan ifrån engelska, var termen industry besitter ett bredare innebörd än vilket termen industri besitter haft inom svenska.[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Människor besitter tillverkat objekt sedan förhistorisk tidsperiod, dock beneath årtusendena besitter dem framför allt gjort detta på grund av detta egna hushållet - titta självhushåll.

beneath neolitiska revolutionen uppstod byar samt senare städer, var enstaka samhällsklass från professionella arbetare blev den inledande industrin.

Industrialiseringen från samhället ledde mot enstaka omfördelning från arbetskraften samt produktionen - ifrån jordbruk mot industri.

dock detta plats inledningsvis vid 1700-talet såsom industrin blev ett huvud sektion från samhället.

Ordet industri kommer från latinets industria, vilket betyder flitighet, idoghet, företagsamhet. inom äldre svenska besitter även termen "slöjd" använts inom betydelsen tillverkning,[2] liksom "manufaktur" liksom kommer från latinets mening till hantverk.[3] en känt modell existerar för att Chalmers tekniska akademi beneath 1800-talet dryckesställe namnet "slöjdinstitut".

Dagens fabriker äger vuxit fram ur detta småskaliga hantverket. Pådrivande faktorer på grund av storskaligheten besitter varit svårtillgängliga råvaruresurser såsom gruvor samt resurser vid mekanisk kraft genom hjul, väderkvarnar samt ångmaskiner. då detta blev aktuellt för att skilja mellan storskalig industri samt småskaligt hantverk, infördes beteckningen hemslöjd alternativt husflit på grund av detta senare.

Medeltid samt tidig modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden ökades takten radikalt på grund av nya uppfinningar, innovationer inom sättet för att hantera sedvänja produktionsmedel samt finansiell tillväxt. Papperstillverkning, enstaka kinesisk teknologi ifrån 200-talet, något som har transporterats eller flyttats mot region då ett samling kinesiska papperstillverkare tillfångatogs vid 700-talet.[4] Pappersteknologin spreds mot Europa genom umayyadernas erövring från Hispania.[5] en pappersbruk etablerades vid Sicilien vid 1100-talet.

inom Europa erhölls fibern till tillverkning från pappersmassa ifrån linne- samt bomullstrasor. Lynn Townsend vit Jr. hedrade spinnrocken tillsammans för att öka utbudet från trasor, vilket ledde mot billigt material, vilket fanns ett faktor inom utvecklingen från tryckerier.[6]

Den fabriksrelaterade revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

Den fabriksrelaterade revolutionen kallas dem grundlig sociala, ekonomiska samt teknologiska förändringar liksom tog sin start inom Storbritannien inom mitten från 1700-talet.

Den fabriksrelaterade revolutionen kallas dem grundlig sociala, ekonomiska samt teknologiska förändringar såsom tog sin start inom Storbritannien inom mitten från 1700-talet.

Ironbridge inom Shropshire, nära gränsen mellan England samt Wales existerar den ställe man brukar leda mot liksom den fabriksrelaterade revolutionens vagga. detta existerar en världsarv.[7]

Den fabriksrelaterade revolutionens framsteg fick allt större innebörd då ångdrivna fartyg[8] samt järnvägar blev vanligare.[9] beneath 1800-talet spreds omvälvningen mot västra europa, Nordamerika samt Japan samt senare mot resten från världen.[10] Konsekvensen blev grundlig förflyttningar från befolkningen, ifrån ruralt område mot städernasindustrisamhällen liksom byggdes upp[11] (se urbanisering).[12]

Andra fabriksrelaterade revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

Andra fabriksrelaterade revolutionen kallas ibland tiden 1871-1914, liksom bland annat präglades från utbredningen från elektricitet samt motorer som använder förbränning.

år liksom valts för att nyttja till denna period existerar den mellan fransk-tyska kriget1871 samt inledande världskriget, vilket bröt ut 1914 samt slutade 1918.[13]

Typer från industri

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera sätt för att kategorisera industrier. Vanligen avses, såsom ovan, tillverkningsindustri, var ingredienser förädlas mot produkter,[14] mot skillnad ifrån tjänsteproduktion.

Tung industri existerar en term tillsammans olika betydelser; rent allmänt syftar detta vid industri tillsammans med tunga insatsvaror samt produkter; särskilt metallvaror.[15]Basindustri existerar en snarlikt term.

I processindustri tillverkas varor, halvfabrikat samt ämne genom fysikaliska samt kemiska processer. Dit räknas bland annat stålindustri, pappersindustri samt kemisk industri, livsmedelsindustri, sågverk.[16]

I verkstadsindustri sammansätts maskiner samt andra varor vilket genom montering.[17]

Arbetsmiljön inom tillverkningsindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsindustrin besitter utmaningar beträffande välmående samt säkerhet.

inom USA existerar National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) vilket ett prioriterad industrisektor inom National Occupational Research Agenda (NORA) på grund av för att känna igen risker samt tillhandahålla strategier på grund av arbetsmiljöfrågor.[18][19]

I landet existerar Arbetsmiljöverkettillsynsmyndighet på grund av arbetsmiljön.[20]

De 5 viktigaste industriländerna

[redigera | redigera wikitext]

PlatsNamn[21]
1Kina
2USA
3Japan
4Tyskland
5Sydkorea

Tillverkningssektorn äger förändrats.

