sacfur.pages.dev









Hur många kossor finns i sverige

Nötkreatur

Uppslagsorden ko samt kossa omdirigerar hit. på grund av andra betydelser, titta nötboskap (olika betydelser) respektive Kossa (olika betydelser)

Nötkreatur (Bos taurus), även kallade nöt, nötdjur, nötboskap, kor (eller vardagligt kossor), existerar domesticeradeklövdjur från familjen oxdjur, detta önskar yttra vanliga kor, tjurar, kvigor samt kalvar.

Dessa tamdjur används maximalt på grund av mjölk- samt köttproduktion, samt såsom dragdjur.

Etymologi samt terminologi

[redigera | redigera wikitext]

Nöt

[redigera | redigera wikitext]

Ordledet nöt- inom nötkreatur existerar fornsvenska (motsvarar färöiskans neyt, danskans nød, norskans nöt, naut, isländskans naut, nederländska noot, fornfrisiska năt, engelska neat) samt existerar besläktat tillsammans med "nytta" samt "njuta", liksom varenda kommer från detta forngermanska termen nauta, 'egendom' (jämför isländska nautr, 'värdefull egendom', samt språk från litauen naudà, 'vinst', 'egendom').[1][2]

Ko

[redigera | redigera wikitext]

Med ko avses vanligen ett hona från arten nötkreatur (Bos taurus) såsom äger kalvat, detta önskar yttra fött minimalt ett avkomma, samt därför producerar mejeriprodukt.

Även motsvarigheten bland älgar, renar, oxdjur, elefanter, valar samt sälar kallas på grund av nötboskap. termen går tillbaka vid en germanskt *kwo-, likt ej är kapabel ges ett trygg indoeuropeisk etymologi.[3]

Kviga

[redigera | redigera wikitext]

Innan ett nötkreaturshona äger kalvat till inledande gången, kallas denna på grund av kviga.

Kvigan existerar dräktig inom nio månader samt nio dagar inom medelvärde innan denna får sin kalv samt därmed blir ett nötboskap. termen går tillbaka vid en germanskt *kweigōn- alternativt *kwīgōn-, såsom ej kunna ges ett trygg indoeuropeisk etymologi.[3]

Kalv

[redigera | redigera wikitext]

En kalv existerar ett unge från nötkreatur.

Kalvar från honkön kallas kvigkalvar samt kalvar från hankön tjurkalvar. då ett nötboskap föder ett kalv kallas detta kalvning. termen går igen vid en germanskt *kalba-, vilket ofta sätts inom samband tillsammans med enstaka indoeuropeisk rötter likt betyder 'livmoder, embryo, unge'.[3] Äldre kalvar kallas ungdjur.

Tjur, oxe samt stut

[redigera | redigera wikitext]

En tjur existerar en nötkreatur från hankön. ett oxe existerar en kastrerat nötkreatur från hankön liksom existerar ovan numeriskt värde tid. ett ungoxe existerar ett kastrerad tjur vilket existerar numeriskt värde kalenderår alternativt yngre.

termen tjur går åter vid en germanskt *þeura-, vilket kanske tidigare varit *þaura-, samt då identiskt tillsammans med en indoeuropeiskt *tawro-, såsom bland annat återfinns inom latinets taurus.[3] termen oxe går igen vid en germanskt *úhsan- tillsammans med släktingar inom flera indoeuropeiska språk.[3]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Nötkreaturen domesticerades ifrån uroxen.

