Vad menas med grounded theory

Grundad teori (engelska grounded theory) existerar enstaka forskningsmetod vilket utvecklats inom medicinsk sociologi samt används inom flera andra forskningsområden, exempelvis företagsekonomi samt pedagogik. Grundad teori (GT) existerar ett form eller gestalt från induktiv empirism: empirisk undersökning äger iakttagelser från verkligheten såsom den enda källan mot förståelse.

GT existerar i enlighet med sökning inom olika databaser världens maximalt citerade forskningsmetod till för att analysera kvalitativa information ifrån reklam mot omvårdnad.^{[källa behövs]}

I undersökning i enlighet med GT är kapabel allt liksom forskaren erfar artikel uppgifter.

inom start från ett undersökning existerar detta främst forskarens egna iakttagelser samt bedömning från dataset liksom existerar utgångspunkt på grund av insikt samt utifrån den vävs den vetenskapliga litteraturen in inom slutfasen från forskningsprojektet. Den vetenskapliga litteraturens rön blir ofta syntetiserade inom en välgjort GT-projekt. Inom klassisk GT används såväl texter såsom numeriska uppgifter dock befintliga teorier samt tidigare kända hypoteser ifrån litteraturen bortses ifrån inom start från utforskandet.

Uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Metoden utvecklades beneath 1960-talet från dem amerikanska medicinska sociologernaBarney Glaser samt Anselm Strauss, såsom publicerade den inledande metodboken 1967. Glaser (född 1930) plats skolad inom statistisk undersökning samt sociologisk metodutveckling. Strauss analyserade symbolisk interaktion tillsammans kvalitativa information inom den därför kallade Chicagoskolan.

Glaser samt Strauss samarbetade inom ett forskning ifall döende patienter vid vårdinrättning inom Kalifornien samt började då tillämpa "the constant comparative method", liksom senare kom för att kallas grounded theory. Medan Strauss efter grabb reviderade metoden utvecklade Glaser klassisk GT. Klassisk GT existerar ej ett kvalitativ forskningsmetod, utan utvärderar samtliga slags information samt innehåller aspekter från kvantitativ dataanalys, främst indexgenerering samt kvalitativ matematik.

Syfte samt forskarens förhållningssätt

[redigera | redigera wikitext]

Grundad teori används framför allt var målet tillsammans med forskningen existerar för att generera sannolikhetsbaseradeteorier angående människors beteenden genom granskning från kvalitativa uppgifter.

I Grounded Therory (GT) existerar syftet för att utföra tvärtom, för att utifrån observationer ställa problem att diskutera angående den verklighet man utan förutfattade meningar utforskar.

Målet tillsammans med metoden existerar för att generera teorier såsom redogör problemlösningen inom en studerat region tillsammans ett fåtal dock rika term. Metoden rymmer både induktion – för att formulera hypoteser utifrån specifika uppgifter – samt deduktion – för att utifrån hypoteser dra specifika slutsatser. Ansatsen existerar dock övervägande induktiv samt hypotesgenererande mot skillnad ifrån hypotesprövande undersökning, såsom existerar övervägande deduktiv.

I metoden ingår för att förutfattade meningar samt befintliga teoriers negativa effekt vid resultatet minimeras. Samtidigt framhävas den enskilde forskarens kreativitet samt teorins solida stabilisering eller fastsättning inom uppgifter. Ogrundade spekulationer existerar ej tillåtna. GT besitter en mot synes enkelt uppgift – för att förklara vilket vilket sker inom detta plats såsom studeras.

Frågan såsom återkommande bör ställas i enlighet med metoden är: "Vad existerar detta primära problemet, alternativt vad existerar deltagarnas huvudangelägenhet inom detta studerade området samt vilket utför man på grund av för att åtgärda det?" Syftet existerar för att hitta enstaka förklaringsmodell på grund av problemlösningen. Modellen bör innehålla en centralt term – enstaka kärnvariabel – liksom existerar minsta gemensamma nämnare till detta man utför till för att åtgärda problemet.

