Hur bygger man en tunnel

Tunnel existerar ett underjordisk transportväg alternativt distributionsled. Någon precist definition vid vad likt förmå definieras såsom tunnel finns ej. inom Vägverkets tekniska skildring från enstaka vägtunnel (Tunnel 2004) förutsätts för att konstruktionen existerar enstaka del såsom omges från höjd alternativt inom andra fall besitter enstaka längd från minimalt 100 meter.

ett passage måste dessutom äga enstaka minsta diameter, annars existerar detta en rör alternativt borrhål.

Vi bygger ett 2,8 kilometer utdragen tågtunnel inom kulle samt bredvid den ett servicetunnel till räddningsfordon.

En därför kallad gångtunnel (engelska: "pedestrian tunnel") inom form eller gestalt från betongkonstruktion beneath ett väg alternativt spår definieras tekniskt ej vilket passage, utan detta existerar enstaka bro ovan enstaka gångväg liksom även är kapabel benämnas gångport/vägport, alternativt annars undergång (engelsk specialiserad term: "subway").

Ursprungligen kommer termen ifrån franska tonnell likt existerar besläktat tillsammans med termen tunna.

Bygge samt planering

[redigera | redigera wikitext]

Tunnlar anläggs inom olika sorters ämne, ifrån lös lera mot hårt kulle, samt sättet för att bygga vid varierar tillsammans dem geotekniska förutsättningarna.

De vanligaste metoderna till bygge från passage är:

1. Fullortsborrning alternativt borrarbete samt sprängning alternativt grävning genom mark alternativt berg.
2. Grävning från en "dike" inom marken inom vilket enstaka passage från betong anläggs till för att sedan fyllas igen ovanpå, känd liksom öppet schakt alternativt, vid engelska, cut-and-cover.

   Denna teknik tillämpades främst inom 1950-talets tunnelbanebygge inom Stockholms innerstad såväl likt inom bygget från Londons tunnelbana mot slutet från 19:e seklet då man övergick mot borrarbete från tunnlar/neddrivning från tunnelrör inom underjorden, likt gjorde detta möjligt för att bygga tunnelbanan djupare utan effekt vid tätbebyggelsen ovanför.

3. Sänktunnelmetoden: Grävning samt muddring från en "dike" vid botten från en vattendrag (såsom ett älv, en sund samt dylikt) avsett såsom bas på grund av ett undervattenstunnel vilken normalt prefabriceras inom flera mindre vattentätade kassuner (oftast från betong) liksom tillsammans med hjälp från tyngder sänks ned inom vattnet (för för att placeras precist vid precis lokal inom "diket") på grund av för att sedan ogenomträngligt för vatten sammanslutas mot enstaka gemensam sålunda kallad sänktunnel.

   Den inledande ingenjören såsom användbar sänktunnelmetoden fanns amerikanen William J. Wilgus likt konstruerade Michigan huvud Railway passage, byggd beneath Detroitfloden 1906–1910 tillsammans identisk teknik likt den tid 1893 färdigbyggda avloppsledningen Shirley Gut Siphon, likt senare tillämpats bland annat nära bygget från Öresundsförbindelsen samt den framtida Fehmarn Bält-förbindelsen såväl vilket Citybanan inom huvudstaden (under Söderström), samt tidigare beneath 1950-talets tunnelbanebygge beneath Liljeholmsviken mellan Liljeholmen samt Hornstull; inom bygget från tunnelbanan beneath Norrström tillämpades däremot ett fördämningsmetod tillsammans enstaka skapad fångdamm inom Norrström inom vilken ett undervattenstunnel från betong anlades.

Tunnlar byggs på grund av för att underlätta framkomlighet inom främst kuperade samt svårtillgängliga områden.

Tunnlar kunna existera kostsam samt ibland riskfyllda konstruktionsföretag, dock oundgängliga inom urbana miljöer, var tunnlar bland annat används till för att transportera personer (tunnelbana) samt mot förläggning från el-, tele-, samt avloppsnät.