Carl von Linné beskrev 1758, inom den tionde upplagan från Systema Naturae uroxen samt domesticerade nötkreatur likt förekommer inom palearktis vilket enstaka art tillsammans med detta vetenskapliga namnetBos taurus.[4] 1827 beskrev den tyska naturforskaren Ludwig Heinrich Bojanus den utdöda uroxen samt gav arten detta vetenskapliga namnet Bos primigenius.[5] i enlighet med en förslag från Oldfield Thomas ifrån 1911 skulle Bos taurus bara användas till domesticerade former.[6] Olika auktoriteter inom ämnet existerar ännu oense ifall nötkreatur bör räknas liksom underart mot uroxen alternativt vilket självständig art.

vid bas från detta besitter olika auktoriteter använt olika vetenskapliga namn vid artnivån. International kommission on Zoological Nomenclature (ICZN) slog 2003 fast för att Bos primigenius existerar detta officiella namnet till uroxen.[7] dem såsom betraktar nötkreatur liksom underart mot uroxen bör nyttja namnet Bos primigenius taurus samt dem likt klassificerar nötkreatur vilket självständig art bör bruka Bos taurus.

Trots detta direktiv finns avgörande zoologiska avhandlingar, vilket Mammal Species of the World (2005) vilket brukar ett ytterligare nomenklatur.[6]

Flera raser från nötkreatur likt existerar vanliga inom Afrika samt södra Asien äger givit detta svenska trivialnamnetsebu.[8] dem äger sitt ursprung ifrån uroxar såsom nära domesticeringens start levde vid den från indien subkontinenten.

Linné klassificerade dessa raser såsom den självständiga arten Bos indicus[4] samt nyare verk listar vanligen sebun likt underart mot uroxen, Bos primigenius indicus. Genetiska studier ifrån 1994 samt 1997 bekräftar denna indelning. detta fanns troligen redan före domesticeringen olika underarter från uroxe.[6][9]

Härstamning samt domesticering

[redigera | redigera wikitext]

Tamboskap härstammar ifrån uroxe liksom levde inom Europa, Asien samt Nordafrika.

Uroxen existerar idag utrotad samt detta sista kända exemplaret från denna art dog ut 1627 inom Polen.[5] Uroxen fanns avsevärt större samt ägde längre horn än den tidigast kända tamboskapen, samt människan måste vid kreditkort tidsperiod äga fått fram enstaka mindre samt mer fridsam boskapstyp.[10]

Traditionellt äger den inledande nötkreaturen ansetts äga domesticerats inom region beneath stenåldern cirka 7000 f.Kr.,[10] kanske oberoende från detta vid Balkan.[källa behövs] färsk genetisk undersökning visar emellertid för att all den moderna arten förmå äga uppstått ifrån sålunda ett fåtal såsom 80 uroxar såsom tämjdes på grund av omkring 10.500 kalenderår sedan inom sydöstra Turkiet samt norra Irak.[11]

Förädling samt spridning

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta typen från nötboskap existerar långhornsboskapen, tillsammans boskapsraser likt ungersk stäppboskap, romaignola, maremmana, portugisisk långhorn, högländare boskap, Texas longhorn samt flera afrikanska raser vilka ännu äger kvar dem långa hornen.

Korthornsboskap, liksom även existerar mindre samt besitter speciell form eller gestalt vid kraniet förekom inom Mesopotamien redan omkring 3 000 f.Kr. Den korthorniga boskapen kom mot Europa beneath tidig stenålder, dock blev vanlig ursprunglig beneath järnåldern. ifrån denna korthornsboskap besitter flera viktiga mjölkraser utvecklats mot modell låglandsboskap, jersey samt brittisk korthorn.

inom Afrika utvecklades trängdes långhornsboskapen även undan från korthornen, dock ersattes därefter från andra koraser tillsammans inblandning från bos indicus.[10] tillsammans med européerna kom nötkreaturen mot Amerika samt Australien. dem flesta nuvarande raserna besitter sin bas inom den medvetna standardiseringen samt stambokföringen vilket inleddes vid 1700-talet.

I den svenska djurskyddslagstiftningen finns en sålunda kallat beteskrav likt säger för att varenda mjölkkor bör ett fåtal vandra ut minimalt sex timmar per dygn, 2-4 månader per år.

Anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Nötkreatur varierar många inom storlek samt vikt beroende vid ras samt kön. Tjurarna existerar oftast större än korna från identisk ras. Mankhöjden är kapabel ligga ner vid mellan 95 samt 190 cm samt vikten är kapabel variera mellan 70 samt 1 700 kg.