Kärnvariabeln redogör således många vilket möjligt från detta liksom sker tillsammans med sålunda erhålla undervariabler såsom möjligt.

Kodning från händelser

[redigera | redigera wikitext]

Klassisk GT existerar ett strukturerad forskningsmetod utan detaljregler till för att ej hämma forskarens kreativitet. Metoden äger dock tydliga ramar till datainsamling, granskning samt sammanskrivning från resultaten.

dem inledande stegen från GT liknar kvalitativa forskningsansatser likt fenomenologi, hermeneutik alternativt innehållsanalys. Man börjar tillsammans för att »koda« information ifrån intervjuer alternativt observationer rad på grund av rad. inom GT existerar man dock ej begränsad mot formella intervjudata. Istället är kapabel allt liksom kommer inom forskarens väg då detta studerade området undersöks användas inom analysen.

Således kunna en teveprogram utgöra information liksom man jämför tillsammans andra information.

Syftet existerar för att visa för att GT besitter förnyats vid sätt vilket utför den mer lämplig samt användbar vilket ett metodologi tillsammans kapacitet för att hantera den sociala världens komplexitet samt föränderlighet.

Även numerisk uppgifter förmå användas inom jämförelsen. Informella diskussion liksom berör området existerar även uppgifter, liksom senare den vetenskapliga litteraturen. Man kodar information genom för att summera alternativt etikettera varenda textrad alternativt beskriven incident. Helst bör etiketten (eller tänkbara koden) associera mot en bekymmer samt sättet vid vilket man löser detta.

Detta kallas öppen kodning. Etiketter jämförs sedan tillsammans varandra, samt dem etiketter såsom upprepar sig kallar man koder. Dessa koder existerar term vilket representerar latenta mönster inom information. Efter grabb minimeras antalet koder/begrepp, dock även nya produceras.

Man försöker alltså hitta återkommande latenta mönster inom information samt tillämpar kvalitativ matematisk granskning samt indexformering var man omväg tillämpar, dock ej beräknar, statistiska samband.

Grounded theory fryst vatten a qualitative method specifically designed to inductively generate theory from data.

Istället namnger man inom begreppsform dem viktigaste datamönster såsom ständigt upprepar sig. inom GT utvärderar man ej personer utan händelser. inom ett lärande var man exempelvis intervjuat samt observerat femtiotalet personer är kapabel antalet analyserade händelser överskrida tusen, varför dataprogram förmå artikel en nödvändigt redskap för hjälp (se nedan).

När man funnit enstaka möjlig kärnvariabel, detta önskar yttra en term vilket redogör detta mesta från detta vilket sker inom detta studerade området, kodar man bara information vilket besitter innebörd på grund av detta term, sålunda kallad selektiv kodning. Man avgränsar då datamängden samt senare datainsamling mot områden vilket äger störst innebörd till kärnvariabeln samt dess attribut, således kallat selektivt teoretiskt dataurval.

Efter ett tidsperiod äger man uppnått teoretisk mättnad vilket innebär för att dem flesta nya viktiga händelser förmå förklaras från teorin. ingen kunna längre informera något angående detta studerade området liksom överraskar forskaren.

Begrepp samverkar inom pålitlig teori

[redigera | redigera wikitext]

I GT går man en steg längre än för att bara att ge ett namn till någon eller något term.

Man försöker även fastslå hur dem olika begreppen förhåller sig mot varandra samt hur dem samvarierar inom ett teoretisk modell. Den teoretiska modellen hämtar man ej ifrån befintliga teorier. Istället strävar man efter för att upptäcka dem modellmönster vilket bjuds inom verkligheten. Man försöker upptäcka sambanden likt råder mellan begreppen genom för att ta hjälp från teoretiska koder, vilket innebär för att man exempelvis letar efter orsak–verkansamband, graderingar, motsatspar, samvarianser, »allt-eller-intet«-situationer alternativt hierarkier, på grund av för att bara nämna några från dem mängder från teoretiska koder såsom finns.

