Vad innebär de forskningsetiska kraven

Forskningsetik samt god forskningssed

1. vad existerar forskningsetik?

Forskningsetik rör etiska aspekter vid undersökning. precist vad likt räknas in kunna diskuteras, dock uppenbara områden existerar god forskningssed samt forskningsfusk, etiska aspekter vilket gäller hantering från människor samt vilt såsom medverkar inom undersökning, presentationen från forskningsresultat, forskningens konsekvenser samt forskarens ansvar.

Värderingar samt attityder inom enskilda forskargrupper mot dessa problem att diskutera existerar förstås även från forskningsetisk relevans. enstaka huvud fråga inom forskningsetiken existerar hur man bör balansera forskningsintresset (intresset för att bedriva undersökning tillsammans med målet för att generera fräsch kunskap) mot skyddsintresset på grund av forskningspersoner, försöksdjur samt eventuella risker vid samhällsnivå.

Om ni besitter ämnen kring forskningsetik går detta utmärkt för att ställa dem mot researchethicsadvice@ki.se.

2.

vilket betyder ”god forskningssed”?

Med ”god forskningssed” avses för att äga liksom praxis för att följa etiska krav vid undersökning då man forskar. Detta inkluderar inom allmänhet även för att ej avbryta mot betydelsefull lagstiftning (även ifall man inom princip är kapabel tänka sig oetisk lagstiftning, vilket skulle innebära enstaka konflikt mellan etik samt juridik).

inom Vetenskapsrådets häfte God forskningssed (2017, sidan 10) listas nästa exempel: prata sanning angående din forskning; undersöka medvetet samt redovisa utgångspunkterna till dina studier; redovisa öppet metoder samt resultat; redovisa öppet affärsmässig intressen samt andra bindningar; stjäl ej forskningsresultat ifrån andra; håll god ordning inom din undersökning (dokumentera samt arkivera i enlighet med gängse regler); sträva efter för att bedriva din undersökning utan för att skada människor, vilt alternativt miljö; fanns rättvis inom din analys från andras forskning.

Länk mot VRs God forskningssed.
 

3.

Här finns ofta förekommande ämnen samt svar ifall forskningsetik, såsom mot modell vilket forskningsetik existerar samt vad "god forskningssed" innebär.

Vilket stöd finns för att ett fåtal vid KI inom forskningsetiska frågor?

På Karolinska Institutet finns möjligheter mot stöd inom olika former. Webbsidan Etik vid KI samlar kunskap på grund av läka KI angående etik, inklusive forskningsetik. vetenskapsman är kapabel vända sig mot KI:s vetenskapliga ombud, mot Research Support Office samt mot KIs pedagog samt vetenskapsman inom medicinsk etik, dem senare antingen via personlig epost alternativt genom funktionsmejlen researchethicsadvice@ki.se.
 

Forskningsfusk samt andra avvikelser ifrån god forskningssed

4.

vilket menas tillsammans med ”forskningsfusk”?

Den vilket medvetet visar upp felaktiga alternativt missvisande beskrivningar från forskningsprocessen alternativt dess påverkan ägnar sig åt forskningsfusk. ett forskningspublikation kunna existera missvisande även ifall den ej redovisar några falska alternativt förvanskade effekt (ingen äger hittat vid, strukit alternativt ändrat några mätpunkter), nämligen angående man fullfölja en skevt urval från konsekvens, mot modell för att vissa mätserier alternativt experiment väljs ut bland allt liksom gjorts (så kallad cherry-picking) medan annat utelämnas, till för att behärska visa upp en visst resultat.

En omständighet vilket inom viss mån försvårar språkanvändningen existerar för att den vanligaste översättningen från ”forskningsfusk” mot engelska existerar ”scientific misconduct”.

Denna begrepp används dock ofta liksom enstaka juridisk fackterm, mot modell inom USA, samt då äger dess innebörd stipulerats för att omfatta FFP – fabricering, förvanskning samt plagiering – trots för att man är kapabel tänka sig för att forskningsfusk inom allmänt språkbruk omfattar betydligt mer än således, exempelvis fusk tillsammans författarskap, medvetet osanna påståenden ifall hypotesprövning samt tillämpning från metodfiske (till modell nära statistisk analys) utan öppen redovisning. 

På motsvarande sätt äger den svenska team likt reglerar analys från anklagelse angående oegentlighet inom undersökning (Lagen (2019:504) angående ansvar till god forskningssed samt prövning från oredlighet inom forskning) stipulerat för att ”oredlighet inom forskning” bör förstås såsom bestående från FFP:  ”en seriös avvikelse ifrån god forskningssed inom form eller gestalt från fabricering, förfalskning alternativt plagiering vilket begås tillsammans uppsåt alternativt från grov oaktsamhet nära förberedelse, genomförande alternativt framställning från forskning” (hämtat ifrån Npof:s hemsida).

enstaka fördel tillsammans detta existerar förvisso för att detta lämnar termen ”forskningsfusk” mot vardagsspråklig användning. vid engelska existerar detta dock ej ständigt helt enkel för att känna till angående ”scientific misconduct” syftar vid forskningsfusk inom största allmänhet alternativt den specifika juridiska tolkningen FFP.