Ny sträckning från E4:an väster ifall huvudstaden, 21 km utdragen tillsammans 6 nya trafikplatser.

Rekordtunnlar

[redigera | redigera wikitext]

• Världens längsta passage från varenda typer existerar Delaware Aqueduct, New Yorks färskvattentunnel likt existerar 137 km utdragen. (om man ej beräknar gasledningar liksom är kapabel existera tusentals kilometer långa, dock vanligen på grund av smala till för att behärska räknas liksom tunnel)
• Världens längsta tunnelbanetunnel, samt trafiktunnel totalt, finns vid linje 3 inom Guangzhous tunnelbana, tunneln existerar 60,4 km utdragen (oavbruten passage beneath mark kurera vägen).
• Världens längsta järnvägstunnel existerar Gotthardbastunneln tillsammans med sina 57,0 km liksom passerar Sankt Gotthard-passet inom Schweiz.
• Världens näst längsta järnvägstunnel existerar Seikantunneln, 53,9 km utdragen, mellan dem numeriskt värde japanska öarna Honshu samt Hokkaido
• Världens längsta vägtunnel existerar Lærdalstunneln inom Norge.

  Den utgör enstaka sektion från E16 mellan Oslo samt Bergen samt existerar 24,5 km utdragen. Tunneln invigdes inom slutet från kalenderår 2000.

• Världens näst längsta vägtunnel existerar Sankt Gotthardstunneln inom Schweiz liksom utgör ett sektion från E35 likt korsar Alperna inom nord-sydlig riktning. Tunneln existerar 16,9 km utdragen. Tunneln invigdes kalenderår 1980 samt fanns världens längsta vägtunnel fram mot tid 2000.
• Världens troligen dyraste järnvägstunnel existerar Kanaltunneln, 145 mdr kr (10 mdr GBP/105 mdr FRF), (1987–1994).
• Bland världens dyraste tunnlar existerar även vägtunneln beneath Boston, huvud Artery, smeknamn vid bygget existerar Big Dig, utgift 120 mdr kr (USD 15 mdr), (1991–2004).
• Världens djupaste vägtunnel existerar Eiksundstunneln vid Sunnmøre inom Norge, 287 meter beneath fjordytan.
• En från världens äldsta tunnlar, grävd omkring kalenderår 530 f.Kr., existerar Eupalinos passage vid den grekiska ön Samos.

Tunnlar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet existerar längre tunnlar på grund av landsvägar samt på grund av järnvägar (undantaget tunnelbanan inom Stockholm) relativt ovanliga, trots för att landet vid sina håll existerar ganska kuperat.

Ingenjörer äger, inom inledande grabb från kostnadsskäl, föredragit för att organisera infrastrukturen ovan mark.

I tunneln byggs konstruktionsplan samt betongkonstruktioner.

detta existerar bara inom större städer man byggt passage på grund av för att undvika inlösen från mark samt byggnader, mot modell Stockholms tunnelbana, Gårdatunneln samt Helsingborgstunneln. dem flesta järnvägar inom landet existerar byggda före 1930 samt vid den tiden undvek man inom möjligaste mån tunnlar. vid enstaka sektion håll besitter genvägar byggts inom passage efter 1950.

inom land existerar detta något vanligare tillsammans tunnlar längs järnvägslinjer än längs vägar. Detta beror vid dem högre krav såsom ställs vid enstaka järnvägslinje. sådana kunna ej äga lika branta stigningar liksom enstaka landsväg, samt järnvägar ställer högre krav vid utformningen från mot modell kurvor. Därför äger järnvägstunnlar funnits inom landet allt sedan järnvägarnas begynnelse.

Efter 1990 besitter nya järnvägar börjat byggas samt dem besitter betydligt fler tunnlar vid bas från högre krav, tågen bör behärska vandra 250 km/h.

På landsvägar existerar tunnlar dock ovanligare inom land, eftersom förhållandevis branta backar förmå accepteras, samt detta existerar enklare för att dra enstaka väg nära sidan ifall upphöjningar inom naturen.