Minnesanteckningar samt kärnvariabel

[redigera | redigera wikitext]

Arbetet tillsammans med för att jämföra samt generera nya term samt för att kondensera begreppen görs tillsammans med hjälp från teoretiska minnesanteckningar, således kallade memon. inom dessa minnesanteckningar registrerar samt utvecklar man idéer angående dem term likt kommer för att ingå inom teorin.

Vilka term besitter genererats samt hur bör dem benämnas? Hur förhåller dem sig mot varandra? Memon blir vad den enskilde forskaren utför dem mot samt är kapabel förutom ord innehålla diagram, matematiska formler, flerfältstabeller samt flödesscheman. Allt på grund av för att underlätta jämförelsen mellan term liksom man inom GT kallar kategorier samt attribut.

för att notera minnesanteckningar existerar kärnan inom forskningsarbetet, samt dem sparas till för att senare sorteras samt sammanskrivas samt sammanskrivningen från dem organiserade högarna skrivs slutligen ifall inom avsikt för att publicera den läsning, avhandling alternativt skrivelse likt existerar detta läsbara målet på grund av forskningen.

Litteraturen mot sist

[redigera | redigera wikitext]

I klassisk GT börjar man ej sitt forskningsprojekt tillsammans för att utföra ett vetenskaplig litteraturöversikt från detta region man önskar analysera. Anledningen existerar för att tidigare kända samt etablerade term är kapabel, liksom förutfattade förklaringsmodeller, hämma forskarens chans för att generera nya term liksom redogör beteenden samt skeenden.

äger man vilket vetenskapsman stora teoretiska förkunskaper inom detta studerade området bör man intervjua sig egen till för att begreppsliggöra detta man vet på grund av för att nyttja även detta likt information för att jämföra tillsammans andra information.

While studies using grounded theory in management research are becoming more popular, these are often mixed with the case study approach, or they provide contradictory guidelines on how to use it.

ett start litteraturöversikt existerar även tidsslöseri eftersom man ej kunna känna till vilken litteratur liksom kommer för att existera betydelsefull på grund av teorin förrän man nått ett god bit inom analysen. då väl kärnvariabeln framträtt börjar man söka litteratur relaterad mot detta centrala term. Litteraturen behandlas liksom ytterligare uppgifter för att jämföra tillsammans med den framväxande teorin samt dem uppgifter man dittills insamlat.

betydelsefull litteratur vävs således in inom teorin till för att modifiera den tillsammans avsikt för att utföra den ännu förbättrad underbyggd.

Sortering samt sammanskrivning

[redigera | redigera wikitext]

I enstaka senare fas sorteras minnesanteckningarna samt jämförs tillsammans med varandra inom avsikt för att integrera begreppen vilket ingår inom teorin vid en sätt likt existerar väl grundat inom information.

Begreppen, såsom även ständigt jämförs tillsammans uppgifter inom form eller gestalt från texter ifrån intervjuer alternativt uppgifter ifrån litteraturen, blir då alltmer komplexa samt förfinade. Detta ger inom sin tur upphov mot nya idéer ifall hur begreppen inom den framväxande teorin relaterar mot varandra samt angående hur begreppen ytterligare kunna modifieras.

Grundad teori (grounded theory) existerar ett populär me-tod utvecklad inom medicinsk sociologi dock spridd mot bl a företagsekonomi samt pedagogik.

Idéerna registreras inom nya ”memon vid memon” samt efter grabb besitter forskaren ett rik databank från memon. Efter sorterandet skriver man samman dem organiserade högarna från memon. Denna sammanskrivna skrivelse utgör detta inledande utkastet mot den slutgiltiga teorin. Vägen mot ett färdig teori existerar ej spikrak utan snarare cirkulär samt karakteriseras från för att man går åter mot sina kodade uppgifter upprepade gånger.

Ytterligare datainsamling sker även utifrån dem idéer vilket utvecklats inom memon, sålunda kallat teoretiskt urval. Sortering från anteckningarna sker oftast mer än ett gång.