5.

existerar samtliga avvikelser ifrån god forskningssed forskningsfusk?

Nej.

God forskningssed ger ett orientering ovan vilka etiska principer samt regler såsom existerar viktiga på grund av forskningen samt klargör vilket ansvar olika aktörer har.

Man förmå avvika ifrån god forskningssed vid numeriskt värde sätt: antingen genom för att existera okunnig ifall för att man avviker ifrån god forskningssed – på grund av för att man ej mot fullkomligt begripet instruktioner samt förväntningar, slarvat alternativt tänkt fel – alternativt genom för att avvika medvetet samt medvetet. Den liksom medvetet avviker ifrån god forskningssed ägnar sig åt forskningsfusk, medan den likt ej fullfölja detta medvetet existerar oskicklig alternativt slarvig inom sin undersökning (på engelska beskrivs detta ofta vilket ”sloppy science”).

6.

vilket bör man utföra angående man misstänker för att någon arbetskamrat ägnar sig åt forskningsfusk?

Ta gärna reda vid mer samt diskutera tillsammans med kolleger ni äger tillit till innan ni bestämmer dig till angående detta existerar rimligt för att vandra vidare tillsammans med enstaka registrering.

möjligen finns detta data likt ställer saken inom enstaka ytterligare dager samt får detta för att verka mindre sannolikt för att detta faktiskt existerar fråga ifall forskningsfusk – alternativt likt tvärtom styrker uppfattningen för att detta förmå existera fråga angående fusk. Man kunna även kontakta KIs vetenskapliga ombud alternativt KIs doktorandombud på grund av för att informera vilket man noterat samt be ifall råd.

Dessa diskussion existerar konfidentiella – detta blir ej offentligt vilket ni samtalat om. Kontaktuppgifter finns vid KIs webbsidor. Den alternativt dem likt bedömer för att detta finns tillräcklig bas på grund av för att utföra enstaka registrering ifall misstänkt forskningsfusk förmå anmäla antingen mot KI alternativt direkt mot myndigheten kommitté på grund av prövning från oredlighet inom undersökning (Npof).

7.

Hur anmäler man såsom enskild vetenskapsman anklagelse ifall oredlighet inom undersökning alternativt ytterligare avvikelse ifrån god forskningssed?

Anmälan kunna sändas direkt mot myndigheten Nämnden på grund av prövning från oredlighet inom forskning (Npof). Den förmå även ställas mot skolchef. då skolchef äger överlämnat ärende mot Rådet på grund av analys från god forskningssed vid KI fullfölja rådet ett start studie till för att att fatta beslut eller bestämma något angående ärende bör överlämnas mot Npof, utredas vidare från rådet alternativt hanteras vid något annat sätt. Om den start granskningen visar för att ärende rör misstänkt oredlighet inom undersökning lämnas ärende ovan mot Npof efter beslut från rektor. Övriga avvikelser ifrån god forskningssed hanteras lokalt från Rådet (anmälan mejlas mot rektor@ki.se).

registrering förmå göras anonymt. 

Mer kunskap ifall Npof. Mer data ifall Rådet till analys från avvikelser ifrån god forskningssed.

8. Hur hanterar Karolinska Institutet anklagelse angående oredlighet inom undersökning samt andra avvikelser ifrån god forskningssed?

Så denna plats skriver Rådet till analys från avvikelser ifrån god forskningssed vid KI: ”Misstankar ifall oredlighet inom forskning nära KI bör prövas från kommitté till prövning från oredlighet inom undersökning (Npof).

Andra misstänkta avvikelser ifrån god forskningssed än oredlighet inom undersökning bör hanteras från KI. nära anmälningar mot skolchef bistår rådet tillsammans för att avgöra om anklagelse ifall oredlighet inom undersökning föreligger samt ärende därmed bör överlämnas mot Npof. Rådet utreder andra misstänkta avvikelser samt upprättar en på papper eller digitalt berättigat utlåtande likt underlag mot skolchef likt fattar beslut inom ärendena.” betalkort sagt: rör misstankarna fabricering, förvanskning/förfalskning alternativt plagiering skickas ärende vidare mot Npof, rör dem någon ytterligare avvikelse ifrån god forskningssed utreds dem istället lokalt vid KI.

Npof fattar beslut ifall dem ärenden denna myndighet tar upp, medan KIs skolchef fattar beslut ifall övriga ärenden.

9. vad utför Karolinska Institutet på grund av för att minska fusk samt andra avvikelser ifrån god forskningssed?

Karolinska Institutet arbetar vid olika sätt på grund av för att undvika fusk samt andra avvikelser ifrån god forskningssed samt till för att medvetandegöra sina anställda, anknutna samt studenter angående dessa frågor: (1) upplysning vid KI:s webbsidor, via workshops, seminarier etc.; (2) utbildning vid grundutbildningar, masterprogram, till doktorander samt till doktorandhandledare ifall forskningsetik; (3) rådgivning mot vetenskapsman på grund av för att hjälpa dem undvika felsteg, exempelvis inom relation mot etikprövning samt ytterligare reglering från undersökning.

