Hur ser mistel ut i naturen
Mistel
- Inte för att förväxla tillsammans med mispel.
Mistel existerar detta allmänna begreppet på grund av ett halvparasitisk trädlevande blomväxt. Den växer vid grenarna hos andra vedartade växter.
Mistel växer oftast vid träd inom landet (78 % från ovan 20.000 undersökta mistlar inom Sverige).dem förs mot tre olika besläktade familjer: Loranthaceae, Misodendraceae samt Santalaceae (som inkluderar Viscaceae samt Eremolepidaceae). detta existerar även detta svenska namnet vid den inom landet förekommande arten Viscum album L. (Santalaceae/Viscaceae), dess korrekta trivialnamn existerar europeisk mistel. Misteln existerar ett fridlyst flora inom land, vilket innebär för att man ej får plocka mistel alternativt skada dess värdträd.
inom land kunna man titta mistel bl.a. inom Bergianska trädgården inom huvudstaden, nära SAS huvudkontor Frösundavik inom Solna samt vid flera platser runtom inom Mälardalen.
Europeisk mistel
[redigera | redigera wikitext]Den inom land förekommande misteln existerar Viscum album.
Misteln existerar många välkänd till sina flera botaniska egendomligheter. Den sprids genom för att fåglar äter bären samt sedan lämnar sitt träck tillsammans med fröna inom, vid detta blivande värdträdets grenar. Misteln förekommer endast likt enstaka halvparasit vid träd, vanligen vid grenar samt kvistar högt uppe inom kronan.
Den existerar inom landet funnen vid 20-talet olika värdträd arter t.ex. ek, hagtorn, vildapel, rönn, lönn samt alm. Den växer liksom enstaka tät avrundad lågväxtväxt likt syns bäst då trädet existerar avlövat. Misteln äger nämligen vintergröna växtdel, något likt uppfattats liksom magiskt från tidiga kulturer. inom Norden existerar den många sällsynt samt påträffas inom lövskogsrika trakter inom södra Skandinavien, mot modell inom östligaste Småland, vid Mälaröarna, inom sydöstra Norge samt inom stora antal inom samt runt Västerås.
Speciellt längs Johannisbergsvägen samt Norrleden nära Stenby. Linné anträffar rikligt tillsammans med mistel vid Kinnekulle 1746 dock redan vid 1800-talet besitter den dött ut var.
Misteln existerar ett planta vilket finns vid olika värdväxter såsom träd, alm samt lönn.Sista misteln försvann ifrån Kållandsö samt Läckö slott 1919. Eventuellt kunna data såsom julpynt samt kallare klimat äga spelat in.
Mistel växer oftast vid träd inom landet (78 % från ovan 20.000 undersökta mistlar inom Sverige). inom mellersta Europa existerar den vanligare samt äger iakttagits vid nära nog vilket slags växt såsom helst, vissa underarter växer även vid barrträd.
för att misteln existerar ett snyltväxt framgår från för att dess rötter genomborrar trädets bark, tillsammans ett syraetsande[källa behövs] sugpropp, en s.k haustorium. Detta tar flera kalenderår, då trädet aktivt kämpar emot, samt skyndsamt förtjockar sin bark[källa behövs] på grund av för att hindra parasiten.
angående mistelgrodden tar sig igenom barken, (sker bara inom ca 5 % från fallen) således tränger sig rötterna mellan barken samt veden. var sänks dem likt änterhakar in inom vedmassan. Misteln behöver dock bara vätska samt salter ifrån sitt värdträd.
Så på denna plats ser detta ut då mistelfröet gror.Den äger sålunda många klorofyll för att dess personlig fotosyntes räcker till dess energibehov. Den räknas därför mot halvparasiterna. Den gynnas från ljus. Mistelns stamyta existerar klart smaragdgrön samt saknar korklager. Stammen behåller nämligen den tunna överhud liksom beklädde den beneath den inledande sommaren, inom åratal. Mistelns utseende existerar vidare ganska säreget genom dem upprepat parvisa, Y-formigt ställda grenarna, vilket utgår beneath varenda blomsterarrangemang samt små frukter från växter endast numeriskt värde motsatta ark per kvist.
Man är kapabel då enkel åldersbestämma enstaka mistel genom för att räkna förgreningarna samt sedan addera fem kalenderår till groningsprocessen. denna plats inom ligger även detta orimliga inom för att utföra "en pil från mistel"!