Värdering från GT

[redigera | redigera wikitext]

För för att bedöma klassisk GT ställer man sig fyra huvudfrågor liksom i enlighet med Glaser besvarar problem att diskutera ifall validitet samt reliabilitet, detta önskar yttra hållbarhet samt trovärdighet:

1) Passar dem term man genererat tillsammans dem information man samlat in?

angående man jämför en stort antal händelser tillsammans varandra samt tillsammans dem genererade begreppen existerar sannolikheten upphöjd på grund av för att dem passar ihop. inom kvantitativ GT tillsammans med indexgenerering genom korstabeller tillämpas sannolikhetsnivåer vid ner mot 90 andel, eftersom metoden existerar hypotesgenererande samt ej verifikativ.

2) existerar teorin betydelsefull till detta studerade området? enstaka GT bör fånga läsaren, vilket bör uppleva igen kärnvariabeln såsom en viktigt term vid området. Teorin får alltså ej bara äga en akademiskt nyfikenhet.

3) Fungerar teorin därför för att den kunna känna igen samt förklara huvudproblemet vid en enkelt sätt tillsammans med kärnvariabeln vilket minsta gemensamma nämnare?

Teorin bör existera tillräckligt komplex till för att förklara dem viktigaste skeendena inom detta studerade området.

4) existerar slutligen teorin således anpassningsbar för att den är kapabel modifieras då nya uppgifter tillkommer samt jämförs tillsammans tidigare data? Modifierbarheten äger även tillsammans generaliserbarhet för att utföra.

existerar begreppen tillräckligt heltäckande förmå dem rymma flera betydelser.

Slutligen betonar Glaser för att klassisk GT ej utför krav vid för att existera information utan existerar enstaka möte hypoteser baserade vid argument tillsammans med högre alternativt lägre grad från sannolikhet. Dessa hypoteser är kapabel man nyttja inom den praktiska vardagen alternativt testa inom traditionellt deduktiv undersökning.

Hjälpmedel

[redigera | redigera wikitext]

Det finns idag mjukvara likt expanderar möjligheterna tillsammans med GT då mer data förmå hanteras snabbare samt effektivare samt enstaka djupare bedömning är kapabel göras, modell vid sådan mjukvara existerar NVivo ifrån QSR International ^[1]. en god sådant "Computer Assisted/Aided Qualitative information Analysis" (CAQDAS) stödjer analys/användandet från saker liksom memon, teoretiska koder samt litteraturöversikter.

Glaser kritiserar dock bruk från mjukvara såsom ger mekanisk kodning samt varnar till “the technological trap”.

Samtida utarbetningar från Grounded Theory

[redigera | redigera wikitext]

En samtida utgåva från grounded theory, den konstruktivistiska grounded theory, existerar baserad vid Glasers samt Strauss tidigare arbeten, dock representerar enstaka ändring samt förbättring från metodens principer.Denna utgåva skiljer sig särskilt ifrån Glasers objektivistiska synsätt.

detta konstruktivistiska förhållningssättet anammar alltså principerna ifrån den ursprungliga Grounded Theory, dock tar även hänsyn mot metodutvecklingen inom kvalitativ undersökning beneath dem senaste decennierna. likt en påverkan från detta skiljer sig enstaka konstruktivistisk inställning mot forskningsprocessen samt produkten ifrån den allra första utgåvan från grundad teori inom Glaser- samt Strauss-texterna.

Viktiga bidrag mot konstruktivistiskt grundad teori kommer inom synnerhet ifrån Kathy Charmaz.^[2] inom ett samtal sa Charmaz enstaka gång: "Den grundade teorins metodik [av Glaser samt Strauss] ägde attackerats. Postmodern bedömning från kvalitativ undersökning ägde försvagat dess legitimitet samt narrativa analytiker kritiserade grounded theorys metodik till för att fragmentera deltagarnas berättelser.

Grundad teori (GT) existerar enstaka form eller gestalt från induktiv empirism: empirisk undersökning äger iakttagelser från verkligheten liksom den enda källan mot kunskap.

