Skillnad på kung och president
En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.Presidentialism
Presidentialism, alternativt presidentstyre, existerar en statsskick inom republiker inom vilken den verkställande makten existerar åtskild ifrån den lagstiftande makten. inom presidentiella struktur väljs statschefen samt parlamentet fanns på grund av sig samt direkt från människor.
Statsskicket uppstod inledningsvis genom USA:s bildande inom slutet från 1700-talet, samt besitter sina rötter närmast inom detta styrelseskick såsom dessförinnan tillämpades inom detta lokala styret från dem brittiska kolonierna inom Nordamerika, samt John Lockes samt Montesquieus politiska tänkesätt. inom länder tillsammans presidentialism utgörs ofta parlamentet från numeriskt värde kammare, inom stället på grund av ett kammare (som inom Sveriges riksdag).
Presidentialism, alternativt presidentstyre, existerar en statsskick inom republiker inom vilken den verkställande makten existerar åtskild ifrån den lagstiftande makten.Formellt äger presidenten den verkställande makten, dock delegerar den ofta inom praktiken mot sin ledning. Presidenten äger dock en större ansvar på grund av beslut samt verkställande än vilket fallet existerar tillsammans med premiärministern inom parlamentarism.
Presidentialism finns inom numeriskt värde primära former: full presidentialism, var presidenten existerar både stats- samt regeringschef samt semipresidentialism, var staten både besitter enstaka vald president samt ett parlamentariskt tillsatt premiärminister.
en modell vid en semipresidentiellt struktur existerar land i västeuropa.
Här existerar skillnaden mellan monark samt president.Parlamentarism existerar en alternativ mot presidentialism likt demokratiskt styrelseskick, var den verkställande samt lagstiftande makten existerar ömsesidigt beroende från varandra snarare än åtskilda såsom inom presidentiella struktur.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Presidentialism vilket statsskick kännetecknas av:
- Presidenten (den verkställande makten) existerar ej ansvarig inför parlamentet (lagstiftande makten)[1][2]
- Parlamentet samt presidenten väljs direkt från människor oberoende från varandra[1][2]
- Den verkställande makten inom form eller gestalt från statsmakt samt förvaltning existerar direkt underställda presidenten samt presidenten existerar ensamt ansvarig inför väljarna[1][2]
Eftersom presidenten inom dem flesta fall ej förmå avsättas från parlamentet således existerar mandatperioden vanligen fastställd mot ett viss tidsperiod.
inom vissa extrema fall kunna ett president ställas inför riksrätt alternativt liknande, vilket dock kunna ses liksom mer från ett juridisk kontrollfunktion snarare än för att presidenten existerar politiskt ansvarig inför parlamentet.[2]
I presidentstyren existerar presidenten normalt både statschef samt regeringschef.[3]
I presidentstyren besitter presidenten rollen vilket statens enande chef, samt besitter massiv personlig kraft nära jämförelse tillsammans med premiärministern inom parlamentarism.
för att den verkställande makten existerar koncentrerad mot enstaka individ förmå ses både såsom enstaka styrka samt enstaka svaghet. Fördelen existerar för att presidenten äger tillfälle för att genomdriva olika förändringar. Risken existerar samtidigt för att presidenten korrumperas från makten samt för att detta politiska systemet går inom ett odemokratisk riktning.
I ett republik besitter statschefen vanligen titeln president alternativt ordförande, medan den inom ett monarki oftast kallas monark alternativt drottning.inom flera presidentiella struktur finns detta ett demokratisk tradition, dock en nation måste ej artikel demokratiskt på grund av för att räknas likt presidentiellt. detta finns en flertal modell vid icke-demokratiska presidentiella struktur, inom t.ex. Latinamerika (Venezuela) samt Afrika. inom sådana struktur tenderar detta för att finnas en ledande område liksom behåller makten, dock för att vissa centrala ämbeten, likt presidentämbetet alternativt domare inom högsta domstolen, byts ut tillsammans jämna mellanrum, dock utan någon genuint demokratisk process.[4] inom dessa fall är kapabel man ofta prata angående ofrihet demokratier.[5]
I USA existerar Högsta domstolen formellt överordnad såväl presidenten såsom detta lagstiftande organet, samt kunna driva presidenten för att agera genom för att leda mot olika tolkningar från konstitutionen.[källa behövs]
Maktdelning
[redigera | redigera wikitext]En huvud sektion inom presidentiella struktur existerar den formella maktdelningen mellan framför allt den verkställande/exekutiva makten såsom utgörs från presidenten samt den lagstiftande makten liksom utgörs från parlamentet.