Något såsom förekommer inom den Nordiska gudasagan, inom myten angående dråpet vid Asaguden Balder. Sagan äger på denna plats velat testa lyssnarens skarpsinne![källa behövs]
Misteln existerar tvåbyggare, detta önskar yttra hanblommor samt honblommor finns hos olika individer. Blommorna existerar små samt ofullständiga.
Ståndarna utgörs från enstaka mängd pollensäckar vid insidan från hanblommans fyra kalkblad.
Läs angående hur ni känner ni igen dem allvarligaste arterna samt vad ni förmå utföra på grund av för att hejda utvecklingen.Honblomman äger utom dem fyra hyllebladen enstaka små uppstående kant, likt motsvarar foderblad, samt enstaka pistill, vars fruktämne ej existerar klart utbildat, till detta utan sällskap fröämnet ligger inbäddat inom blomaxelns spets. Dessa små blommor sitter oftast tre samt tre inom små knippen. dem äger ockragul färg likt inom synnerhet hos hanblommorna existerar ganska energisk, samt äpplelik lukt.
eftersom växten blommar tidigt vid våren, då dess värdträd ännu står bladlöst, existerar denna enkla växtdel tillräcklig till för att locka insekter vilket småbin, humlor samt flugor.
Frukten existerar en klotrunt, vitt alternativt grönvitt, tydlig små frukter från växter tillsammans med en enda, tillplattat plantdel samt många klibbigt animalisk föda, rikt vid viscin, en klibbigt slem vilket fäster fröet säkert nära trädets bark, då enstaka bevingat djur äter bäret samt avstryker fröet vid grenen.
Detta slem äger historiskt använts mot fågellim, samt detta äger därför sagts, för att fåglarna inom detta fall plantera sitt eget fördärv. Viscinet existerar även vattenabsorberande samt skyddar fröet mot uttorkning. Mistelns plantdel innehåller ofta mer än ett grodd. detta går ej för att plantera mistelfrön inom mark.
Misteln anses artikel många giftig[1] dock giftets verkan existerar osäker.
Misteln inom kulturen
[redigera | redigera wikitext]Mistel existerar Västmanlandslandskapsblomma. inom den nordiska mytologin berättas hur Balder blev dödad från enstaka pil gjord från enstaka mistel.
Misteln äger även spelat ett nödvändig roll inom medicinen var man hävdat för att den äger förmågan för att skydda mot vissa slags sjukdomar samt plågor samt verkar blodtryckssänkande.
dem keltiskadruiderna använde mistel mot bland annat epilepsi. Misteln betraktades likt helig från dem gamla kelterna, samt deras druid-präster skördade den efter enstaka komplicerad ritual .[2] Heligast fanns mistel likt växte vid ek. Den fick endast skördas från ett druid-präst försedd tillsammans med enstaka skära från guld. Skörden fick dessutom endast ske inom fullmånens sken.
Då skulle ett medföljande jungfru breda ut en vitt sängkläder vid marken, då misteln ej fick tappa sin "magiska kraft".
Misteln existerar många välkänd till sina flera botaniska egendomligheter.Mistelns klibbiga fruktkött existerar ej helt olikt mänsklig sperma, vilket självklart satt folksinnet inom rörelse inom samtliga tider. en små människor vilket avlats beneath en mistelträd beneath fullmåne, ansågs bli ovanligt förnuftigt samt erhålla synska förmågor likt myndig. detta existerar dessutom tillsammans tillsammans med Järneken vårt enda året runt gröna bladväxt.
Något likt ständigt tolkats likt för att dessa växter ägde speciell magisk livskraft.
Misteln förekommer huvudsakligen inom Mälardalen samt inom östra Småland.Till julfirandet hör även den urgamla seden för att numeriskt värde personer såsom står beneath enstaka mistel skall puss varandra. Detta existerar en eko från tidigare fruktbarhetsriter, seden upptogs igen inom England vid 1800-talet, då Charles Dickens nämner denna tradition, inom enstaka från sin romaner. oss finner än idag Järnek samt Mistel avbildade vid våra julkort, enstaka önskan angående livets återkomst samt god resultat samt livskraftiga husdjursbestånd.
Även ifall oss moderna människor ej ständigt ser sambandet inom vår period samt framför allt uppfattar detta såsom "julpynt".
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]Mistlar inom träd nära Johannisbergsvägen inom Västerås.
Mistlar nära Kungsörs kyrka
Frukt ifrån underarten album, Polen.
Underarten austriacum växandes vid Pinus sylvestris, Polen.
1800-talsillustration från Köhler.
Frukt ifrån underarten album, närbild.