Vuxenvikten uppnås nära ca tre års ålder.[12] ett ko juver besitter vanligen fyra spenar. Nötkreatur saknar likt samtliga oxdjur framtänder inom överkäken. var finns istället ett hård valk mot vilken underkäkens framtänder arbetar.[13]

Horn

[redigera | redigera wikitext]

Nötkreatur besitter inom regel horn, vilket inom flera kontext existerar en arbetsförhållandeproblem nära husdjursskötsel.

nära rangstrider mellan nötdjur förmå även dem åsamka allvarliga skador vid varandra tillsammans med hornen. inom ljus existerar detta vanligt för att både kor samt tjurar avhornas såsom kalvar genom för att hornanlagen bränns försvunnen. Vissa raser, likt mot modell rödkulla, utvecklar inte någonsin horn. sådana raser brukar kallas "kulliga".

Hornen besitter genom tiderna används såsom blåshorn.[14]

Matspjälkning

[redigera | redigera wikitext]

Idisslares matspjälkning skiljer sig avsevärt ifrån enmagade varelse främst inom fråga angående deras förmåga för att avbryta ned fiber samt tillverka syntetiskt aminosyror ifrån enkla kväveföreningar. Detta sker genom mikroorganismer inom våmmen.

en betande nötdjur sliter från gräset tillsammans med hjälp från tungan samt maler sönder detta tillsammans kindtänderna innan detta sväljs. Nötkreatur existerar idisslande samt beskrivs ofta inom dagligt anförande äga fyra magar dock histologiskt besitter dem bara ett mage samt övriga "magar" existerar inom själva verket utbuktningar vid matstrupen.

till för att en kroppsdel bör klassificeras liksom mage därför måste vissa syra- samt enzymproducerande celler samt bakterier finnas, vilket detta endast finns inom löpmagen hos kon. dem "fyra magarna" kallas våmmen, nätmagen, bladmagen samt löpmagen, var den senare existerar den egentliga buk.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Nötkreatur äter växttäcke samt andra vallväxter såsom klöver.

detta viktigaste fodret på grund av kor inom norra Europa existerar gräsensilage; inom andra delar från världen existerar används inom massiv utsträckning djurfoder från majs samt blålusern. inom modernt jordbruk får dem även kraftfoder från olika typ, exempelvis spannmål, betfor, vitamin-, mineral- samt proteintillskott.

Exempel vid ett normal dagsranson till ett nötboskap likt mjölkar 30 L/dag: gräsensilage 35 kg (10 kg torrsubstans), korn 4 kg, havre 2 kg, rybsexpeller 3 kg, samt torr betfor 1 kg.[källa behövs]

Reproduktion

[redigera | redigera wikitext]

En kviga blir könsmogen efter 10 mot 12 månader samt ett tjur efter 9 mot 15 månader.[15]Brunst förekommer beneath samtliga tider vid året.

Kvigans/kons brunstcykel existerar cirka 21 dygn samt denna existerar inom medelvärde brunstig 18 timmar. Dräktighetstiden existerar ungefär 9 månader, dock varierar något beroende vid ras. Chansen till tvillingar ligger mellan 1 % samt 5 %, beroende vid ras, samt ökar till varenda kalvning. nära tvillingfödslar, tillsammans med ett kvig- samt enstaka tjurkalv, existerar kvigkalven inom 90 % från fallen steril.[16] då kon besitter kalvat börjar denna producera mejeriprodukt vilket kallas laktation.

enstaka nötboskap förmå bli dräktig igen betalkort efter kalvningen samt är kapabel existera fertil upp mot 20 års ålder.

I modernt jordbruk befruktas dem flesta mjölkkor genom insemination. Även embryoöverföring förekommer. detta förs exakt läsning ovan härstamningen på grund av för att behålla rasens attribut samt undvika inavel.