Detta äger medfört nya möjligheter samt svårigheter på grund av industrin. varenda stora industriländer inom världen äger fördelar samt nackdelar då detta gäller deras kapacitet till global tillverkning. Industri kommer för att förbli den största skillnaden då stora industriländer utvärderas betraäffande konkurrenskraft.

Den inre marknaden fullfölja detta möjligt till EU:s medborgare för att bo samt jobba inom all EU, vilket ger dem förbättrad jobbmöjligheter.

ett lärande angående framtida global konkurrenskraft, från Deloitte Global samt US Committee on Competitiveness, förutspådde för att USA skulle komma för att ersätta Kina likt den maximalt konkurrenskraftiga industrinationen inom världen 2020. 2016 års globala tillverkningskonkurrensindex förutspådde för att dem största industrinationerna inom världen skulle komma för att förbli stadig fram mot 2020, tillsammans med viss köp från rankningar.

Deloitte-studien bad globala VD:ar för att ranka dem främsta industriländerna då detta gäller nuvarande samt framtida konkurrenskraft. i enlighet med rapporterna förväntas USA komma vid inledande område följt från Kina, Tyskland, Japan samt Indien.[22][21]

Lista ovan olika länders industriproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Detta existerar dem 50 viktigaste 50 länderna efter industriproduktionens totala värd inom US-dollar på grund av respektive kalenderår i enlighet med Världsbanken.[23]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Manufacturing, 23 november 2021.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industri".

    sid. 436–437 

  2. ^”band 16”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "slöjd". sid. 637 
  3. ^”band 13”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "manufaktur". sid. 352 
  4. ^”Timeline: 8th century”. http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780191735516.timeline.0001. Läst 23 november 2021. 
  5. ^de Safita, Neathery (juli 2002). ”A Brief History Of Paper.”.

    Arkiverad ifrån originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822144311/http://users.stlcc.edu/nfuller/paper/. Läst 23 november 2021. 

  6. ^Marchetti, Cesare. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 2 femte månaden i året 2016.

    Men varför startade den just var, samt varför misslyckades den mot ett start inom Sverige?

    https://web.archive.org/web/20160502152013/http://www.cesaremarchetti.org/archive/scan/MARCHETTI-079.pdf. Läst 23 november 2021. 

  7. ^”The Iron Bridge”. Ironbridge. https://www.ironbridge.org.uk/our-story/the-iron-bridge/. Läst 23 november 2021. 
  8. ^”band 20”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "ångfartyg". sid. 352 
  9. ^”Railroad History”.

    uppslagsverk Britannica. https://www.britannica.com/technology/railroad/Railroad-history. Läst 23 november 2021. 

  10. ^”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industriella revolutionen". sid. 441 
  11. ^”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industrisamhälle".

    sid. 444 

  12. ^”Impact of the Industrial revolution”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/urbanization/Impact-of-the-Industrial-Revolution. Läst 23 november 2021. 
  13. ^Mokyr, Joel. ”The Second Industrial Revolution, 1870-1914”. faculty.wcas.northwestern.edu. https://faculty.wcas.northwestern.edu/~jmokyr/castronovo.pdf. Läst 23 november 2021. 
  14. ^”band 18”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "tillverkningsinustri".

    sid. 270 

  15. ^Kenton, Will (25 månad 2021). ”Heavy Industry”. Investopedia. https://www.investopedia.com/terms/h/heavy_industry.asp. Läst 23 november 2021. 
  16. ^”band 15”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "processindustri". sid. 286 
  17. ^”band 19”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "verkstadsindustri".

    sid. 366 

  18. ^”Manufacturing schema | NORA | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov. 11 månad 2019. Arkiverad ifrån originalet den 3 april 2019. https://web.archive.org/web/20190403174921/https://www.cdc.gov/nora/councils/manuf/default.html. Läst 23 november 2021. 
  19. ^”National Occupational Research Agenda for Manufacturing | NIOSH | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov.

    4 månad 2019. Arkiverad ifrån originalet den 18 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190618084046/https://www.cdc.gov/nora/councils/manuf/researchagenda.html. 

  20. ^”Historik - Arbetsmiljö för tillfället samt då”.

    Den inre marknaden existerar EU:s största resurs samt erbjuder säkerhet, skalfördelar samt ett språngbräda mot omvärlden på grund av företag inom EU. Coronakrisen äger dock påverkat dem möjligheter såsom den inre marknaden erbjuder.

    Arbetsmiljöverket. 5 oktober 1921. Arkiverad ifrån originalet den 13 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180813152923/https://www.av.se/om-oss/125-ars-jubileum/. Läst 23 november 2021. 

  21. ^ [ab] ”Global Manufacturing Competitiveness Index | Deloitte | Manufacturing”.

    Vad existerar ett industri?

    https://www2.deloitte.com/global/en/pages/manufacturing/articles/global-manufacturing-competitiveness-index.html. Läst 23 november 2021. 

  22. ^”UNIDO Statistics uppgifter Portal”. https://stat.unido.org/cip/?_ga=2.165931005.250164366.1633426210-602870229.1633426210. 
  23. ^”Manufacturing, value added (current US$)”. Världsbanken.

    https://data.worldbank.org/indicator/NV.IND.MANF.CD?most_recent_value_desc=true. Läst 23 november 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]