Rådgivningen existerar även mot på grund av för att ge svar vid forskningsetiska ämnen inom största allmänhet alternativt vid specifika problem att diskutera från moralisk snarare än juridisk art. Relevanta länkar:

Upplysningar samt länkar vid webben: 
Etik vid KI
Vetenskapliga ombudet
Research Support Office
Rådgivning ifrån medicinetikerna vid LIME

10.

vad fullfölja kommitté till prövning från oredlighet inom undersökning (Npof)?

Npof existerar ett svensk myndighet tillsammans med arbetsuppgift för att utreda misstankar angående oredlighet inom undersökning, tillsammans vilket avses ”en seriös avvikelse ifrån god forskningssed inom form eller gestalt från fabricering, förfalskning alternativt plagiering vilket begås tillsammans med uppsåt alternativt från grov oaktsamhet nära förberedelse, genomförande alternativt framställning från forskning”.

vid Npof:s hemsida står för att läsa: ”Nämnden till prövning från oredlighet inom undersökning (Npof) inrättades den 1 januari 2020 likt enstaka statlig myndighet beneath Utbildningsdepartementet. Vår övning existerar för att testa ifall oredlighet inom undersökning äger ägt lokal i enlighet med lagen (2019:504) ifall ansvar på grund av god forskningssed samt prövning från oredlighet inom undersökning.

Npof:s vision: ”Alla bör behärska lita vid svensk undersökning. Därför bör varenda vetenskapsman följa god forskningssed samt misstankar ifall oredlighet prövas vid en rättssäkert, tydlig samt klart sätt.” 

Mer finns för att studera vid Npof:s hemsida

11. vad existerar fabricering inom forskning?

Definitioner från fabricering varierar något.

Grundidén fångas dock väl från den definition kommitté på grund av prövning från oredlighet inom undersökning anger: ”Fabricering: Forskaren hittar vid konsekvens samt dokumenterar dem likt angående dem vore riktiga.” för att detta inom enstaka vetenskaplig nyhet förekommer påhittade konsekvens existerar ett seriös struktur från forskningsfusk.

Utifrån etiskt perspektiv existerar detta svårt för att titta för att denna sorts avvikelse ifrån god forskningssed bör behärska bedömas likt ringa.

12.

Etik inom forskningen rör problem att diskutera angående forskningens innehåll samt angående forskarens relation mot uppgiften.

vad menas tillsammans ”förfalskning” alternativt ”förvanskning” inom forskningssammanhang?

Både ordval samt definitioner kunna variera. Den exakta innebörden förmå variera inom olika definitioner. vid svenska används både ”förvanskning” samt ”förfalskning” på grund av detta term. på grund av för att åter knyta an mot den myndighet likt besitter inom arbetsuppgift för att utreda denna typ från förbrytelse mot vetenskapen, sålunda ger Npof nästa definition från ”förfalskning”: ” Förfalskning: Manipulering från forskningsmaterial, utrustning alternativt processer alternativt för att information alternativt effekt ändras, utelämnas alternativt undanhålls utan för att detta existerar motiverat.” tillsammans ”utan för att detta existerar motiverat” avses: utan för att detta existerar vetenskapligt berättigat.

Syftet tillsammans vägledningen existerar för att förtydliga dem etiska krav likt bör ställas då svenska lärosäten bedriver undersökning utomlands samt ge vägledning inom hur kraven är kapabel uppfyllas.

Genomgående på grund av modell vid vilket såsom faller beneath ”förfalskning” existerar för att undersökning faktiskt existerar gjord, mot skillnad mot vilket liksom gäller till fabricering, dock forskningen besitter vid en alternativt annat sätt förvanskats. detta kunna gälla såväl forskningsresultat liksom forskningsprocess samt resultatanalys.

Det bör noteras för att ”förfalskning” inom svensk lagstiftning avviker ifrån den gängse forskningsetiska tolkningen.

inom forskningsetiska begrepp dras ett klar skiljelinje mellan för att medvetet vilseleda samt för att avvika ifrån etablerad vetenskaplig praxis från okunnighet. detta senare kallas på grund av ”sloppy science” – begränsad samt gott dålig alternativt slarvig undersökning – medan förfalskning/förvanskning reserveras till fall då forskaren existerar medvetet missvisande.

Denna distinktion upprätthålls ej nära prövning från oredlighet inom undersökning. Man är kapabel alltså fällas till förfalskning utan för att äga varit medvetet vilseledande (det räcker tillsammans grov oaktsamhet).

13. vilket existerar plagiering?

Detta term besitter föranlett enstaka ganska grundlig forskningsetisk samtal samt sättet för att definiera ”plagiering” varierar något.

kommitté till prövning från oredlighet inom undersökning ger nästa definition från plagiering inom forskningssammanhang: ”Plagiering: Forskaren använder andras texter, idéer alternativt arbeten utan för att ge tillbörligt erkännande mot ursprungskällan.” på grund av den inom medicinsk undersökning mer bevandrade ägde detta möjligen varit mot större hjälp för att yttra för att plagiering omfattar idéer, konsekvens, ord samt bilder/grafer/tabeller/illustrationer.

14.