Sjukdomar likt är kapabel drabba svenska nötkreatur existerar främst juverinflammation (mastit), acetonemi, kalvningsförlamning (pares), beteskramp (tetani), fång, trumsjuka samt leukos. andra bekymmer vilket kunna uppstå existerar hudparasiter, mot modell skabb samt parafilaria, samt inre parasiter, mot modell leverflundra samt lungmask, vilka bekämpas tillsammans regelbunden medicinering.

inom andra länder förekommer även tuberkulos, mul- samt klövsjuka, mjältbrand, brucellos, bakterie fetos, boskapspest samt den omtalade galna kosjukan.

Nötkreatur vilket nyttodjur

[redigera | redigera wikitext]

Nötkreatur äger från människan främst hållits såsom djur som bor i hus till mjölkproduktion samt köttproduktion dock även likt dragdjur var detta senare idag främst gäller utvecklingsländer.

Uppfödning

[redigera | redigera wikitext]

I milda klimat går nötkreatur utomhus året angående. Vissa härdiga raser klarar även för att vandra ute året ifall inom kallare klimat. Nötkreatur kunna behållas vid öppen mark, eventuellt vaktade från ett herde, (vilket existerar detta vanligaste inom utvecklingsländer), inom enstaka hage område med staket från elstängsel, plank, murar, häckar alternativt barbwire (vilket från djurskyddsskäl blir allt ovanligare), alternativt tjudrade (förekommer endast vid små gårdar).

inom hagen är kapabel detta finnas skydd likt nötkreaturen förmå vandra in beneath nära uselt klimat. Vintertid samt då korna bör mjölkas tas dem vanligen in inom en stall var dem antingen får vandra åtgärda (lösdrift), alternativt tjudras.

De villkor såsom finns till nötkreatursuppfödning varierar mellan olika länder.

Inom Europeiska unionen existerar mot modell animaliskafodermedel (kadavermjöl), mjölkproduktionshöjande hormoner, svanskupering samt elektriska dressörer förbjudna medan åtminstone ett sektion från detta allmänt nyttjas inom USA. i enlighet med svensk djurskyddslag bör varenda nötkreatur, utom kalvar beneath sex månader samt tjurar, ges chans mot bete sommartid.

Nötkreatur (Bos taurus), även kallade nöt, nötdjur, nötboskap, kor (eller vardagligt kossor), existerar domesticerade klövdjur från familjen oxdjur, detta önskar yttra vanliga kor, tjurar, kvigor samt kalvar.

Mjölkproduktion

[redigera | redigera wikitext]

I norra Europa bevarade man huvudsakligen mjölken genom för att tillverka fett från den samt inom södra Europa (där olivoljan plats detta viktigaste matfettet) producerades huvudsakligen mejeriprodukt.

Genom för att anpassa från alternativt slakta ett ko kalv samt mjölk kon är kapabel människan ett fåtal passage mot den näringsrika mjölken.

eftersom dagens kor mjölkar därför många mer än vilket enstaka kalv behöver sålunda räcker mjölken mot både människor samt kalvens inledande numeriskt värde månader inom existensen. Mjölkproduktionen existerar likt störst omkring 70 dagar efter kalvningen på grund av för att därefter avta. Omkring 305 dagar efter kalvningen sinläggs kon, denna går inom sin, detta önskar yttra man får hon för att avsluta producera mejeriprodukt genom för att minska vid kons energiintag samt avsluta ko hon.

denna benämnes då sinko. beneath sinperioden existerar kon högdräktig, samt vanligen föder kon enstaka färsk kalv efter numeriskt värde månader inom sin. Mjölkproduktionen kommer inom gång igen då kon får enstaka fräsch kalv.

Den inledande mejeriprodukt såsom enstaka nötboskap producerar efter kalvning kallas råmjölk samt existerar likt hos dem flesta däggdjur från särskilt upphöjd standard.

från råmjölk görs även maträtten kalvdans.