Idag ser oss detta vilket för att enstaka monark existerar någon liksom kommer ur en mossigt gammalt struktur var man ärver kronan/makten samt alltså fått sin roll likt statschef inom arv, baserat vid släktskap, ej baserat vid meriter.till för att maktdelningen bör uppnås behövs även för att den bedömning (judiciella) makten existerar självständig. Maktdelningsprincipen äger sin bas inom enstaka klassisk liberalkonstitutionalism samt styrs från numeriskt värde konstitutionella principer: legalitetsprincipen samt principen ifall opartiskhet. Legalitetsprincipen innebär både för att dem tre maktgrenarna (verkställande, lagstiftande samt bedömning makten) bör artikel åtskilda ifrån varandra samt för att den lagstiftande makten bör äga prioritet framför den verkställande samt bedömning makten.
Detta eftersom man anser för att presidentens samt domstolarnas auktoritet besitter sin yttersta bas inom konstitutionen samt lagarna vilket besitter stiftats från parlamentet.
En motsats existerar parlamentarism var regeringen besitter den verkställande makten samt existerar beroende från stöd ifrån parlamentet medan statschefen (president, monark etc) främst äger ceremoniella uppgifter.Principen angående opartiskhet leder mot domstolarnas oberoende, vilket motiveras från för att ett produktiv rättskipning samt övervakning från för att lagarna följs enbart existerar möjlig angående domstolarna förmå artikel självständiga ifrån dem andra maktgrenarna.[4]
I länder tillsammans presidentstyre väljs presidenten samt den lagstiftande församlingen fanns till sig samt direkt från väljarna.
Parlamentet besitter tillsammans med andra mening ingen direkt alternativt konstitutionell roll inom tillsättandet från presidenten, denne väljs vid en fast mandat samt kunna inom vanliga fall ej avsättas från parlamentet även ifall detta skulle finnas ett majoritet mot hen. inom dem flesta länder tillsammans med presidentialism behövs extraordinära åtgärder till för att avsätta presidenten i enlighet med konstitutionen, vanligen riksrätt alternativt liknande processer.
vid identisk sätt besitter presidenten ej tillfälle för att upplösa parlamentet, ledamöterna var äger sina platser samt sina mandat oavsett presidentens inställning mot dem lagar vilket stiftas. inom enstaka fall äger presidenten chansen för att vid eget bevåg upplösa den lagstiftande församlingen samt utlysa nyval alternativt dylikt.[6]
Partiernas roll
[redigera | redigera wikitext]I presidentiella (och semi-presidentiella) struktur tenderar dem politiska partierna för att bli "presidentialiserade".
Så styrs USA: Presidenten.detta innebär för att partiernas politik samt informationsutbyte tenderar för att centreras kring deras partiledare, antingen inom egenskap från president alternativt liksom presidentkandidat. inom förlängningen innebär detta enstaka lägre sannolikhet för att partierna kommer för att agera såsom representanter på grund av väljarna, åtminstone ej inom identisk utsträckning likt inom länder tillsammans med parlamentarism.
detta kunna ibland vandra sålunda långt för att presidenten vänder vid förhållandet mellan område samt partiledare samt använder grupp såsom ett maktbas på grund av fortsatt politisk övervakning, genom för att bland annat underminera statens maktdelning.[7]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Torbjörn Vallinder, ”Det demokratiska regeringsproblemet”, Modern demokrati, skogsdunge 1980