Vilka avvikelser ifrån god forskningssed måste KI självt hantera?

Nämnden till prövning från oredlighet inom undersökning (Npof) besitter uppgiften för att utreda misstänkt oredlighet inom undersökning, närmare bestämt ”en seriös avvikelse ifrån god forskningssed inom struktur från fabricering, förfalskning alternativt plagiering vilket begås tillsammans uppsåt alternativt från grov oaktsamhet nära förberedelse, genomförande alternativt framställning från forskning”.

KI bör testa andra misstänkta avvikelser ifrån god forskningssed än dem såsom faller vid Npofs arbetsyta. i enlighet med riktlinjerna till prövning från misstänkta avvikelser ifrån god forskningssed (dnr 1-358/202) avses avvikelser vilket ej anses vilket oredlighet inom undersökning, såsom skadar alternativt riskerar för att skada forskningsprocessens, forskningens alternativt forskares integritet samt liksom begås tillsammans uppsåt alternativt från grov oaktsamhet nära förberedelse, genomförande alternativt framställning från forskning. 

Vid prövningen från andra avvikelser ifrån god forskningssed bör utgångspunkt tas inom relevanta nationella samt internationella regler samt riktlinjer såsom gällde nära tidpunkten till den aktuella forskningen alternativt rapporteringen från den, mot modell den europeiska kodexen på grund av forskningens integritet ifrån ALLEA, den internationella standarden till publikationsetik, Vancouverreglerna, samt etiska riktlinjer på grund av fackmannamässig undersökning ifrån Committee on Publication Ethics (COPE).

Se:

15. plats kunna jag snabbt lära mig lite mer ifall god forskningssed, forskningsfusk samt liknande?

Vetenskapsrådet ger ut skriften God forskningssed, var man får enstaka viss sammanfattning ovan forskningsetiska ämnen. en stort antal forskningsetiska regler samt riktlinjer finns samlade vid Codex hemsidor.

till den liksom önskar ett överblick från forskningsetiska ämnen inom bokform finns boken Forskningsetik, från KI-professorn inom medicinsk etik Gert Helgesson, publicerad från Studentlitteratur 2015.

16. äger KI någon träning inom forskningsetik utöver detta likt förekommer inom dem olika utbildningsprogrammen samt doktorandutbildningen?

Det finns en visst inslag från forskningsetik vid handledarutbildningen, liksom existerar obligatorisk till dem liksom önskar bli huvudhandledare till doktorander.

Utöver detta finns enstaka nätbaserad träning, framtagen gemensamt från dem medicinska fakulteterna inom land, öppen på grund av varenda disputerade vetenskapsman (kontakta Annelie Jonsson). 

Författarskapshantering

17. Varför existerar detta viktigt hur författarskap hanteras inom forskningssammanhang?

Hanteringen från vilka vetenskapsman likt får stå tillsammans med likt medförfattare mot vetenskapliga föremål eller textstycken äger innebörd vid flera sätt.

på grund av den enskilde forskaren besitter publikationer massiv innebörd till den egna karriären, åtminstone angående man väljer för att existera kvar inom akademien. inom ett hård konkurrenssituation agerar detta massiv roll till dem inblandade ifall fördelningen från medförfattarskap existerar rättvis alternativt ej, dvs angående den speglar faktiska forskningsinsatser alternativt ifall den snarare förmå förklaras vid ytterligare bas.

Rättvisefrågan förmå sägas gälla angående plats samt enstaka får dem vetenskapliga meriter dem gjort sig förtjänta från.  

Hanteringen från författarskap vid föremål eller textstycken agerar roll även till forskningens transparens. Likväl såsom öppenhet samt transparens kring undersökning kräver enstaka rätt redogörelse från nyttja metoder kräver ett fullödig skildring från enstaka lärande för att detta framgår vilka såsom bidrog samt vid vilket sätt.

Både författarskapshantering samt hantering från medarbetarskap (contributorship) äger innebörd till detta.

18. Vilka existerar dem centrala tankarna på baksidan dem maximalt kända författarskapskriterierna, dem s.k. Vancouverreglerna, framtagna från ICMJE?

Det finns många samtal angående detaljerna, dock grundpelarna inom dessa författarskapskriterier existerar för att man (1) bör äga gjort en tillräckligt stort bidrag mot forskningsarbetet, (2) bör äga skrivit inledande utkastet alternativt medverkat mot ett väsentlig ändring från manuskriptet (på något stadium), (3) bör äga godkänt slutversionen samt (4) existerar beredd för att axla ansvaret liksom medförfattare mot artikeln ifråga.

noggrant hur stort bidrag vilket behövs ger riktlinjerna inget svar vid, ej heller hur man bör väga olika forskningsinsatser mot varandra. Däremot existerar detta klart vilka aspekter likt inte äger någon direkt relevans på grund av frågan ifall vem liksom bör stå tillsammans liksom författare, således liksom vem såsom bidrog mot forskningens finansiering alternativt vem såsom innehade ett viss formell roll inom relation mot studien (så vilket handledare mot doktorand alternativt postdoc alternativt liksom arbetsledare på grund av forskargruppen alternativt avdelningen).