Genom bland annat medveten avel ifrån mitten från 1800-talet samt vidare besitter mjölkproduktionen mångdubblats.[källa behövs] dock ej bara aveln besitter bidragit mot den ökade mjölkavkastningen utan även, mot massiv sektion, fräsch teknik samt insikt vilket ger ökad resultat samt förbättrad, mer näringsriktigt foder.

beneath 1900-talet mekaniserades skötseln från kor inom flera delar från världen, exempelvis tillsammans mjölkningsmaskiner. då ett mjölkko slaktas används köttet vid identisk sätt likt hos ett köttrasko.

Köttproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Kött ifrån nötkreatur kallas nötkött, alternativt äldre nötkött. på grund av för att effektivisera framställningen från animalisk föda äger särskilt snabbväxande djurraser avlats fram.

modell vid sådan nötboskap existerar limousin, charolais, hereford, högländare boskap, aberdeen angus, Texas longhorn samt den extremt välvuxna belgisk azurblå.

Gödkalv

[redigera | redigera wikitext]

Gödkalven föds upp vid mejeriprodukt alternativt mjölkersättning. Europeiska Unionens kalvdirektiv kräver för att kalvarna utfodras tillsammans fiberrikt foder, dock inom mindre mängd än vilket dem svenska reglerna kräver, nämligen för att kalvar bör äga fri resurser mot grovt (fiberrikt) foder ifrån samt tillsammans numeriskt värde veckors ålder.

Statistik ifall slaktade varelse samt klassning.

Gödkalvarna slaktas nära cirka 3 månaders ålder. läka uppfödningen sker vid stall. Köttets färg existerar många ljus, tillsammans utpräglad kalvköttskaraktär, vilket beror vid blodbrist vid bas från felaktig utfodring. Blodbrist (anemi) medför sjukdomssymtom inom struktur från svaghet, andfåddhet samt, inom enstaka fall, kramper.

Sådan gödkalvsuppfödning existerar ej rätt inom land.

Andra produkter

[redigera | redigera wikitext]

De ekonomiskt maximalt avgörande varor liksom härstammar ifrån nötkreatur existerar mejeriprodukt samt animalisk föda, dock även andra delar från djuret kunna tas tillvara efter slakt. Hudar ifrån nötkreatur används inom läderindustrin samt äger var massiv innebörd vid bas från sin jämnhet, tjocklek samt storlek.

dem slidhorn såsom nötkreaturen små frukter från växter förmå beredas tillsammans urkokning, skrapning samt processen att göra något blankt och slätt genom gnuggning. angående dem värms blir dem mjuka samt kunna formas. Horn används såsom råmaterial till enstaka rad varor mot modell kammar, knappar, prydnader, blåshorn (musikinstrument) samt husgeråd såsom skålar, skedar samt dryckeshorn.

Det totala antalet nötkreatur inom land beräknas äga uppgått mot 1 405 000 stycken inom de-cember 2019, vilket existerar ett minskning tillsammans drygt 2 % jämfört tillsammans med månad 2018.

Orden skohorn samt bläckhorn talar ifall vilket dessa objekt ursprungligen tillverkades från. från nötkreaturens ben tillverkas vanligen benmjöl dock även pärlor samt andra typer från prydnader samt dekorativa objekt.

Dragdjur

[redigera | redigera wikitext]

Oxar (ibland även kor) användes inom massiv utsträckning såsom dragdjur.

inom land finns hällristningar ifrån bronsåldern likt tyder vid bruket från dragoxar. ifrån 1700-talet mot ett bit in vid 1900-talet fanns oxens roll inom jordbruket inom södra landet avgörande. inom norra land fanns dock hästen detta vanligaste dragdjuret. Detta berodde mot massiv sektion vid för att hästen fanns förbättrad lämpad på grund av skogsbruk vintertid.

Vilket inom sin tur beror vid för att hästar, mot skillnad ifrån oxar, förmå skos samt därmed får förbättrad fäste inom vit nederbörd samt lera.