Därför kom grounded theory-metodik successiv för att ses vilket enstaka föråldrad teknik, samt vissa vetenskapsman förespråkade för att man skulle lämna den.”^[3] Även ifall Charmaz instämde inom enstaka sektion från den epistemologiska kritiken, ansåg denna för att enstaka sektion från grounded theorys strategier – såsom kodning, skrivande från PM samt teoretiska provtagningar - förblev utmärkta verktyg på grund av en konstruktivistiskt tillvägagångssätt.^[3]

Charmaz konstruktionistiska tillväxt från grundad teori äger dock kritiserats på grund av för att hindra detta vilket ursprungligen betraktades liksom den främsta styrka tillsammans grundad teori, nämligen chansen för att producera teoretiska term samt resonemang direkt ifrån empiriska observationer likt ej präglades från bias samt subjektiva antaganden.^[4] Charmaz konstruktionistiska teknik på grund av grundad teori liknar andra konstruktionistiska kvalitativa forskningsansatser samt bryter tillsammans med den empiristiska, induktiva samt objektivistiska ansats likt plats detta ursprungliga kännetecknet samt särdraget på grund av grundad teori.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Texten ovan bygger inom upphöjd grad vid nästa artikel: Thulesius H, Barfod T, Ekström H, Håkansson A. »Grundad teori« utvecklar läkekonsten. Populär beteendevetenskaplig forskningsmetod förmå hitta nya samband. Läkartidningen 2004; 101:306-310.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Introduktion mot grundad teori (Youtube)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Bryant, A, Charmaz, K. (eds). The Sage Handbook of Grounded Theory. Sage Publications. 2007
• Charmaz, K. Constructing Grounded Theory. A Practical Guide through Qualitative Analysis.

  London: Sage Publications, 2006.

• Glaser BG, Strauss A. upptäckt of Grounded Theory. Strategies for Qualitative Research. Sociology Press [1], 1967
• Glaser BG. Theoretical Sensitivity: Advances in the methodology of Grounded Theory. Sociology Press [2], 1978.
• Glaser BG. Basics of Grounded Theory Analysis. Emergence vs Forcing. Sociology Press [3], 1992
• Glaser BG (ed).

  Examples of Grounded Theory: A Reader. Sociology Press [4], 1993.

• Glaser BG (ed). More Grounded Theory Methodology: A Reader. Sociology Press [5], 1994.
• Glaser BG (ed). Grounded Theory 1984-1994. A Reader (two volumes). Sociology Press [6], 1995.
• Glaser BG (ed). Gerund Grounded Theory: The Basic Social Process Dissertation. Sociology Press [7], 1996.
• Glaser BG.

  Doing Grounded Theory - Issues and Discussions. Sociology Press [8], 1998. (på svenska 2010: för att utföra grundad teori - bekymmer, problem att diskutera samt samtal. Sociology Press [9].

• Glaser BG. The Grounded Theory Perspective I: Conceptualization Contrasted with Description. Sociology Press [10], 2001.
• Glaser BG. The Grounded Theory Perspective II: Description's Remodeling of Grounded Theory.

  Sociology Press [11], 2003.

• Glaser BG. The Grounded Theory Perspective III: Theoretical coding. Sociology Press [12], 2005.
• Glaser BG. Doing Formal Grounded Theory. Sociology Press [13], 2006.
• Glaser BG. Doing Quantitative Grounded Theory. Sociology Press [14], 2008.
• Glaser BG. Jargonizing.
  Since its development in the 1960s, grounded theory (GT) has grown into one of the most widely used research methodologies, particularly for studies examining qualitative phenomena.

  Using the grounded theory vocabulary. Sociology Press [15], 2009.

• Guvå G, Hylander inom. Grundad Teori: en Teorigenererande Forskningsperspektiv. Liber, 2003
• Hartman J. Grundad Teori. Teorigenerering vid empirisk bas. Studentlitteratur, 2001.
• Strauss A, Corbin J. Basics of Qualitative Research: Grounded Theory Procedures and Techniques.

  Sage, 1990.

• Thornberg, R, Forslund Frykedal, K. Grundad Teori. inom A Fejes, R Thornberg (ed). Handbok inom Kvalitativ bedömning. Stockholm: Liber, 2009