Etik.

till mer data, titta ICMJE.

19. ICMJE:s författarskapskriterier beskrivs vilket rekommendationer – man behöver alltså ej följa dem ifall man ej vill?

Författarskapskriterierna äger ej någon oberoende juridisk ställning eller tillstånd. detta existerar ej fråga ifall lagstiftning. Därför finns heller ej några rättsliga sanktioner vilket utgår direkt ifrån dem.

dem uttrycker snarare enstaka koncept ifall vilket såsom existerar etiskt precis hantering från medförfattarskap inom forskning: för att hantera författarskap inom undersökning vid detta sätt existerar korrekt, för att hantera detta vid annat sätt existerar fel.

Så många kunna sägas såsom för att kriterierna existerar rimliga angående man menar för att man bör behärska nyttja vetenskapliga publikationer vilket en någorlunda rättvisande (om än långt ifrån perfekt) mått vid akademiska bedrifter – detta blir ju ej meningsfullt för att jämföra akademiska bedrifter genom publikationer ifall vissa står tillsammans med inom författarlistor vid publikationer till för att dem besitter gjort enstaka rejäl forskningsinsats medan andra står tillsammans med vid allehanda andra grundläggande principer eller fundament, utan för att äga bidragit vid något något som är viktigt eller nödvändigt sätt mot den undersökning såsom presenteras.

Karolinska institutets Rådet till analys från avvikelser ifrån god forskningssed använder dessa författarskapskriterier såsom utgångspunkt nära granskning från avvikelser ifrån god forskningssed.

20.

vilket säger författarordningen ifall medförfattarnas insatser inom den undersökning liksom presenteras?

Det finns inget konsistent allmänt svar vid denna fråga. detta finns olika praxis inom olika forskningstraditioner samt flera olika praktiker bara vid Karolinska Institutet. Detta hindrar förstås ej för att detta inom ett viss lag alternativt inom ett viss kontext finns enstaka klar samt konsistent praxis.

dock olika praxis inom olika forskargrupper samt forskningsområden fullfölja detta svårt för att jämföra mellan olika forskargrupper samt forskningsområden.

Inom flera humanistiska samt samhällsvetenskapliga forskningsfält säger författarordningen ingenting ifall olika medförfattares relativa bidrag alternativt vilken roll dem haft inom projektet.

Man tillämpar alfabetisk ordning sorterad vid efternamn. Inom medicinsk undersökning existerar detta sedan länge praxis för att författarordningen bör spegla dem olika medförfattarnas relativa bidrag. inom flera kontext tilldelas dessutom vissa roller inom samarbetet bestämda platser inom författarordningen (till modell för att PI står slutligen alternativt näst slutligen oavsett insats).

Denna senare praxis förmå ifrågasättas angående man besitter vilket grundidé för att författarskap, inklusive författarordning, bör hanteras utifrån faktiska insatser inom den berörda artikeln snarare än för att spegla maktförhållanden samt formella ansvarsroller – ifall enstaka viss position existerar mer värd än andra borde den, utifrån ett koncept angående förtjänst, tilldelas den likt gjort enstaka mer värdefull bidrag på grund av detta aktuella arbetet.

21.

Måste man behärska ta ansvar till allt innehåll inom enstaka skrivelse till för att erhålla stå tillsammans med likt medförfattare?

Det korta svaret först: nej, en sådant krav existerar ej rimligt. 

Det existerar viktigt för att vetenskapsman inser för att medförfattarskap vid vetenskapliga föremål eller textstycken ej bara existerar enstaka rättighet på grund av den flitige utan även innebär en ansvar till detta presenterade arbetet.

Frågan existerar hur långt detta ansvar bör sträcka sig. en minimum existerar förstås för att plats samt enstaka tar ansvar på grund av sitt eget specifika bidrag samt existerar redo för att redovisa hur arbetet besitter gått mot, vilka beslut vilket äger fattats beneath arbetets gång samt hur rådata ser ut, hur analyser mm gjorts angående någon frågar.

dock flera menar för att detta ej alls räcker. enstaka sektion önskar hävda för att samtliga måste behärska ta ansvar på grund av varenda andras bidrag även (även Npof lutar åt den uppfattningen inom en beslut inom januari 2024). inom samarbeten vilket kräver olika specialkunskaper då detta gäller metoder samt analyser verkar detta ej särskilt rimligt för att varenda medförfattare bör behärska ta ansvar på grund av allt såsom samtliga andra besitter gjort.

Den kompetensen finns helt enkelt ej hos samtliga medarbetare inom en sådant samarbete, även angående varenda vetenskapsman existerar kompetenta inom sitt respektive region. en sådant krav skulle mot samt tillsammans riskera för att leda mot författarlösa föremål eller textstycken inom den typen från samarbeten (om medverkande vetenskapsman existerar ärliga tillsammans med sina begränsningar).

detta vore knappast förbättrad. detta existerar rimligt för att vetenskapsman, inom avsaknad från skäl för att utföra motsatsen, litar vid varandra samt varandras kompetens. dock oss får heller ej artikel naiva.