Det totala antalet nötkreatur inom landet beräknas äga uppgått mot 1 391 000 stycken inom månad 2020, vilket existerar ett minskning tillsammans cirka 1 % jämfört tillsammans månad 2019.

inom industrialiserade länder besitter dragoxarna efter grabb konkurrerats ut från traktorer samt motorredskap dock inom utvecklingsländer förekommer ännu dragoxar inom massiv utsträckning.

Nötkreatur inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

När seden för att förtära hästkött tabubelades inom Norden, efter kristendomens insättning, blev oxen betydelsefull liksom slaktdjur.[källa behövs] inom landet norr ifall fäbodgränsen ägde kvinnorna detta största ansvaret på grund av kreatursskötseln inom stort.[källa behövs]

Den svenska nötboskapsaveln fick sin inledande kraftiga uppryckning beneath Gustav Vasa.

dock beneath både stormakts- samt frihetstiden gick boskapsskötseln inom likhet tillsammans åkerbruket åter, samt nära 1800-talets start fanns nötkreatursstocken betydligt mindre än inom identisk enhet nära Gustav Vasas död.[17]

Först tillsammans enskiftets genomförande kom förbättrad tider till boskapsskötseln.

Efter grabb besitter man kommit underfund tillsammans med vilka raser likt lämpar sig till olika trakter från land tillsammans med dess mångskiftande klimat. Man gjorde mot modell dyrköpta erfarenheter från för att storvuxna samt rikt mjölkande dock tungfödda utländska kreatursraser, såsom trivs god inom södra Sveriges slättbygder, däremot ej alls passade norr angående Dalälven utan blev sjukliga samt många sämre än den småvuxna inhemska boskapen.

på denna plats visade detta sig förbättrad för att inom stället förädla den inhemska fjällrasen genom systematiskt urval från dem bästa hornlösa korna samt utfodra dem rationellt.[17]

En från dem inledande förutsättningarna till boskapsskötselns uppsving inom senare tidsperiod plats för att man kom ifrån metoden för att svältföda kreaturen ovan vintern.[18] Fähusen fanns förr även inom allmänhet smala samt mörka, samt rykt samt renhållning försummades.

Ännu kalenderår 1827 fanns detta inom svensk region ladugårdar liksom plats ingrävda inom backar beneath jorden.[19]

Idag

[redigera | redigera wikitext]

En vanlig svensk nötboskap balanserar numera ca 600 kg, ett jersey-ko ca 400 kg. beneath 1500-talet beräknas enstaka myndig nötboskap inom södra land äga vägt 100–130 kg samt enstaka oxe 140–200 kg.[12] beneath 1650-talet beräknas motsvarande vikter mot 120-165 resp 180–220 kg.[12] inom detta svenska jordbruket används idag inom huvudsak Svensk låglandsboskap (SLB) samt Svensk rödbrokig boskap (SRB) till mjölkproduktion medan Charolais existerar vanligast inom köttproduktionen[källa behövs].

Aveln vid dem svenska raserna handhas inom huvudsak från dem regionala husdjursföreningarna.

Produktionen från gödkalv äger idag många små omfattning inom Sverige.[20]

En vanlig svensk nötboskap gav vid 1500-talet inom medelvärde 400 kg mejeriprodukt per kalenderår. Runt tid 1800 mjölkade ett nötboskap inom södra land inom snitt cirka 600 kg per kalenderår samt nära 1800-talets slut plats motsvarande siffra cirka 1 000 kg/år.[12] Riksgenomsnittet inom slutet från 1940-talet till svenska kor fanns cirka 3 750 kg, 1992 cirka 7 500 kg samt 2007 drygt 9 000 kg per kalenderår.

2015 plats motsvarande siffra inom landet cirka 8771 kg mejeriprodukt per år.[21]

Sverige äger ett unik djurskyddslag liksom bland annat omfattar beteskrav på grund av kor. Mjölkkor äldre än sex månader skall i enlighet med svenska förordningar ett fåtal beta utomhus vid sommaren minimalt sex timmar ifall dagen. Lagstiftningen innefattar däremot ej okastrerade tjurar vid bas från säkerhetsskäl.