Fas 1: Borra samt spränga ut arbetstunnlar.

mot samt tillsammans motorvägar brukar inom land oftast byggas därför för att dem hellre går runt bergen än igenom dem. Redan inom måttligt branta backar noteras klart ökad olycksfrekvens jämfört tillsammans med horisontella vägar. inom takt tillsammans med för att högre krav ställs vid trafiksäkerhet, för att vägarna bör smälta in inom detta omgivande landskap samt hänsyn mot befolkningen runtom, samt järnvägars krav vid sålunda raka samt plana sträckor likt möjligt på grund av för att möjliggöra upphöjd hastighet samt god acceleration, besitter tunnlar ofta blivit den enda chansen för att driva igenom vissa plan.

en modell vid detta existerar den därför kallade Södra länken inom huvudstaden.

Nya vägprojekt vid huvudvägar vilket dras inom urban miljö existerar nästan ständigt tunnellösningar. dem flesta vägtunnlarna inom landet finns inom Stockholms- samt Göteborgsområdena.

En speciell typ från passage till betydelsefull infrastruktur inom städer existerar sålunda kallade gemensamhetstunnlar.

Tunnlar anläggs inom olika sorters ämne, ifrån lös lera mot hårt höjd, samt sättet för att bygga vid varierar tillsammans dem geotekniska förutsättningarna.

Svenska rekordtunnlar

[redigera | redigera wikitext]

• Sveriges längsta järnvägstunnel existerar sedan månad 2015 Hallandsåstunneln tillsammans med sina 8,7 km.
• Längre ändå existerar Kungsträdgården-Hjulsta vid Stockholms tunnelbana, 14,3 km. Tunnelbanan anses dock ej existera järnväg inom land, samt räknas därför ej tillsammans med inom listor ovan järnvägstunnlar.
• Sveriges längsta vägtunnel existerar Södra länken inom huvudstaden, 4,5 km.

  inom Kirunagruvan finns enstaka längre tunnel.

• Sveriges äldsta samt kortaste vägtunnel existerar Boxvikstunneln. Den existerar cirka 80 meter lång.^[1]
• Sveriges äldsta järnvägstunnel existerar tunneln vid ön Oaxen. Den existerar även den kortaste, cirka 30 meter.
• Sveriges längsta passage (och femte längst bort inom världen) existerar Bolmentunneln, ett färskvattentunnel ifrån stort insjövatten Bolmen mot Skåne vid 82 km.

Kända tunnlar

[redigera | redigera wikitext]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Tunnelsäkerhet

[redigera | redigera wikitext]

Konsekvenserna från ett trafikolycka inom passage är kapabel bli svåra.

en känt modell existerar Måbødalolyckan, var flera svenska skolbarn omkom då bromsarna vid deras kollektivfordon slutade fungera samt bussen inom upphöjd hastighet krockade tillsammans enstaka 1,2 meter bred betongmur inom den långa samt branta tunneln.

nära den likartade bussolyckan inom Sierretunneln den 13 mars 2012 omkom 22 unge samt 6 vuxna då ett belgisk kollektivfordon krockade tillsammans med enstaka meterbred betongmur inom Sierretunneln inom Schweiz. Dessa tragedier berodde främst vid överhettade bromsar samt ägde kunnat hända utanför tunnlar.

En svår direkt tunnelrelaterad tragedi existerar olyckan inom Mont Blanctunneln 1999 då ett lastbil tillsammans brännbar gods fattade flamma vilket spred sig mot andra lastbilar samt orsakade 39 dödsfall.

Tunnelsäkerhetsförbättring äger huvudsakligen inriktats vid brandskydd samt utrymning nära brand. en modell vid förbättring existerar för att äga numeriskt värde tunnelrör, avskärmade ifrån varandra.

44K views 4 years ago.

nära brand inom detta en röret kunna utrymning ske mot detta andra. Dessutom elimineras risken på grund av frontalkollisioner, vilka ofta besitter svårare skadeföljd än upphinnandekollisioner.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]