Utskottets arbetsuppgift existerar för att stödja vetenskapsman samt ledning inom ämnen såsom rör forskningsetik, exempelvis lagtexter, regelverk, riktlinjer, etik, miljö samt hälsa.

Fusk, genvägar, selektiv rapportering från påverkan samt överdrifter från deras innebörd förekommer inom forskarvärlden. Avvägningar kring vad vilket existerar enstaka rimlig grad från tillit existerar ej ständigt självklara alternativt enkla för att göra.

Etikprövning från forskning

22. Vilken undersökning behöver etikprövas?

I land finns krav vid etikprövning både då detta gäller undersökning vid människor samt undersökning vid vilt.

Medan djurskyddslagen reglerar etikprövning från undersökning vid vilt regleras etikprövning vid undersökning tillsammans människor från etikprövningslagen. på grund av för att känna till angående den egna forskningen behöver etikprövas behöver man sätta sig in inom villkoren på grund av etikprövning från undersökning vid vilt respektive människor.

detta existerar forskarens ansvar för att ta reda vid vilka lagar samt regler såsom gäller inom dem länder vari forskaren avser för att bedriva undersökning. till undersökning vid människor finns hjälp för att erhålla vid Etikprövningsmyndigheten, bland annat beneath "Vanliga frågor".

23. Vilka krav gäller på grund av etikprövning från undersökning vid människor?

En hel sektion undersökning liksom inkluderar människor får bedrivas utan etikprövning (exempelvis intervjuer, enkäter samt dokumentstudier såsom ej innehåller känsliga personuppgifter) samt ett hel sektion undersökning liksom inkluderar människor kräver tillåtelse ifrån Etikprövningsmyndigheten (EPM).

Man måste helt enkelt ta reda vid vilket liksom gäller på grund av den egna forskningen. undersökning vilket kräver erkänd etikprövning existerar sådan såsom (1) inkluderar fysiska ingrepp, likt läkemedelsprövning (som även kräver godkännande ifrån Läkemedelsverket) alternativt inhämtande från blodprover alternativt biopsier, (2) görs vid biologiskt ämne liksom kunna härledas mot enstaka människa, (3) liksom innebär uppenbara risker på grund av forskningspersonen alternativt (4) likt behandlar känsliga personuppgifter.

enstaka betydande moralisk bedömningsgrund till undersökning liksom kräver godkännande från EPM existerar avvägningen mellan forskningsprojektets nytta samt riskerna till forskningspersonerna.

Den svenska etikprövningen omfattar endast den sektion från forskningen liksom sker inom land. Datainsamling inom utlandet förutsätter för att man följer dem krav vilket finns inom landet var insamlingen sker.

Analyseras information inom land behövs etikprövning även inom landet på grund av detta likt görs inom Sverige. 

För mer grundlig upplysning angående etikprövning, titta Etikprövningsmyndighetens hemsidor. EPM besitter bland annat enstaka register tillsammans med ”vanliga frågor” såsom kunna artikel mot god hjälp.

Det går även god för att ställa problem att diskutera tillresearchethicsadvice@ki.se.

24.

är kapabel man bestrida Etikprövningsmyndighetens avslag vid ansökan? 

Ja. ifall Etikprövningsmyndigheten avslagit enstaka begäran, således kunna beslutet överklagas mot Överklagandenämnden på grund av etikprövning från undersökning (Önep).

För problem att diskutera kring överklagande från etikprövning, titta resultat ifrån Överklagandenämnden på grund av etikprövning från undersökning (Önep).

25.

är kapabel man etikpröva undersökning inom efterhand ifall man missat för att etikpröva innan forskningen inleddes? 

Nej. ett huvud poäng tillsammans med etikprövning existerar för att oacceptabel undersökning bör förhindras. Detta förutsätter för att etikprövningen sker inledningsvis samt för att forskningen startas ursprunglig efter för att forskarna äger fått klartecken ifrån etikprövningsmyndigheten (EPM).

Långt ifrån all undersökning behöver etikprövas, dock även till en rådgivande yttrande till undersökning liksom ej måste etikprövas behövs för att forskningen bedömts från EPM innan den inletts. 

26. Behöver jag etikpröva även ifall min undersökning endast rör hälsodata samt jag endast existerar intresserad från konsekvens vid aggregerad nivå? 

Det kritisk existerar ej vid vilken nivå uppgifter analyseras utan vilket till slags uppgifter forskarna besitter ingång mot samt använder.

detta behövs status ifrån Etikprövningsmyndigheten (EPM) till för att bedriva undersökning såsom innebär för att känsliga personuppgifter behandlas. Personuppgifter existerar data liksom direkt alternativt omväg förmå härledas mot ett kroppslig individ liksom existerar inom existensen, mot modell via namn, IP-adress, kodnyckel alternativt insamlade bakgrundsdata.

vad vilket existerar känsliga personuppgifter i enlighet med etikprövningslagen definieras juridiskt. vilket likt anses artikel känsliga personuppgifter listas inom EU:s dataskyddsförordning: resultat angående välbefinnande, sexualliv, sexuell läggning, etniskt ursprung, ras, politiska åsikter, religiös övertygelse, filosofisk övertygelse, genetiska fakta samt biometriska fakta.

inom etikprövningslagen räknas även information knutna mot individ liksom rör lagöverträdelser såsom innefattar förbrytelse, brottmålsdomar, straffprocessuella tvångsmedel alternativt administrativa frihetsberövanden vilket känsliga personuppgifter. Etikprövningslagen bryr sig ej ifall om forskarna själva förmå länka information mot individ.

detta räcker angående någon kunna utföra detta, exempelvis källan från vilket ställe information inhämtades, mot modell en kvalitetsregister alternativt SCB.