Lantbrukarnas riksförbund uppskattar för att ett fjärdedel från svenska nötkreatur samt hälften från samtliga tjurar liksom skickas mot slakt äger ej gått vid bete.[22] Något olika tidsperioder gäller, dock inom bland annat Blekinge bör korna artikel vid bete inom fyra månader alternativt mer, inom Jönköpings samt Stockholms län mot modell skall dem ett fåtal beta inom tre månader samt inom län liksom Dalarna samt Gävleborg existerar numeriskt värde månader minimum.

Betesperioden existerar vid sålunda sätt anpassad efter klimatförhållandena vid den aktuella gården. Mellan 92 samt 96 % från livstid hålls mjölkkorna på det sättet inomhus dock då allt oftare inom lösdrifter vilket ger kon tillfälle för att utöva sitt naturliga beteende samt för att röra vid sig relativt obehindrat. vid bas från svårigheter till mjölkbönder för att försörja sig besitter hälften från dem slutat tillsammans mjölkkor dem sista tio år, samt 90 000 mjölkkor alternativt 20 andel äger försvunnit.

detta investeras inom allt större stallar samt besättningar.[23] Medeltalet kor besitter ökat ifrån 35 per gård tid 2000, via 55 per gård tid 2008 mot 81 per gård 2015, samt nya stallar likt byggs rymmer ofta ovan 100 kor. Dessa stora djurbesättningar byggs vilket lösdrifter, detta innebär för att korna ej står uppbundna vid bås liksom plats brukligt förr utan kunna istället röra sig fritt mellan ligg- samt ätplats samt mjölkningsstället.

i enlighet med enstaka enkät vilket ATL Lantbrukets Affärstidning gjorde 2007 följde därför många vilket 90 % från djurägarna föreskrifterna på grund av bete mot punkt samt pricka. kalenderår 2008 kontrollerade Arla sina mjölkbönder samt från 200 kontrollerade gårdar fick tio förändra stora delar från tillvägagångssättet. 46 andel från samtliga mjölkbönder ägde 2008 dem senaste fem år fått mottagning från enstaka kontrollant, samt 93 % från dem kontrollerade bönderna uppfyllde kraven.[23] Mjölkproducerande lantbruksföretag inom landet besitter beneath dem senaste fyra årtiondena allmänt genomgått ett strukturomvandling.

Gårdarna äger gått ifrån för att existera familjejordbruk mot större enheter tillsammans arbetare anställda vilket sköter den dagliga skötseln från kor samt kalvar. Lantbrukarens roll äger förändrats samt handlar inom solens tid mera ifall för att artikel företagsledare samt leda arbetet inom den på denna plats typen från besättningar tillsammans en stort antal mjölkkor.[24]

En nötboskap från ras, såsom föder upp sin personlig kalv samt ej används till mjölkproduktion kallas diko.

Medelbesättningen vid enstaka dikogård existerar kvar många mindre än vid ett mjölkgård samt plats 2016 endast 18 kor per företag.[25]

I landet fanns detta såsom flest nötkreatur kalenderår 1937, då antalet varelse nästan nådde 3 000 000. Sedan dess besitter antalet minskat mot cirka 1 500 000.[26]

Kultur samt folktro

[redigera | redigera wikitext]

Kor, tjurar samt oxar äger varit viktiga kulturella ikoner sedan antiken.

StjärnbildenOxen plats känd ifrån förhistorisk tid,[förtydliga] samt tros artikel avbildad inom grottmålningarna inom Lascaux.[27] Några kända ko-liknande mytologiska varelser existerar Minotauros inom grekisk sagor, legenden angående Europa samt tjuren samt den nordiska ur-kon Ödhumla. Oxen existerar en egenskap eller ett kännetecken på grund av evangelisten Lukas.

inom hinduismen existerar kor heliga. Kor existerar rena varelse inom islam samt judendom, samt tillåtna för att förtära (halal respektive koscher) mot skillnad ifrån bland annat tamsvin. inom Spanien samt södra land i västeuropa existerar tjurrusning samt sport där man kämpar mot tjurar en folknöje.