För mer resultat, se:

27. vad gäller avseende etikprövning till undersökning vid biologiskt ämne ifrån människa?

En tumregel existerar för att man behöver status på grund av för att bedriva undersökning vid biologiskt ämne hämtat ifrån människor, ifall någon är kapabel härleda detta ämne igen mot ett människa.

ifall detta biologiska materialet ej förmå spåras igen mot enskilda individer behövs ej etikprövning till forskningen.

För mer kunskap, titta Biobank Sveriges (Biobank Sweden) hemsidor, mot modell sidorna ”Forskning vid biobanksprover” samt ”Biobankslagen”. titta även EPMs hemsidor, mot modell ”Vanliga frågor”.

28.

Etikprövning från djurförsök

Etikprövning från djurförsök varierar mellan olika länder. detta finns mot samt tillsammans med olika perception ifall vad såsom bör räknas liksom ”djur” inom dessa kontext. inom landet behövs godkännande från djurförsöksetisk nämnd innan man får utföra djurförsök. Djurförsök besitter inom land varit reglerat inom team sedan 1979.

Djurskyddslagen existerar den team såsom reglerar djurförsök. på grund av närmare data, se:

• Jordbruksverkets hemsidor, mot modell angående ”Försöksdjur” samt ”djurförsök”.
• Fakta ifall djurförsök inom undersökning. titta mot modell ”lagar samt regler” samt ”etiken kring djurförsök”. på denna plats finns även ett begränsad Q&A. 
• Ett stort antal forskningsetiska regler samt riktlinjer, bland annat angående undersökning vid vilt, finns samlade vid Codex hemsidor.

Forskningsdata

29.

Vem äger forskningsdata likt genererats genom undersökning vid KI?

Forskningsdata inom form eller gestalt från rådata samt register liksom produceras inom en forskningsprojekt alternativt likt ingår likt delar inom en forskningsarbete tillkommer KI samt existerar ej den enskilde forskarens alternativt forskargruppens privata egendom, varken beneath pågående arbetsuppgift alternativt då detta avslutats.

Detta gäller även angående projektet finansierats tillsammans externa medel. Immateriella rättigheter (IP) såsom skapas inom forskningen tillfaller dock likt huvudregel upphovsmannen. Forskarens äganderätt mot IP förmå påverkas nära samverkans- samt uppdragsforskning.  Ibland består rådata från personuppgifter samt inom flera fall äger uppdragsgivaren ej någon rättslig bas på grund av för att ta sektion från personuppgifter (trots för att dem finansierar projektet) utan får istället ta sektion från samt äga resultaten.

dock sedan är kapabel detta artikel flera – både individer samt organisationer – liksom besitter riktig för att ta sektion från uppgifter. Man är kapabel vilket vetenskapsman ett fåtal tillåtelse för att ta tillsammans med sig uppgifter (vanligen ett kopia) mot modell då man lämnar KI på grund av för att annat lärosäte.

titta även Research Support Office.

I samarbeten tillsammans näringslivet bör detta även finnas avtal liksom reglerar vad såsom gäller. inom varenda typer från samarbeten sålunda önskar KI inom regel ständigt äga riktig för att nyttja information på grund av undersökning – detta brukar existera en krav inom avtalen. Se även Research Support Office. 

30.

är kapabel man vilket enskild vetenskapsman äga enstaka databas likt äger byggts upp inom forskningsverksamheten vid KI?

Nej, ifall databasen byggts upp inom forskningsverksamhet vid KI är kapabel man ej såsom enskild vetenskapsman äga databasen. Rådata samt analysdata ägs från lärosätet.

31. Vem äger forskningsbiobanker?

kunna man vilket enskild vetenskapsman äga enstaka biobank?

Nej, detta existerar ansvarig organisation till biobanken (KI inom fallet tillsammans med KI Biobank, distrikt huvudstaden inom fallet tillsammans Stockholms Medicinska Biobank) såsom äger biobanken. varenda biobanker finns inom en nationellt register. 

32.

Hur att föreslå eller råda något KI för att vetenskapsman lagrar sina data?

Karolinska Institutet tillhandahåller olika tjänster på grund av för att lagra information samt dela filer. Använd inom inledande grabb dessa godkända från KI. önskar man nyttja andra struktur måste man ursprunglig granska tillsammans Infosec för att detta går.

nära lagring från information såsom innehåller personuppgifter inom externa struktur behövs personuppgiftsbiträdesavtal.

33. Vilken utrustning är kapabel användas nära intervjuer, tillsammans tanke vid datasäkerheten?

Ur datasäkerhetssynpunkt existerar detta ett större fråga hur man lagrar information efter intervjun (se svar ovan) än hur man samlar in information, dock även detta senare besitter innebörd.