Enligt Ragnar Lodbroks fabel samt Grönlänningasagan användes kor alternativt tjurar inom strider mot andra folkslag, främst till deras råmande likt skrämde fienden.[28]

Folktro inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I svensk folktro finns detta flera föreställningar samt riter knutna mot nötkreaturen, främst mot mjölkande kor.

detta fanns riter, ramsor samt formler för att nyttja nära således gott likt samtliga tillfällen, såväl kristna liksom okristen samt kätterska.

I land besitter bönderna kommit långt tillsammans klimatarbetet, vilket fullfölja för att svenskt animalisk föda besitter lägre utsläpp av ämnenofta föroreningar än genomsnittet inom världen.

Genom för att hålla en synorgan vid kreaturen beneath vissa dagar vid året kunde man även erhålla förutsägelser till detta kommande året.

Faktoid ifall kovältning

[redigera | redigera wikitext]

En faktoid, inom åtminstone ett sektion talar engelska länder, angående kor existerar för att detta går för att välta dem medan dem sover.

detta påstås ibland för att "kovältning" existerar en lantligt pojkstreck. inom själva verket ligger kor då dem sover (även ifall dem kunna artikel dåsiga då dem står upp), samt dem existerar på grund av tunga på grund av människor för att välta, då ett normal nötboskap balanserar cirka 600 kg.[29]

Raser samt förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Raser

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ovan 1 000 olika raser från nötkreatur, titta kategori nötkreatursraser, inventering ovan nötkreatursraser.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

I Eurostats databas publiceras statistik angående nötkreatur inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics. inom FAO:s databas publiceras statistik angående nötkreatur inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Live Animals.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^2. nöt inom Elof Hellquist, Svensk ordhistorisk ordbok (första upplagan, 1922)
  2. ^Svenska Akademiens ordbok: nöt (tryckår 1948)
  3. ^ [abcde] Bjorvand, Harald; Fredrik Otto LIndeman (2000). Våre Arveord.

    ordhistorisk ordbok.. Novus 

  4. ^ [ab] Bos inom Systema Naturae, Biodiversity Heritage Library, läst 2013-11-01.
  5. ^ [ab] Tikhonov, A. 2008 Bos primigenius Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2012.2 <www.iucnredlist.org>.

    Läst 1 november 2013.

  6. ^ [abc] Wilson & Reeder, red (2005). ”Bos taurus” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  7. ^”Opinion 2027: Usage of 17 specific names based on wild species which are pre-dated bygd or contemporary with those based on domestic animals (Lepidoptera, Osteichthyes, Mammalia): conserved” (på engelska). The Bulletin of zoological nomenclature.

    "60". 2003. sid. 81-84 

  8. ^Sebu, Nationalencyklopedin
  9. ^D. E. MacHugh, M. D. Shriver, R. T. Loftus, P. cunningham and D. G. Bradley: Microsatellite DNA Variation and the Evolution, Domestication and Phylogeography of Taurine and Zebu boskap (Bos taurus and Bos indicus).

    Totalt fanns 2018 533 644 kossor inom Sverige.

    Genetics, Vol. 146, 1071–1086, Copyright 1997.

  10. ^ [abc] Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord nötkreatur)
  11. ^Bollongino, Ruth & al. Molecular Biology and Evolution. "Modern Taurine boskap descended from small number of Near-Eastern founders". 7 mars 2012. Läst 2 Apr 2012. Citerad från Wilkins, Alasdair.

    io9.com.

    En årlig överblick från den officiella jordbruksstatistiken.

    "DNA reveals that cows were almost impossible to domesticateArkiverad 12 femte månaden i året 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.". 28 mars 2012. Läst 2 april 2012.

  12. ^ [ab