Traditionell inspelningsutrustning såsom bandspelare, diktafon samt videokamera går utmärkt. dock detta går även utmärkt för att spela in intervjuer ovan Zoom alternativt Teams tillsammans med KI-datorer (skicka ett förfrågan per e-post ifall ni önskar nyttja något annat schema från typen Zoom/Teams än just dessa). eftersom KI ej besitter chans för att kräva, införa alternativt kontrollera några skyddsåtgärder vid privata mobiltelefoner bör dessa ej användas på grund av inspelning från integritetskänslig information.

34.

existerar detta en forskningsetiskt krav för att forskningsdata görs tillgängliga till andra forskare?

En hel sektion forskningsfinansiärer ställer numera detta kravet. Då existerar detta en villkor på grund av för att man bör tilldelas forskningsfinansiering. noggrant hur information bör göras tillgängliga kunna då ännu artikel ett öppen fråga, ifall ej finansiären specificerar sitt krav.

Sett ur en forskningsetiskt perspektiv finns flera fördelar tillsammans med för att uppgifter görs tillgängliga till andra.

Forskningsetik existerar etik inom vetenskaplig undersökning, vilket innebär användningen från primär etiska principer vid undersökning samt existerar forskares yrkesetik.

detta blir exempelvis möjligt på grund av fler för att bedriva undersökning vid insamlade uppgifter. Detta reducerar risken till för att insamlade information blir underbeforskade, dvs för att resursen blir uselt utnyttjad. enstaka ytterligare massiv fördel (vissa skulle yttra den främsta) existerar för att detta blir möjligt på grund av vetenskapsman för att inom högre utsträckning granska varandra.

ovan tidsperiod kunna man tänka sig för att detta existerar något såsom gör starkare forskningskvaliteten. detta finns även tänkbara nackdelar: ifall vetenskapsman tvingas dela tillsammans sig från uppgifter direkt efter inledande publikationen finns fara för att resursstarka forskningsgrupper helt dominerar samt hinner utföra samtliga andra studier liksom dem datainsamlande forskarna tänkt utföra vid sitt eget ämne innan dem själva hinner utföra dem.

detta verkar orättvist samt ej särskilt rimligt. detta är kapabel även finnas reservationer kring hur information delas. Gott dataskydd förblir enstaka nödvändig forskningsetisk aspekt – datadelande får ej innebära för att känsliga personuppgifter läcker mot tredjeplats part. Härtill kvarstår problem att diskutera ifall informerat samtycke.

ifall vetenskapsman använt registeruppgifter inom ett etikgodkänd lärande mot vilken medverkande ej samtyckt blir kränkandet från autonomi samt personlig integritet rimligtvis större angående ytterligare undersökning bedrivs vid dessa information utan informerat samtycke.

Det finns även sekretessbestämmelser för att ta hänsyn till.

Forskning samt utlandet

35.

Behöver undersökning såsom sker utanför landet etikprövas?

Olika länder besitter olika reglering. vetenskapsman måste följa den reglering vilket finns inom landet var dem forskar. vetenskapsman liksom samlar in uppgifter inom utlandet samt genomför analysen inom landet måste äga svenskt etikgodkännande på grund av detta såsom görs inom landet ifall detta faller beneath etikprövningslagen.

därför existerar exempelvis fallet ifall analysen innebär hantering från känsliga personuppgifter. ifall kodnyckel finns kvar inom annat nation anses forskarna inom land hantera känsliga personuppgifter även angående dem själva ej äger tillfälle för att känna igen enskilda individer.

Karolinska Institutet äger antagit egna riktlinjer på grund av humanforskning likt sker utomlands.

36.

angående intervjuer sker ovan Zoom alternativt Teams, tillsammans med forskarna inom landet samt dem intervjuade utomlands, fanns anses då forskningen äga rum?

Om dem intervjuade delar tillsammans med sig från känsliga personuppgifter anses dessa information hanteras inom land ifall forskaren sitter inom landet, vilket innebär för att detta behövs etikprövningstillstånd på grund av detta.

vilket likt gäller inom dem andra berörda länderna på grund av denna typ från undersökning behöver man ta reda vid samt rätta sig efter.

37. ifall enstaka vetenskapsman inom landet ovan internet får resurser mot databas tillsammans känsliga personuppgifter stationerad inom annat nation, sker då datahanteringen inom land, inom detta andra landet alternativt både och?

Ur etikprövningsperspektiv sker hantering från känsliga personuppgifter inom landet, även angående endast pseudonymiserade alternativt anonymiserade information senare flyttas ovan mot svensk dator alternativt nättjänst.

vilket vilket gäller inom landet var databasen existerar stationerad existerar något man behöver ta reda vid samt rätta sig efter. 

Forskningsetiska riktlinjer samt viktiga länkar

Ett stort antal forskningsetiska regler samt riktlinjer finns samlade vid Codex hemsidor. på denna plats hittar ni bland annat Belmontrapporten, COPEs riktlinjer samt råd, Helsingforsdeklarationen samt Nürnbergkode(xe)n.